Bakgrund
Detta är egentligen en uppföljning på ett inlägg från i höstas om att jag inte sitter så säkert trots 8 års anställningstid.
Jag har fasat för detta utvecklingssamtal och därför inte kunnat sova så bra, men nu är det genomfört.
Som jag trodde i höstas genomför nu företaget en omorganisation för expansion och sopkvasten går bland de anställda.
En anställd med 5 års anställningstid fick definitivt kicken och ett par lite nyare slutade mer eller mindre ofrivilligt. En med 12 års anställningstid hänger riktigt löst och jag med 8 år sitter inte alls säkert. Redan förra vintern fick ett par anställda med lång anställningstid gå. Detta alltså i ett företag med 30 anställda.
Utvecklingssamtalet
Chefen är inte nöjd med min prestation, men tycker ändå att jag shapat upp mig något från förra året, men att det är en bra bit från tillräckligt. Till viss del har jag samma uppfattning, men till viss del håller jag inte med. Men som bekant är det chefens åsikt som gäller.
Utvecklingssamtalet utmynnade i ett recept för vad som behövs för att jag ska få ha tjänsten kvar, men jag är inte säker på att jag har orken att leverera helt enligt chefens krav, vilket åtminstone delvis beror på att min arbetskapacitet och koncentrationsförmåga sedan jag var utbränd inte är på topp. Den egentliga kompetensen är fullt tillräcklig.
Trots detta kommer jag att ge allt vad jag har på jobbet i år och vi får helt enkelt se om det räcker. Därför funderar jag allvarligt på att dra ner på bloggandet, bloggläsandet och tiden med aktieportföljen under året och i stället bara halvautomatiskt investera nysparande och återinvestera utdelningar en gång i månaden i antingen aktiefonder eller öka i redan godkända aktier. Det är troligen detta som ger bästa avkastningen.
1. Best-case-scenario
Best-case är att jag lyckas höja min prestation till vad chefen kräver under 2021 och får behålla min tjänst och kanske t o m höja min lön. Årets lön 35.500 kr är låg för tjänstens innehåll men med hänsyn tagen till prestationsnivå kanske den ligger hyggligt rätt ändå.
I år fyller jag 51 år och en sådan heltidslön ger mig möjligheten att månatligen spara runt 14.000 kr och det blir då högst sannolikt att jag kan göra en FIRE vid 55 års ålder vilket hela tiden varit min plan.
Därför är min huvudplan att klamra mig fast vid företaget och heltidstjänst allt vad jag kan.
2. Worst-case-scenario
Worst-case-scenariot nu när jag ändå passerade dagens utvecklingssamtal är att jag inte lyckas höja prestaionsnivån och blir uppsagd på grund av personliga skäl med 5 månaders uppsägningstid, troligen till senhösten och att jag därmed har lön till och med ungefär februari 2022.
För mig som introvert, tidigare utbränd 51-åring med ganska svagt CV blir det nog inte så lätt att få jobb så jag räknar med att få stämpla A-kassa en period (14 månader). Första tiden med A-kassa har jag inkomstförsäkring och kan fortsätta spara, men så klart mindre. Sista delen av A-kasseperioden däremot ger dock runt 12.000 kr netto vilket är ungefär vad jag behöver för att klara mig och inget sparande kan ske. Men inga uttag från portföljen ska heller behöva ske. Nu är vi framme i maj 2023.
Har jag fortfarande inget jobb när A-kasseperioden är slut blir det jobb- och utvecklingsgarantin som ger samma 12.000 kr som senare delen av A-kassan.
Om jag är kvar i jobb- och utvecklingsgarantin när vi går in i 2025 (mitt planerade exitår) kommer jag högst sannolikt upptäcka att sparandet de senaste åren varit för dåligt och det finns ingen ekonomisk möjlighet att gå i pension så detta måste verkligen undvikas. Aktieportföljen och dess utdelningar kommer troligast såklart ändå att växa av egen kraft och jag kommer att bli ekonomiskt fri, men senare än vad jag tänkt och/eller med lite mindre pengar.
3. Mellanvägs-scenarion
I stället för att bli uppsagd kan det bli tal om en annan enklare deltidstjänst vilket nämnts både på detta utvecklingssamtal och det förra. Min lön är så låg att jag tror jag skulle få behålla den men multiplicera med en anställningsgrad på säg 75%.
75% tjänst skulle ge mig 26.600 kr brutto eller 21.100 kr netto vilket är avsevärt högre än A-kassan och skulle möjliggöra ett hyggligt sparande även om det blir betydligt lägre än med heltidslön.
Den första tiden som ofrivilligt deltidsanställd finns det dessutom möjlighet att stämpla A-kassa upp till heltid vilket minskar skillnaden mot heltid under de första 60 veckorna.
En deltid skulle även möjliggöra att jag skulle få mer tid och ork att hålla på med det jag vill på fritiden. Lite som en light-version av hur det skulle kunna vara när jag tar det riktiga steget ut i friheten.
På mötet idag valde jag att inte kommentera denna lösning då det är heltidslönen som är min huvudplan.
Ett ytterligare alternativ vore att ta en arbetartjänst på heltid hos samma arbetsgivare vilket skulle ge bara något mindre pengar än en tjänstemannadeltid. När jag började arbeta efter min utbrändhet blev det som arbetare och det går inte komma ifrån att det var väldigt skönt att kunna stämpla ut även huvudet när man gick hem.