Årets utvecklingssamtal genomfört...

 

Bakgrund

Detta är egentligen en uppföljning på ett inlägg från i höstas om att jag inte sitter så säkert trots 8 års anställningstid. 

Jag har fasat för detta utvecklingssamtal och därför inte kunnat sova så bra, men nu är det genomfört.

Som jag trodde i höstas genomför nu företaget en omorganisation för expansion och sopkvasten går bland de anställda.

En anställd med 5 års anställningstid fick definitivt kicken och ett par lite nyare slutade mer eller mindre ofrivilligt. En med 12 års anställningstid hänger riktigt löst och jag med 8 år sitter inte alls säkert. Redan förra vintern fick ett par anställda med lång anställningstid gå. Detta alltså i ett företag med 30 anställda.

Utvecklingssamtalet

Chefen är inte nöjd med min prestation, men tycker ändå att jag shapat upp mig något från förra året, men att det är en bra bit från tillräckligt. Till viss del har jag samma uppfattning, men till viss del håller jag inte med. Men som bekant är det chefens åsikt som gäller.

Utvecklingssamtalet utmynnade i ett recept för vad som behövs för att jag ska få ha tjänsten kvar, men jag är inte säker på att jag har orken att leverera helt enligt chefens krav, vilket åtminstone delvis beror på att min arbetskapacitet och koncentrationsförmåga sedan jag var utbränd inte är på topp. Den egentliga kompetensen är fullt tillräcklig.

Trots detta kommer jag att ge allt vad jag har på jobbet i år och vi får helt enkelt se om det räcker. Därför funderar jag allvarligt på att dra ner på bloggandet, bloggläsandet och tiden med aktieportföljen under året och i stället bara halvautomatiskt investera nysparande och återinvestera utdelningar en gång i månaden i antingen aktiefonder eller öka i redan godkända aktier. Det är troligen detta som ger bästa avkastningen.

1. Best-case-scenario

Best-case är att jag lyckas höja min prestation till vad chefen kräver under 2021 och får behålla min tjänst och kanske t o m höja min lön. Årets lön 35.500 kr är låg för tjänstens innehåll men med hänsyn tagen till prestationsnivå kanske den ligger hyggligt rätt ändå.

I år fyller jag 51 år och en sådan heltidslön ger mig möjligheten att månatligen spara runt 14.000 kr och det blir då högst sannolikt att jag kan göra en FIRE vid 55 års ålder vilket hela tiden varit min plan.

Därför är min huvudplan att klamra mig fast vid företaget och heltidstjänst allt vad jag kan.

2. Worst-case-scenario

Worst-case-scenariot nu när jag ändå passerade dagens utvecklingssamtal är att jag inte lyckas höja prestaionsnivån och blir uppsagd på grund av personliga skäl med 5 månaders uppsägningstid, troligen till senhösten och att jag därmed har lön till och med ungefär februari 2022.

För mig som introvert, tidigare utbränd 51-åring med ganska svagt CV blir det nog inte så lätt att få jobb så jag räknar med att få stämpla A-kassa en period (14 månader). Första tiden med A-kassa har jag inkomstförsäkring och kan fortsätta spara, men så klart mindre. Sista delen av A-kasseperioden däremot ger dock runt 12.000 kr netto vilket är ungefär vad jag behöver för att klara mig och inget sparande kan ske. Men inga uttag från portföljen ska heller behöva ske. Nu är vi framme i maj 2023.

Har jag fortfarande inget jobb när A-kasseperioden är slut blir det jobb- och utvecklingsgarantin som ger samma 12.000 kr som senare delen av A-kassan. 

Om jag är kvar i jobb- och utvecklingsgarantin när vi går in i 2025 (mitt planerade exitår) kommer jag högst sannolikt upptäcka att sparandet de senaste åren varit för dåligt och det finns ingen ekonomisk möjlighet att gå i pension så detta måste verkligen undvikas. Aktieportföljen och dess utdelningar kommer troligast såklart ändå att växa av egen kraft och jag kommer att bli ekonomiskt fri, men senare än vad jag tänkt och/eller med lite mindre pengar.

3. Mellanvägs-scenarion

I stället för att bli uppsagd kan det bli tal om en annan enklare deltidstjänst vilket nämnts både på detta utvecklingssamtal och det förra. Min lön är så låg att jag tror jag skulle få behålla den men multiplicera med en anställningsgrad på säg 75%. 

75% tjänst skulle ge mig 26.600 kr brutto eller 21.100 kr netto vilket är avsevärt högre än A-kassan och skulle möjliggöra ett hyggligt sparande även om det blir betydligt lägre än med heltidslön.

Den första tiden som ofrivilligt deltidsanställd finns det dessutom möjlighet att stämpla A-kassa upp till heltid vilket minskar skillnaden mot heltid under de första 60 veckorna.

En deltid skulle även möjliggöra att jag skulle få mer tid och ork att hålla på med det jag vill på fritiden. Lite som en light-version av hur det skulle kunna vara när jag tar det riktiga steget ut i friheten. 

På mötet idag valde jag att inte kommentera denna lösning då det är heltidslönen som är min huvudplan.

Ett ytterligare alternativ vore att ta en arbetartjänst på heltid hos samma arbetsgivare vilket skulle ge bara något mindre pengar än en tjänstemannadeltid. När jag började arbeta efter min utbrändhet blev det som arbetare och det går inte komma ifrån att det var väldigt skönt att kunna stämpla ut även huvudet när man gick hem.

Fyra år kvar till FIRE enligt planen

När jag fyllde 50 år förra året fick jag bland annat denna flaska champagne av arbetsgivaren som jag inte ämnar öppna förrän något riktigt bra händer. Det enda jag kan tänka mig i dagsläget som är så bra är att sluta jobba, vilket känns en aning ironiskt då flaskan ju kommer från arbetsgivaren. Så troligen får den stå kvar i spritskåpet till dess.

Planerad tidpunkt är 2025-01-01 men då jag fyller inte 55 år förrän senare under året behövs en buffert för att klara sig fram tills att tjänste- och privatpension kan tas ut som komplement till portföljens avkastning.  Är aktieportföljen på gränsen till otillräcklig kan det därför vara idé att jobba ända fram till 55-årsdagen då bara några månaders arbete samt slutlön kan försörja mig hela året och jag kan låta portföljen vara i fred hela 2025. Låt vara utan insättningar men med återinvesterade utdelningar.

Detta hoppas jag inte är ett fall av extremt tidig "one more year syndrome" utan en livlina om jag inte når riktigt ända fram inom planerad tid.

Utbetalning från Nordnets Aktielåneprogram

Jag älskar när det kommer in pengar på mina kapitalkonton och det har blivit värre sedan jag började spara på allvar för 4,5 år sedan.

Nordnet har ett Aktielåneprogram där man lånar ut de nordiska aktier man har i en kapitalförsäkring. Eftersom jag har haft huvuddelen av mina svenska aktier i en ISK har jag inte kunnat vara med i aktielåneprogrammet.

Så sent som augusti 2020 startade jag en ny KF för Preferensaktier som nu är värd den blygsamma summan 8.000 kr. Det är detta konto som nu fått sin första utbetalning på 3,19 + 1,66 = 4,85 kr. Jag har ingen aning om vilka aktier som lånats ut, till vilken ränta eller hur länge.

Det är nästan så jag blir lite ledsen att jag inte har mina svenska aktier i en KF. Översätter man mitt 200 gånger större ISK till vad jag fick från den lilla kapitalförsäkringen handlar det om i storleksordningen 1.000 kr. Men det finns många variabler så det är ingen direkt säker uppskattning. 

Ekonomiskt fri - olika nivåer

 Jag ser idag 3 nivåer på att vara ekonomiskt fri:

1. Nivå 1: Utdelningarna har täckt mina fasta utgifter. Detta målet nåddes redan 2019, men 2020 gick utdelningarna på grund av Corona ned så mycket att målet inte nåddes. Det kan diskuteras vad som fast eller rörlig utgift. Ska jag vara ärlig tycker jag värdet av detta mål är begränsat då det inte betalar alla utgifter, men en viss trygghet ger det ju. Det som det ger är möjlighet till t ex deltid, men det gör det ju redan innan målet är nått. Men en deltid skulle fördröja framfarten mot nivå 2 och nivå 3 nedan. I mitt fall handlar nivå 1 om ca 7.000 kr/mån. Troligen kommer jag att nå denna nivå igen 2021.
   
   
2. Nivå 2: Utdelningarna har täckt alla mina utgifter. Alltså faktiska fasta och rörliga utgifter. Detta är ett mycket viktigt mål och betyder att jag bevisligen kan leva av enbart utdelningar. Ett annat sätt att säga det är att jag sparar hela lönen. En uppskattning idag är att detta inte kommer ske förrän 2024 eller möjligen 2023. Idag sparar jag hårt och har utgifter på 12-13.000 kr/mån. Detta är ingen levnadsnivå jag kan tänka mig som pensionär utan jag behöver en högre konsumtionsnivå och dessutom en säkerhetsmarginal innan jag har möjlighet att välja att stiga av. Det är denna nivå av ekonomisk fri som jag räknar min frihetskvot på.
   
   
3. Nivå 3: Utdelningarna räcker till en levnadsstandard på en nivå som jag kan tänka mig resten av mitt liv. Jag har gjort en budget där jag uppskattar att 19.000 kr/mån ger den bästa balansen mellan konsumtionsnivå och pensionstidpunkt. I mitt fall skulle detta troligen inte kunna nås förrän runt 2028. Nu är det dock så att jag fyller 55 år 2025 och kan ta ut tjänstepension och privat pension som fyller upp så att det ser ut som att jag kan i pension redan då med runt 20.000 kr/mån. För mig som är lite äldre och närmare uttag av pensioner är det självklart att räkna med dem, då jag annars skulle försena min avstigning flera år.

Nedanstående diagram visar min jakt på ekonomiskt fri på nivå 2, dvs utdelningarna täcker alla mina utgifter. 

Alla siffror är räknade som genomsnittliga månadssiffror för helåret

Årskrönika - en analys 2020

Mitt fjärde helår som utdelningsinvesterare är till ända (av troligen totalt 8 år) och därför släpper jag detta inlägg i sin fjärde upplaga. Det som kommer att ge de bestående minnena är naturligtvis kopplat till Corona-pandemin men nu är jag heltaggad för 2021.

2020 började dock med ett börsrally, men sedan kom ett oerhört snabbt fall p g a Corona som gjorde att jag började svettas. Tyvärr fick jag sälja av en del av aktierna i värsta läget då jag varit för högt belånad och inte vågade ligga kvar när jag flyttades upp på Nordnets räntesteg 2 (1,99%) från deras lägsta ränta. Till detta behövde en nära släkting akut låna pengar. Detta gjorde att jag hade färre aktier när uppgången väl började. Dessutom har jag satsat hårt i USA när dollarn gått svagt. Väldigt olycklig timing där, vilket gör att jag troligen tar stryk av alla vad gäller värdeutveckling.

Löpande under året använder jag mig av linjediagram för värden på rullande 12 månaders genomsnitt för att snabbt se trender. Här i bokslutet blir det dock stapeldiagram och helårssiffror för att kunna analysera ett kalenderår i taget, vilket delvis ger en annan bild.

Utdelningar

Först utdelningarna som får huvudfokus då hela mitt sparande syftar till att utdelningarna ska vara det som gör att jag dels kan gå i pension tidigare och dels kan gå i pension med en acceptabel levnadsnivå.

Utdelningarna minskar kraftigt från 82.642 kr till 50.657 kr (-39%) vilket blev en väckarklocka över att kurvorna inte alltid går på rätt håll. 

Största anledningarna till utdelningsminskningen stavas svensk bank och andra svenska storbolag.

Sparande, Inkomster och Utgifter

Min sparkvot har längre historik än mina utdelningar då jag sparat pengar regelbundet sedan jag började på mitt nuvarande jobb sommaren 2013. Även innan detta fanns ett visst sparkapital. Här redovisar jag siffror från och med 2014 då det är de första helårssiffrorna jag har.

Samlingen av grafer ovan ger en komplett bild över sparande, inkomster och utgifter de senaste åren (klicka på bilden för att se bättre).

Inkomsterna

Det är tydligt att löneinkomstens utveckling totalt avstannat de senaste åren och att jag borde söka mig ett nytt jobb för att få upp lönen, men det är inte aktuellt p g a att jag mår ganska bra nu. Jag är dessutom relativt säker på att nuvarande inkomst räcker för att ta mig i mål 2025.

Man kan också se att utdelningarna blir ett allt viktigare inslag i min totalinkomst även om Corona-året 2020 blir ett steg tillbaka. 

Sidoinkomster är fortfarande ett sorgekapitel, men har egentligen inte fokus förrän jag blir pensionär.

Som pensionär kommer löneinkomsten ersättas av en avsevärt mycket mindre pension och tills dess gäller det att ha rampat upp utdelningar och möjligen även sidoinkomster rejält för att totalen ska bli de minst 240.000 kr/år jag vill ha netto som pensionär.

Utgifterna

Utgifterna har hållits i schack 2020 med 12.916 kr/mån och tycker jag inte ska jämföras med 2018 som var ett ganska extremt snålår.

Sparandet och sparkvot

Sparkvoten beräknas såväl inklusive som exklusive utdelningar och blir för förra året 59,7 resp 53,6% vilket är mycket bra men en bit från 2018 års siffror.

Om ni undrar över 2019 års låga sparande beror det på att jag köpte bil till pappa för 150.000 kr.

Portföljvärde

Portföljvärdets utveckling är mycket svag vilket jag skrev om i inledningen men ökar i alla fall något med +5,7% eller 98.000 kr. 

En grov analys ger att dessa knappa 100.000 kr kommer från

Nettosparande 180.000 kr

Utdelningar 50.000 kr

Värdetillväxt -130.000 kr

I "Värdetillväxt" ligger även belåningsräntor, kapitalförsäkringsskatter och källskatter. Dvs allt utom insättningar och bruttoutdelningar.

Månadens investeringar december 2020

Trots att årsrapporter duggar tätt finns det ingen anledning att inte skriva månadsrapporten

Detta är min fjärde investeringsrapport och jag känner mig fram till ett bra upplägg. Denna gång förändrar jag inget men redan till nästa månad har jag lite planer.

Rapporten kommer till allra största delen handla om köp då min strategi är att köpa för att behålla. När jag säljer ska det vara för att ett bra företag blivit dåligt eller för att jag har varit felinformerad.

Investeringsplan medellång sikt (ett par år)

Covid-19 våren 2020 avslöjade 2 stora svagheter i min portfölj:

1. Portföljen var för högt belånad (Utnyttjat >90% av belåningsutrymmet för Nordnets lägsta ränta 0,89%)
2. Portföljen var för tungt viktad mot Sverige (92% Sverige, 8% USA, 0% Europa)

Därför har jag lagt en plan där:

1. Belåning <75% utnyttjande av Nordnets lägsta ränta (idag 0,89% brutto)
2. Portföljens geografiska fördelning ska vara Sverige 50%, USA 33% och Europa 17%

Punkt 1 ovan har jag redan löst och det gäller bara att bevaka belåningen framöver. Punkt 2 kommer dock att ta flera år då jag bestämt mig för att inte omplacera utan att omfördelningen ska ske via nyinvesteringar.

Nedanstående investeringar ska naturligtvis ligga i linje med den medellånga planen.

Jag har dessutom ett underordnat mål där jag ska jämna ut utdelningarna över året.

Var kommer pengarna ifrån?

Pengar att investera kommer från 4 källor:

• Nysparande (från lön och sidoinkomster)
• Utdelningar (netto)
• Amortering (en nära släkting har i maj 2020 lånat 290.000 kr som han betalar tillbaka i snabb takt)
• Värdeförändring på portfölj (positiv värdeförändring ger ökat belåningsutrymme (och köputrymme) och tvärtom då jag ska hålla belåningen konstant i procent fortsättningen). I denna ingår förutom kursförändring på värdepapper även återbetald källskatt, belåningsräntor (före ränteavdrag), kapitalförsäkringsskatt, förändring av belåningsnivå och avgifter. Det är alltså härifrån resten av det investerade kapitalet kommer

Detta blev månadens kapital att investera:

• Nysparande: 12.000 kr
• Nettoutdelningar: 2.950 kr
• Amortering: 0 kr
• Värdeförändring: -4.375 kr 
• Totalt att investera: 10.575 kr

Månadens investeringar

Då jag har som mål att varje månad 2021 ska ha minst 2.000 kr/månad i utdelningar väljer jag att prioritera aktier som delar ut i svaga februari denna månad. Alla februariutdelare jag godkänt delar ut kvartalsvis vilket gör det "dyrt" att höja februariutdelningarna. 

Med månadens inköp ligger jag enligt plan över 2.000 kr i utdelningar i alla månader, men det är väldigt knappt några månader så det kan misslyckas. 

Nysparandet fördelades med 8.800 kr till ISK Sverige-kontot vars belåning gått upp p g a börsfall, men inga köp där. 1.200 kr gick till Preferenskontot och 2.000 kr till Sparkontot, men alltså inget till KF Utlandskontot. 

Köpen blir stabila amerikanska utdelare (ofta utdelningsaristokrater) med högt belåningsvärde på 70-80% för att räknas i Nordnets belåningsvärde samt högutdelande men obelånade svenska preferensaktier.

Jag har allvarliga funderingar på att sälja Nordea, TietoEVRY och Stora Enso p g a den nyligen höjda källskatten i Finland,

Total investering

Totalt har jag under månaden nettoinvesterat bara 10.575 kr vilket främst beror på den svaga portföljvärdesutvecklingen påverkan på belåningen. Dessutom har privatlånet som jag gett ut haft sin andra av totalt 2 amorteringsfria månader. Nästa månad hoppas jag investera mycket mer.

Investeringarna ger en årlig utdelningsökning på 604 kr.

Den geografiska viktningen justeras till Sverige 76,4% (76,2%), USA 17,2% (17,4%) och Europa 6,4% (6,4%). Föregående månad inom parentes.

Disclaimer

Jag skriver att nyinköpen ökar den årliga utdelningen med en viss summa, men inget blev klarare än under Corona-krisen att det inte säkert blir så. Men jag antar här att utdelningarna även fortsättningsvis blir samma som den senaste utdelningen. Med tanke på val av värdepapper hoppas jag dock även på utdelningstillväxt.

Skit i Buffert! (för husunderhåll)

Fick en så bra kommentar från Unknown i mitt förra inlägg om att jag ska skita i buffertkonto för underhållskostnader i mitt framtida boende att jag skriver ett helt nytt inlägg om det.

Jag fattar inte att jag inte själv kommit på det men så är det ibland...

Bakgrund

Om 4-6 år ska jag som pensionerad bo i villa och emellanåt uppkommer underhållsbehov för stora pengar. Tänk värmesystem, tak, fönster mm vilket inte är något man löser med löpande inkomster.

Tanken var då att att ha ett sparkonto med buffertpengar för sådant, men jag gillar verkligen inte alternativkostnaden för att ha kontanter i åratal innan något händer.

Småunderhåll såsom måla om ett rum eller byta ett kylskåp tror jag dock fungerar att sköta med de löpande inkomsterna men även detta skulle kunna finansieras med nedanstående system.

Ny idé

1. Uppstart av nytt KF-konto på Nordnet (jag hade faktiskt ett liggande med en tusenlapp på som jag ska använda)
2. Investera 2.000 kanske 3.000 kr/mån i värdepapper med högt belåningsvärde
3. När det börjar bli en hygglig summa på kontot - ansök om belåning (men använd inte belåningen)
4. Vid behov höj belåningsbeloppet innan jag säger upp mig för pension (sedan är det för sent)
5. Gör uttag för underhållskostnad, men sälj inga värdepapper och betala 0,89% ränta på utnyttjad belåning
6. Fortsätt sätt in 2.000 kr/mån, men investera inte utan amortera ned aktiebelåningen som förhoppningsvis är borta innan nästa underhållsbehov uppkommer. Förhoppningsvis hjälper även utdelningar och värdetillväxt till att minska belåningen

Eftersom det är minst 4 år kvar till pension och jag inte har några egentliga pengar till det nya Underhållskontot nöjer jag med att dra igång punkt 1 och 2 från ovan nu. 

Räkneövning

Nordnet har krav för att man ska få deras bästa ränta på 0,89%:

1. Godkänt aktie eller ETF får utgöra max 20% av totalen - alltså måste jag minst ha 6 olika ETF/aktier om jag bara ska sådana
2. Godkänd fond får utgöra max 60% av totalen - alltså minst 2 om jag bara ska ha fonder
3. Man får använda max 40% av belåningsvärdet på värdepapper med minst 70% belåningsgrad - Godkända papper har 70-85% belåningsgrad

Eftersom målet är att kunna ta ut så mycket pengar som möjligt för ett underhållsärende antar vi att jag väljer värdepapper som har den högsta belåningsgraden 85%.

Vi antar vidare att jag vill ha möjlighet att ta ut 100.000 kr för ett underhållsärende. Hur mycket värdepapper behöver jag då?

Totalt belåningsvärde: 100.000/40% = 250.000 kr

Totalt kapitalbehov: 250.000/85% = 294.118 kr

Då ser vi att Unknown som skrev att jag skulle ansöka om belåning till en tredjedel av saldot hade helt rätt då 100.000/294.118 = 34%. Kan dock vara idé med lite marginal och ansöka om lite högre limit och det gör inget om man skulle skvalpa över till att betala 1,99% ränta en kortare period.

Detta betyder också att jag behöver omdirigera en större del av sparandet till Underhållskontot för att få ihop bortåt 300.000 kr då 2.000 kr/mån inte kommer räcka så här i uppbyggnadsskedet. När jag väl har beloppet på plats och sitter i mitt hus tror jag dock 2.000 kr/mån kan räcka för det löpande. 

2.000 kr/mån amortering och 100.000 kr uttag betyder också att det tar ca 4 år att amortera beloppet (mindre om utdelningar och värdetillväxt) och jag tycker det är rimligt att anta att ett större underhållsärende inte sker oftare än var fjärde år.

Detta konto har inga krav på utdelningar och investeringarna kommer bli väldigt konservativa och försiktiga. För att möta Nordnets krav börjar jag spara i Nordnets gratisfond Nordnet Indexfond Sverige samt några svenska investmentbolag med Investor, Latour och Indsutrivärden inledningsvis.

Startar upp ett Buffertkonto!

Idag

Tills nu har jag alltid legat investerad i aktier till i princip 100% i den portfölj jag visar här på bloggen. Mer än så om man räknar in belåning. Eller betydligt mindre än 100% om man räknar in pensioner och nettovärdet i min lägenhet. Allt beror på hur man räknar!

Jag har helt enkelt inte känt att jag behöver ha någon buffert då jag bor i lägenhet där det oförutsedda som kan hända inte kostar mer än vad jag kan lösa med månadslönen. Då menar jag utgifter av typen säng, resa, soffa, mobil, dator, TV, ugn, häll eller kyl som alla inte kostar mer än max 10.000 kr/st. 

I övrigt skulle jag kunna förlora jobbet och i värsta fall skulle det bli en lång handläggningstid till första A-kasseutbetalningen och där vore det faktiskt skönt med en buffert på 3-4 månadsutgifter på kanske totalt 50.000 kr.

Imorgon

Om 4-6 år ska jag bo som pensionerad i villa utan månadslön och då behövs det en buffert på en helt annan nivå än vid lägenhetsboende och med månadslön. 

Ett hus har bl a tak, fönster, fasad och värmesystem som har begränsad livslängd och kostar +100.000 kr vardera. Även om jag tänker köpa ett väl underhållet hus kan något stort hända med huset och därför behövs en rejäl buffert.

Därför startade jag i oktober upp ett buffertkonto där jag börjat spara 2.000 kr/mån och hoppas nå i alla fall 100.000 kr redan innan jag flyttar till villa. När jag väl flyttat kommer jag att fortsätta spara 2.000 kr/mån åtminstone tills jag når en viss nivå och kanske byter kontot då namn till underhållskonto.

Jag har följande krav på sparkontot:

• Fria uttag och insättningar
• Insättningsgaranti
• Ska ge ränta

Då jag redan har konto på Avanza valde jag ett Sparkonto+ Collector där med 0,65% ränta. OK, men inte bäst i klassen och jag har sett att det går att få ett par tiondelar till.

Avslutning

Kontot blir alltså ett buffertkonto och därför räknar jag in det i sparandet och anledningen till att jag startar kontot är alltså att jag har stor respekt för vilka underhållskostnader ett gammalt hus kan dra med sig och vill inte behöva paniksälja aktier om när något händer med huset.

Jag är dock fortfarande övertygad om att det kommer göra ont att ha ett stort räntesparande med 0,65% ränta (som dessutom beskattas med 30%) som inte ens täcker inflationen och kunde ha investerats i mer avkastande värdepapper.

En annan typ av sparande är målsparande där man sparar till en specifik sak men sedan konsumerar. Detta räknar jag inte som sparande utan är uppskjuten konsumtion, men gränserna mot buffertsparande känns inte alltid knivskarpa. Även ett målspar kallat flyttkonto kommer att behöva startas upp relativt snart då det kommer att bli kostnader för att fixa upp lägenheten för försäljning, dubbla boenden, flytt och uppstartkostnader för nya boendet. Åtminstone kostnader som ska betalas innan betalning för lägenheten erhålls måste täckas.

Hur tänker ni som redan bor i hus?

Edit: Efter Fredriks kommentar är jag frågande till om buffertkontot ens är ett sparande? 

Nådde målet om MINST 1.000 kr i utdelningar varje månad 2020

Jag har bestämt mig för att när det väl är dags för FIRE att leva på utdelningarna i takt med att de kommer in och då är det önskvärt med någorlunda jämna månadsutdelningar (men med en "katastrof"-buffert liggande).

Därför startade jag i februari förra året (innan Corona) ett projekt där målet var att nå minst 1.000 kr varje månad och det lyckades om än knappt för några av månaderna. 

Nedan visas utdelningarna månad för månad 2016-2020 (obs att utdelningarna april 2019 var hela 32.132 kr (ett svårslaget rekord) men att jag klippt av för att bilden ska bli tydligare):

För 2021 skruvar vi upp målet till minst 2.000 kr varje månad och det kommer troligen lyckas även om redan januari och februari blir tight. Det kan faktiskt räcka med att någon utländsk utdelning blir lite sen (som vanligt) eller att dollarkursen försvagas för att det ska spricka. Detta blir alltså ett av mina mål på målsidan. I övrigt har jag inte formulerat årets mål ännu, men till stor del blir målen troligen desamma som för 2020.

På lång sikt känns det som att 5.000 kr blir lagom som minsta månadsutdelning vilket ihop med pensionsutbetalningar blir något man kan överleva på.

Månadsuppdatering december 2020

Är lite sen med månadsuppdateringen denna gång, men det har sina orsaker.

Jag vet att jag i förra månadens månadsrapport kallade november årets sämsta månad men i år blev december ännu sämre där månadens bottennapp blev att jag föll av cykeln p g a att det var halka en stund på morgonen. Då det annars varit +10 grader mestadels hade jag inte fått på dubbdäcken vilket gjorde att jag föll och slog sönder axeln. Operation, dålig sömn, morfin, sjukskrivning och en fortfarande oanvändbar arm (även om det mycket långsamt blir bättre).

Jul- och nyårsfirande blev p g a Corona och axelskada även det skit.

Portföljvärdet

4 månader med 2 olika portföljvärdesgrafer och nu ser man även bruttografen: 

• Portföljvärde netto, vilket är mina egna pengar efter att belåningen dragits av. Det är denna jag hittills har visat i grafen.
• Portföljvärde brutto är portföljvärde inklusive belåning. Utdelningar kommer ju från hela portföljen, även den belånade delen så detta är en viktig siffra. Dessutom visar belåningen på vilken risknivå portföljen har i det avseendet för tillfället.

Månaden och året avslutas med portföljvärdet netto 1.819.053 kr vilket är en minskning från föregående månad med -1,4% inklusive lönesparande eller -2,1% exklusive lönesparande. Med tanke på allt som hänt 2020 får jag vara nöjd med att portföljvärdet är nästan 100.000 kr mer än vid utgången av 2019.

Frihetskvoten

Frihetskvoten är en kvot som kan förbättras genom att utdelningarna eller portföljvärdet (täljaren) ökar och/eller utgifterna (nämnaren) minskar. Alla siffror är beräknade enligt R12.

Utgifter

Utgifterna ligger denna månad kvar under 13.000 kr/mån vilket är mycket starkt. Långsiktigt tror jag 14.000 kr är en lagom nivå.

Frihetskvot utdelningar

Fram till och med februari 2019 ser det bra ut men i mars gör jag ett uttag och köper en bil till pappa för 150.000 kr och frihetskvoten faller hårt. Därefter slog Corona till.

Frihetskvoten stiger nu sakta och om den svenska utdelningssäsongen mar-maj kommer tillbaka till normala nivåer räknar jag med en stor ökning då.

Frihetskvot 4%-regeln

Eftersom portföljvärdet klarat sig bättre än utdelningarna under Corona-krisen har jag valt att från och med september 2020 även visa en frihetskvot som baseras på 4% av aktuellt portföljvärde.

Innan Corona låg frihetskvoterna betydligt närmare varann och till våren tror jag de kommer ligga ganska nära varann igen. Denna månad tog kvoten ett litet steg tillbaka p g a det minskade portföljvärdet.

Utdelningar

Efter alla inställda, oklara, uppskjutna eller sänkta utdelningar p g a Coronan blev utdelningarna för 2020 4.221 kr/mån (50.657 kr för helåret) vilket är minskning med 38,7% mot 2019.

Under november har jag vågat mig på att skriva en första utdelningsprognos som ger 8.000 kr eller t o m 9.000 kr/mån för 2021 men då måste allt klaffa och när gjorde något det senast?

Månadens utdelningar blev 3.075 kr vilket är den klart bästa december någonsin. 

Det har lönat sig att satsa på svaga utdelningsmånader och jag har lyckats att nå ett delmål på målsidan "att ha minst 1.000 kr/mån i utdelningar varje månad under året". För 2021 ska jag försöka nå 2.000 kr/mån som minst. Långsiktigt siktar jag troligen på minst 5.000 kr/mån varje månad då fullständig jämnhet är omöjligt om man ska ha kvar en betydande del svenska storföretag.

Utdelningarna under månaden var många och små: Pfizer, Atlas Copco, Aros Pref, Enbridge, Telia, Johson & Johnson, Chevron, K2A Pref, 3M, Coca-Cola, Stora Enso och USA-ETF:en IUSA

Inkomster & Sparande

Denna månad blev det med 25.536 kr netto vilket är skulle varit mycket mindre p g a sjukskrivning men jag tog ut någon semesterdag i pengar för att kompensera.

Sidoinkomsten har jag inte orkat jobba med och blev bara 43 kr. Men målet på sikt är att skapa ett rejält tredje inkomstben som jag kan behålla och utveckla som pensionär.

Löneinkomst: 25.536 kr

Utdelningar: 3.075 kr
Sidoinkomst: 43 kr

Total inkomst: 28.654 kr

Lönesparande: 12.000 kr

Återinvesterade utdelningar: 3.075 kr

Sparande inkl utdelningar: 15.075 kr

Sparkvot inkl utdelningar: 52,6%
Sparkvot exkl utdelningar: 46,9%

Sparkvoten blev lite lägre än normalt men jag behövde stärka upp lönekontot något.

I mars 2019 köpte jag en bil till pappa för 150.000 kr med ett uttag (= kraftigt negativ sparkvot). Denna ramlade ur Sparkvoten på rullande 12 månader i mars 2020 och sedan dess ligger sparkvoten på en normalhög nivå. 

Jag vill gärna att sparkvoten utan utdelning hålls strax över 50% på R12. Nu blev den för 2020 53,6% vilket är mycket bra. Inklusive utdelning blev den 59,6%.