tisdag 10 april 2018

Påverkan på konsumtionsutrymmet genom att arbeta ett år YTTERLIGARE?


Om man är osäker på att pengarna räcker till när man ska hoppa av arbetslivet i förtid, kan man välja att jobba ytterligare ett år.

Detta kallas "one more year syndrome" och kommer garanterat att möta de flesta av oss som tänker sluta arbeta tidigt. Men pengarna ska ju räcka också.

Det är ingen tvekan om att ytterligare ett arbetsår kommer att göra stor skillnad på konsumtionsutrymmet, men det är komplext att beräkna. Idag nöjer jag med mig att lista en stor mängd parametrar där ytterligare ett års arbete alla påverkar konsumtionsutrymmet i positiv riktning:
  • Allmän pension:
    - Bara ett års inbetalningar tillkommer, vilket ger en något högre allmän pension då uttagstiden för allmän pension är densamma (64-100 år).
  • Tjänste- och privatpension:
    - Tjänstepensionen får ett års inbetalningar ytterligare.
    - Tjänste- och privatpension kan tas ut innan allmän pension och uttagstiden blir därför ett år kortare vilket ger större månadsutbetalning.
    - Tjänste- och privatpension får chansen till ytterligare ett års värdeutveckling.
  • Konsumtionskapital*:- Konsumtionskapital behövs ett år mindre och därför kan det investeras i fler utdelande aktier.
    - Det extra året gör att mindre konsumtionskapital behövs även för åren därefter och mer kapital kan läggas på ett t ex ett bättre hus.
  • Utdelningsmaskinen:- Utdelningsmaskinen får utan uttag jobba ett år till med de största återinvesterade utdelningarna någonsin.
    - Utdelningen/aktie kommer att höjas ytterligare en gång.
  • Lönesparandet:
    - Lönesparandet som placeras i utdelande aktier har stora möjligheter att vara det största någonsin.
Mellan tummen och pekfingret är min uppskattning att vi i mitt fall, med en total pensionsinkomst om ca 20.000 kr/mån netto, totalt talar om flera tusenlappar netto extra varje månad. Till stor del kommer svaret att ges när jag jämför skillnaden mellan mina 2 sista pensionsplaner (den som tas fram 2024 och den som tas fram 2025), med skillnaden att ökningen mellan 2025 och 2026 skulle bli ännu några procent större.

*Konsumtionskapital (Avsnitt 4.2) är ett begrepp jag myntat själv och är likvider som ska täcka upp så att jag kan konsumera lika mycket under perioden från 55 år till 64 år (Miljonär innan 30 skriver om "de kritiska åren" i sin bok och på sin blogg) som när jag tar allmän pension. 

onsdag 4 april 2018

Min frihetskvot tillåter 4 månaders leverne på utdelningar!

Varje månad skriver jag ner min frihetskvot i mitt månadsinlägg.

Frihetskvoten definieras som:

Erhållna utdelningar / Utgifter = Frihetskvot


Såväl utdelningar som utgifter anges som genomsnitt på rullande 12 månader

Frihetskvoten kan alltså påverkas av förändringar i utdelningar och/eller utgifter.

Frihetskvoten visar alltså hur väl dagens utgifter täcks av dagens utdelningar, vilket är både en styrka och en svaghet. Styrkan är att måttet är helt objektivt och utan uppskattningar. Svagheten är att mina utgifter som pensionär kommer att ha en helt annan struktur och höjd.
I och med mars månads uppdatering kan jag med glädje konstatera att frihetskvoten är 33,8%, vilket innebär att jag det senaste året har täckt 4 månaders (och en dags) utgifter med erhållna utdelningar. 

Det känns helt fantastiskt att redan nå detta och det finns stora möjligheter att jag kommer att täcka ytterligare en månads utgifter redan i år.

Nedan de månader då jag erhållit utdelningar för ytterligare en månads utgifter:

1 månad: april 2017
2 månader: maj 2017
3 månader: februari 2018
4 månader: mars 2018

När/om jag når 12 månader innan jag slutar arbeta tycker jag mig ha uppnått något slags ekonomiskt oberoende, även om konsumtionsnivån som pensionär beräknas vara avsevärt högre vilket möjliggörs av pensionsinkomster.

Dessa delmål känns så intressanta att jag lägger in dem på min målsida där jag annars är ganska restriktiv.

söndag 1 april 2018

Månadsuppdatering mars 2018

Svag portföljutveckling denna månad igen vilket bara gör det billigare att köpa aktier försöker jag intala mig. Det går så där...även om portföljen återhämtat sig lite i slutet.

Hela 2 st delmål har nåtts, 50.000 kr i ackumulerad utdelning sedan start samt allra viktigast har mer än 4.000 kr i utdelning på rullande 12 månader erhållits.

Till detta även nytt totalinkomstrekord och utdelningsrekord för enskild månad.

Inkomster & Sparande

Denna månad blev det mer än en ren månadslön (=25.470 kr netto) med 28.895 kr på kontot, vilket beror på jourersättning och övertid. Ingen frånvaro som nästan alltid, vilket känns skönt när jag ser hur kollegor tappar rejält med inkomst p g a VAB, sjukfrånvaro, tjänstledighet, föräldraledighet och deltid.

Eftersom jag åker på en rejäl kvarskatt i år (ca 9.000 kr) har jag höjt skatteuttaget till gällande tabellskatt utan jämkning. Då jag räknar kvarskatten som minskad inkomst den månad den betalas samt har höjt skatteuttaget i år, kommer nettoinkomsten troligen att minska i år jämfört med förra året. Detta särskilt då jag räknar med bara en liten bruttolöneökning i år.

Inga sidoinkomster. Verkar ha tappat all kraft där.

Total inkomst 47.607 kr gör att jag krossar det gamla totalinkomstrekordet från maj 2017 som var 38.941 kr.

Löneinkomst: 28.895 kr
Utdelningar: 18.712 kr
Sidoinkomst: 0 kr
Total inkomst: 47.607 kr

Lönesparande: 7.802 kr
Återinvesterade utdelningar: 18.712 kr
Sparande inkl utdelningar: 26.514 kr

Sparkvot: 55,7 %

Sparkvoten på rullande 12 är med 57,9% långt över årsmålet 54,0%.

Tanken är att ha exakt en normal nettomånadslön kvar på lönekontot dagen innan lön som buffert och att resten sätts över till sparandet. Förra månaden lämnades dock kvar mycket mindre vilket gav ett riktigt svagt lönesparande denna månad då jag måste fylla på bufferten igen.

För att undvika stora fluktuationer i lönesparandet har jag börjat överföra 2.000 kr/mån till ett sparkonto, vilket är pengar till större inköp (> 5.000 kr?) och räknas som buffert. Målnivån där är 25.000 kr, vilket lär ta hela året att uppnå. Rent bokföringstekniskt blir bufferten sparande, och konsumtion först när den tas ut.

Utdelningar

Månadens utdelningar blev med 18.712 kr en rejäl ökning jämfört med samma månads förra året 4.948 kr (för detaljer se Google Spreadsheet)., vilket delvis beror på att något företag flyttat sina utdelningar till mars. Det är också en rejäl höjning av det tidigare utdelningsrekordet 11.054 kr från maj förra året.

Utdelningarna på rullande 12 månader ökar därmed rejält från 3.617 till 4.764 kr/mån efter att ha legat ganska plant ett tag. Därmed har jag tagit ytterligare ett stort steg mot oberoende när erhållna utdelningar gått över 4.000 kr/mån.

Frihetskvoten & Arbetsfridagen

Mitt egna mått Arbetsfridagen flyttar sig bakåt från 23/9 till 31/8. Detta beror på att utdelningarna ökat rejält, men tyvärr har även utgifterna ökat något..

Frihetskvoten definieras som:

Erhållna utdelningar / Utgifter = Frihetskvot

Utdelningar och utgifter anges som genomsnitt på rullande 12 månader

Frihetskvoten kan alltså påverkas av förändringar i utdelningar och/eller utgifter.

Frihetskvoten visar alltså hur väl dagens utgifter täcks av dagens utdelningar.

Frihetskvoten ökar rejält från 27,4 % till 33,8 % och jag har nått en milstolpe om 33,3 % som innebär 4 månaders frihet. Se Google Spreadsheet för mer detaljer.

Portföljvärdet

Portföljvärdet var 2017-12-31 990.304 kr, men registreras bara när något intressant delmål eller datum passeras.