Nordnet ändrar belåningsreglerna!

Från december ändrar Nordnet portföljbelåningsreglerna.

Skillnaden är vad jag kan se att i fortsättningen räknas bara "godkända" värdepapper in i belåningen för ränterabatt. Godkända värdepapper är alla värdepapper med minst 70% belåning.

Detta är en försämring och lägger Nordnet närmare Avanza regler där bara vissa företag är med i deras Superlån.

Min portfölj har redan sedan tidigare med ett undantag (Nobina) klarat de nya reglerna. Detta då jag har belåningsgrad som ett urvalskriterium. En hög belåningsgrad anser jag vara en viss kvalitetsstämpel från banken, samtidigt som det ger möjlighet till ökad avkastning genom högre belåning.

Men för de som har belåning och har investerat stora delar av portföljen i aktier med lägre belåningsgrad blir det nu problem och de kan behöva se över innehavet för att inte få höjd belåningsränta.

Idag sålde jag därför Nobina och passade på att sänka belåningen på köpet. Detta då jag är lite orolig för bakslag från kommande konjunktur och den stora värdeökningen vi haft i år.

Ändringen av reglerna var dock inte utan morot utan Nordnet sänker även räntesatserna:
Rabattnivå 1 går från 1,19% till 0,89%
Rabattnivå 2 går från 2,69% till 1,99%

Jag har alltid sett till att med marginal hålla mig till rabattnivå 1 och tänker framgent se till att öka marginalen till att falla över till rabattnivå 2 något ytterligare.

Med denna ändring tycker jag Nordnet vidgat försprånget till Avanza vad gäller belåning.

Portföljen över 1,6 MSEK!

Börsen och portföljvärdet har fortsatt stiga kraftigt och idag avslutades dagen för första gången med ett portföljvärde över 1,6 MSEK (1.601.857 kr). Exklusive belåning.

Detta inte ens 2 månader efter att 1,5 MSEK passerades.

Från juli 2018 har jag månadsdata (mot tidigare halvårsdata) i portföljvärdesgrafen. I mars 2019 gjorde jag ett uttag på 150.000 kr.

Tidigare portföljvärdesmilstolpar:
1,5 MSEK 2019-09-13
1,4 MSEK 2019-07-04
1,3 MSEK 2019-02-04
1,2 MSEK 2018-07-27
1,1 MSEK 2018-05-15
1,0 MSEK 2017-12-11
0,9 MSEK 2017-06-15
0,8 MSEK 2017-02-15

Jag funderade på om det är rimligt att nå 2,0 MSEK redan nästa år. Det är inte omöjligt men kanske inte sannolikt då börsen kanske inte ger så mycket nästa år efter ett än så länge mycket positivt 2019:

Portföljvärde idag; 1.600.000 kr
Nysparande resten av året och hela 2020: 200.000 kr
Utdelningar: 100.000 kr
Kurstillväxt: 100.000 kr
Portföljvärde 2020-12-31: 2.000.000 kr

Portföljen är idag värd 2,2 MSEK inklusive belåning och behöver öka med drygt 4% för att 2,0 MSEK i nettoportfölj ska nås.

Det känns nästan för osäkert att spekulera i portföljvärdets utveckling. Värdet kan ju lika väl vara 1,5 MSEK nästa årsskifte. Detta är anledningen till att jag inte har portföljvärde som något mål i sig på så kort sikt som ett år. Det är betydligt säkrare att säga att jag 2020-12-31 kommer att ha betydligt fler aktier än idag och som kommer att ge mer utdelning 2021 än 2020.

Månadsuppdatering oktober 2019

En höstmånad som inte kommer gå till historien som en av de mer minnesvärda. Detta gör mig dock bara mer motiverad att spara för att kunna gå i pension relativt tidigt och kunna tillbringa mina senhöstar utanför Sverige.

Utdelningar

För denna månads utdelningar blev det med 5.668 kr en riktigt bra ökning med 4.158 kr (+275%) jämfört med förra årets 1.510 kr.

För kalenderåret 2019 kommer är utdelningsökningen att bli ca 25% (66 till 83 KSEK) vilket är riktigt bra om man betänker att nettosparandet (inklusive uttag 150.000 kr för bilgåvan) kommer att vara riktigt svagt i år.

Mina utdelningar mellan månaderna är ojämna men jag har startat ett litet projekt där varje månad ska ha en direktavkastning på i alla fall 1.000 kr. Detta är egentligen ingen stor fråga men sammanfaller med min andra önskan att minska andelen svenska utdelningar till förmån för främst amerikanska.

Utdelningen på rullande 12 ökar rejält från 6.580 till 6.926 kr/mån och är nu så nära nästa mål 7.000 kr/mån att jag blir osäker när det nås, men senast i mars.

Portföljvärdet

Månaden avslutas till starka 1.575.058 kr. Några dagar innan månadsslutet var jag mycket nära 1,6 MSEK, men sedan föll värdet tillbaka något.

Portföljvärdet ökar från förra månaden med 39.631 kr (+2,6%) inklusive lönesparande eller ökar 11.631 kr (+0,8%) exklusive lönesparande. 

Jag använder mig av belåning vilket gör min portfölj mer volatil än för de som kör utan belåning. I grafen visas bara mina egna pengar.

Inkomster & Sparande

Denna månad blev det igen en helt "ren" månadslön, dvs inga avdrag eller tillägg, 26.668 kr netto. Möjligen är det så att jag betalar lite för mycket skatt i år, men det justeras ju på deklarationen.

Inga sidoinkomster denna månad men jag har ju skaffat nytt kreditkort från Komplett som jag ska använda till dagliga inköp och kapitalvaror. Därifrån kommer det komma cashback varje månad framöver och detta kommer jag räkna som sidoinkomst även om det kanske är en rabatt.

Löneinkomst: 26.668 kr

Utdelningar: 5.668 kr
Sidoinkomst: 0 kr

Total inkomst: 32.336 kr

Lönesparande: 28.000 kr

Återinvesterade utdelningar: 5.668 kr

Sparande inkl utdelningar: 32.668 kr

Sparkvot inkl utdelningar: 104,1 %
Sparkvot exkl utdelningar: 105,0 %

Det enorma lönesparandet på 28.000 kr gjordes en vecka innan månadens sista dag när jag hoppades på att nå 1,6 MSEK genom detta. Detta kommer naturligtvis straffa sparkvoten nästa månad.

Sparkvoten på rullande 12 månader ligger relativt stilla och känns måttligt intressant innan bilköpet försvinner ur siffrorna i mars.

Frihetskvoten & Arbetsfridagen

Arbetsfridagen och frihetskvoten ligger ganska stilla. Även dessa kommer inte tillbaka till tidigare nivåer (ca juni resp +50%) förrän i mars nästa år p g a bilgåvan. Det är nästan så att jag längtar till mars för att se "riktiga" siffror igen.

Min egen pensionspyramid

Pensionsmyndigheten har länge tutat i oss att pensionspyramiden ser ut så här:

I botten ligger den allmänna pensionen som en rejäl grund. Ovanpå denna ligger tjänstepension som de flesta har och till sist kan de som vill och kan sätta guldkant på tillvaron möjlighet genom att spara själva.

Jag är så himla glad att jag i tid förstod att det inte ser ut som ovan utan att ansvaret för din egna pension är mycket större än så.

Det finns tre anledningar till att jag sparar så hårt som jag gör till min egen pension:

1. Jag vill ha en OK tilltagen pension när jag går i pension.
2. Jag vill kunna gå i pension ett flertal år innan 65 år.
3. Jag litar inte på den allmänna pensionen.

Därför har jag också vänt på pensionspyramiden:

I botten har vi eget sparande som består av ett gammalt avsomnat individuellt pensionssparande (IPS) vars avdragsrätt först begränsades och sedan helt togs bort. Men framför allt har vi mina aktieutdelningar som kommer att utgöra basen i min pension.

I mitten har vi tjänstepensionen som jag tror att regeringen har svårt att röra då det är en överenskommelse mellan fack och arbetsgivare.

I toppen har vi den allmänna pensionen som jag räknar som en liten krydda på toppen.

Plastpåseskatten - hur jag tänkt komma undan den

OBS! Detta är ett privatekonomiskt inlägg, ej ett miljöinlägg.

Jag måste först erkänna att jag har ett jättelager plastkassar hemma. Värdet på detta lager kommer att skena nästa år då återanskaffningsvärdet blir så högt.

Lagret har uppkommit av 3 orsaker:

• Jag använder plastkassarna som sopkassar men det slängs mycket mindre än jag köper.
• Jag glömmer nästan alltid att ta mig använda kassar till affären.
• Jag går ofta direkt från tunnelbanan hem från jobbet till affären utan att passera hemmet för att plocka upp plastkassar. Detta är den punkt där jag syndar mest.

Lösningen:

• För de små tunna påsarna som ska beläggas med skatt på 0,30 kr hoppas jag affären har en lösning.
• Fixa några tygkassar gratis för att använda och alltid ha en hopvikt i jackfickan. Vet inte vad dessa brukar kosta men jag köper in profilkläder på jobbet och vid nästa köp kommer jag köpa tygkassar med företagsloggo på och plocka hem några stycken.
• Systematiskt använda upp mitt stora lager för sopor och ibland återanvända plastkassen vid inköp.
• När det stora plastkasselagret är slut köpa avfallspåse på rulle som är mycket billigare.

Uppskattar att jag köper 4-5 kassar per vecka á 3,50 kr så det är redan en fråga om bortåt 1000-lappen varje år. En fördubbling av detta nästa år vore helt oacceptabelt.

Hur tänker ni göra?

Min resa till ekonomiskt fri (fortsättning följer)

Jag börjar med att säga att jag är född 1970 för underlätta läsningen nedan.

2003-2012

2003-2012 är en tid när jag går från visstidsanställning till visstidsanställning och däremellan ibland arbetslös. Jag handlar aktier genom swingtrading och daytrading, där jag har förträngt exakt hur det gått, men med ganska stora förluster. Inkomsterna räcker knappt till utgifterna. Inget sparande.

2013-2015

2013 gör jag en omstart med mitt liv och börjar en stabil tillsvidaretjänst på en fast arbetsplats. Det finns ca 500.000 kr kvar från tradingen, nu på ett räntekonto. Några få tusenlappar per månad sparas.

2016

2016 är jag fortfarande kvar på samma arbetsplats, trivs bra och lönen börjar komma upp lite. Jag tittar in på minPension och inser förskräckt att jag inte kommer att kunna gå i pension ens vid 65 år med en vettig konsumtionsnivå och att något därför behöver göras.

Vid tidigare aktiehandel har jag aldrig brytt mig om de ynka procenten utdelning som ett företag delar ut. Men nu läser jag om utdelningstillväxt, sparkvot, utdelningsandel, återinvestering, ränta-på-ränta mm och ser att utdelningsinvestering är något för mig. 

Jag vågar inte investera alla de 700.000 kr jag har direkt då jag inte vet var börsen står. I stället bestämmer jag mig för att under något år köpa utdelande aktier för beloppet även om jag vet att "time in market" oftast slår "timing the market".

Under året läser jag bloggar där en del sparar åtminstone runt halva sina lön vilket jag finner fascinerande och jag börjar titta på mina egna kostnader. Detta leder till en i mina ögon fantastisk sparkvot på 43,3% exklusive utdelningar för helåret 2016. Sparkvoten ger mig 121.000 kr i nysparande att köpa aktier för.

Redan under 2016 ser jag styrkan i utdelningsinvestering och i stället för att gå i pension vid 65 år med en bra pension börjar jag nu tro på att bli fri åtminstone vid 62 år.

Precis i slutet på året startar jag min blogg för att skriva ner mina tankar.

2017-2019

Jag är fortfarande kvar på samma arbetsplats. Löneutvecklingen har stagnerat och kanske jag borde se mig om efter något nytt, men energin är inte riktigt där.

Första gången jag nämner att sluta jobba redan vid 55 år är 2017-05-24 i detta blogginlägg. Jag tror dock inte riktigt på det, utan 55 år är vald för att det är då tjänstepensionen och privat pension kan hjälpa upp inkomsten och därför är den tidigaste pensionsålder som är ens teoretiskt möjlig.

Ett par månader senare släpper jag första upplagan av min stora Pensionsplan som ska uppdateras varje år fram till dess den visar att jag kan gå i pension med den konsumtionsnivå jag önskar.

2025?

När jag skriver sista? Pensionsplanen runt midsommar 2024 hoppas jag den visar att jag kan gå i pension 2025-01-01, men gör den inte det får jag arbeta ett tag till, inte nödvändigtvis ett helt år.

Jag ser det absolut inte som misslyckande om det blir senare än 2025 (55 år) utan varje dag som jag kan gå i pension innan vad jag kunde gjort utan min "Utdelningsmaskin" räknas som en vinst.

Del 5 pensionsplanen: Ökade utdelningar

Jag har släppt årets version av min stora Pensionsplan, men för att den inte skulle bli alldeles för stor är detaljnivån i många fall låg. Därför kommer jag att skriva en serie mer djuplodande inlägg om utvalda delar från pensionsplanen.

Tidigare delar ur inläggsserien:
Del 1 "One more year syndrome"
Del 2 Val av tidpunkt
Del 3 Konsumtion som pensionär
Del 4 Pension

Femte delen behandlar pensionsplanens underavsnitt "4.1 Ökade utdelningar" från avsnittet "4. Åtgärder för att öka inkomsterna".

1. Ökade utdelningar

För att kunna gå i pension tidigt måste mina utdelningar öka kraftigt från nuvarande nivåer.

Mina utdelningar ökar av följande anledningar:

1. Utdelningstillväxt, dvs utdelning/aktie från år till år blir allt högre. Här gäller det att ha koll på vilka företag som ger en god chans till återkommande höjningar av utdelningen.
2. Återinvesterad utdelning. Så länge jag är i ackumuleringsfasen återinvesteras all erhållen utdelning genom att köpa nya aktier, inte nödvändigtvis i samma företag som utdelningen kom ifrån. Företag med hög utdelning ger möjlighet att köpa fler aktier via återinvesterad utdelning.
3. Nytt tillfört kapital från lön. Så länge jag arbetar sparas en avsevärd del av lönen och investeras i nya aktier. Här finns tankar på att försöka öka lönen och sparandet genom att söka nytt jobb eller att försöka dra in lite sidoinkomster. I dagsläget är dock min energinivå för låg och i stället har jag faktiskt funderat på deltid 75-80% (se här) och bli delvis fri redan nu, men bli helt fri kanske något år senare än tänkt. Ett alternativ vore kanske att ta sig i kragen och försöka hitta ett mer välbetalt deltidsjobb så att jag både kan behålla ett högt sparande och bli delvis fri.
4. Aktiebelåning. 1-3 från ovan är standard men att öka utdelningarna genom belåning är det långt ifrån alla utdelningsinvesterare som gör. Idag använder jag mig av belåning för att öka utdelningarna och jag tycker att det är värt risken nu när jag har en lön som kan täcka upp börsfall. Jag har dock börjat minska belåningen i procent långsamt redan nu, men fortsätter att öka den i kronor. Som pensionär med bara en låg pension kommer jag antingen vara helt obelånad eller troligare betydligt lägre belånad med bra marginal till nästa räntesteg vid börsfall.

Mina utdelningsinkomster för 2019 blir enligt prognos 82.177 kr (6.848 kr/mån). För nästa år tror jag att jag kan nå 96.000 kr (8.000 kr/mån), men det kan bli både mer och mindre då jag känner stor osäkerhet över utdelningarna på några av mina stora svenska innehav. Jag har gjort en långtidsprognos för utdelningarna framåt 2025, men jag tycker att bara små förändringar i indata gör så stor skillnad i slutresultatet att jag inte redovisar den.

Av årets utdelningar på 6.848 kr/mån kommer ca 27,7% av utdelningarna från lånat kapital vilket ger att mina obelånade utdelningar blir 4.951 kr/mån. Belåningsgraden har dock varierat något under året. Då min grundinställning är att vara helt obelånad som pensionär är det enbart de obelånade utdelningarna som räknas in.

Det som inte kommer med i punkterna ovan är att det gäller att inte enögt titta på utdelningarna utan att satsa på kvalitetsbolag.