Buffert för utgifter och försäkringar

Det här med buffert är inte lätt, men så här har jag löst det.

Första nivåns buffert - Lönekonto

Dagen innan lön för jag över det som överstiger en normal månadslön (ca 27.000 kr) från lönekontot till kapitalkontona. 

Dagen innan lön har jag då en månadslön på kontot och på lönedagen har jag två månadslöner på lönekontot. 

Detta gör att jag aldrig känner den stress som många gör veckan innan lön. Dessutom lever jag på min lön med en månads fördröjning.

En månadslön som buffert, vilket är ungefär två månaders utgifter, har räckt till i flera år nu. Även för att betala semester, hemelektronik mm.

Andra nivåns buffert - Sparkonto

Sedan januari har jag börjat sätta över delar av sparandet på ett sparkonto. Just nu har jag 13.000 kr, men målet måste vara åtminstone 100.000 kr. 

Tidigare har jag tänkt att det kostar pengar att ha overksamma buffertpengar, vilket ju är sant då jag förlorar avkastning. Nu har jag ju dessutom belåning på portföljen, men ränteskillnaden är förhållandevis liten, 0,99% vs 0,60% brutto

Tanken är att kontot ska användas till större planerade och oplanerade utgifter. Här tänker jag stora bostadsrenoveringar, bilköp, arbetslöshet, sjukdom, stora inköp till boendet.

Idag bor jag i bostadsrättslägenhet och de enda planerade utgifter jag kan tänka mig som skulle kräva uttag från buffertkonto är en badrumsrenovering. Köket är helt OK och bil har jag ingen tanke på. Oplanerade utgifter såsom en längre sjukdom eller arbetslöshet är såklart också tänkbart.

Men när jag har blivit husägare så blir kraven på buffert större och det tar tid att spara ihop så jag börjar redan nu. Gamla hus har många saker som var och en lätt kan kosta 100.000 kr: tak, dränering, värmesystem, VVS, fasad, fönster, kök, badrum, utbyggnader, fuktskador, uterum, drivhus, garage, solceller, pool, trädgårdsanläggning etc.

Ett annat syfte med bufferten är att slippa sälja aktier när man får den stora utgiften, då timingen kan vara riktigt dålig.

Övriga säkerhetslinor

Kreditkort

Som jag skrev ovan kostar det att ha en buffert på sparkonto och det kostar dessutom varje dag. Kreditkort skulle man kunna ha i stället, då detta är gratis så länge du inte använder krediten men skulle jag behöva använda den blir det dyrt.

Jag har något kreditkort som jag sällan använder och där krediten är ganska liten, minns inte riktigt men kanske 20.000 kr.

Försäkringar

Jag har A-kassa, hemförsäkring, kollektivavtalade försäkringar och extra cykelförsäkring (dyr elcykel).

För mig som singel har detta känts tillräckligt, men nu när jag börjar närma mig 50 år så börjar jag känna mig lite underförsäkrad. Det jag funderar på är sjuk- och olycksfallsförsäkring, tandvårdsförsäkring samt inkomstförsäkring till A-kassan,

Belåning av portfölj

Idag använder jag mig av belåning, men som pensionär är jag mer tveksam. Däremot kan jag tänka mig att ha belåningsutrymmet som buffert som pensionär.

Hur tänker ni kring buffert och försäkring?

100.000 kr i samlade utdelningar!

Då var det avklarat, 2018-07-03 nåddes 100.000 kr i ackumulerade utdelningar sedan starten 2016-08-09 då det första aktieköpet gjordes.

Jag var lite osäker på om jag skulle räkna tiden från första aktieköpet eller tiden från första aktieutdelningen, men det kändes rätt med tiden från första aktieköpet.

Det är i grafen väldigt tydligt att årets svenska högsäsong för utdelningar (mar-maj) har bidragit stort till detta. Faktiskt nådde jag inte halvvägs till 100.000 kr förrän i mars i år. Nu kommer dock utdelningarna att ligga ganska plant ända fram till mars nästa år.

Det var länge oklart om det skulle ta strax över eller strax under 2 år att nå dit. Det blev strax under och exakt tog det 693 dagar från första aktieköpet till 100.000 kr.

I genomsnitt har det flutit in 146 kr/dag (mån-sön) under dessa 693 dagar. Inte jättemycket pengar, men täcker ändå en ganska stor del av utgifterna då jag lever på 400-500 kr/dag. Nästa 100K borde det bli en bit över 200 kr/dag.

Detta tycker jag är extremt roligt och jag har faktiskt haft en flaska mousserande på kylning ett tag för detta tillfälle. Det blev dock inget mousserande, men väl några öl på sportpub igår när Sverige besegrade Schweiz i Fotbolls-VM. Riktig champagne får vänta tills det är 1.000.000 kr i utdelningar eller något likvärdigt.

Alla mina utdelningar finns här: Utdelningar

Den andra 100.000 kr-sprinten har därmed börjat och den kommer att gå flera månader fortare om inget oförutsett inträffar och beroende på hur jag timar utdelningssäsongen.

Månadsuppdatering juni 2018

Juni blev en månad som inte kommer gå till historien då inget anmärkningsvärt hänt. Även detta kan dock vara positivt då jag ändå känner att jag oförtrutet jobbar vidare mot slutmålet.

Inkomster & Sparande

Denna månad blev det en riktigt bra månadslön med 29.782 kr netto p g a övertid. Jag har dock jobbat riktigt mycket, men mycket av extratiden ligger som flextid. Hoppas det lugnar sig efter midsommar. 

Lönesparandet blir hela 17.500 kr fördelat som 2.000 kr på sparkontot (buffert), 2.000 kr till KF Utlands-kontot för att sänka belåningen samt resten 13.500 kr till ISK-kontot för svenska innehav.

Löneinkomst: 29.782 kr

Utdelningar: 2.330 kr
Sidoinkomst: 0 kr

Total inkomst: 32.112 kr

Lönesparande: 17.500 kr

Återinvesterade utdelningar: 2.330 kr

Sparande inkl utdelningar: 19.830 kr

Sparkvot: 61,8%

Sparkvoten på rullande 12 månader ligger med sina 65,8% långt över årsmålet 54,0%, så det ser bra ut. Även den mer renläriga sparkvoten exklusive utdelningar ser bra ut med 58,9% på rullande 12. I ärlighetens namn tycker jag nog att jag varit för snål mot mig själv första halvåret och kommer nog behöva unna mig lite under andra halvåret.

Utdelningar

Månadens utdelningar blev 2.330 kr och är därmed en minskning med 10% eller 260 kr jämfört med förra årets 2.590 kr (för detaljer se Google Spreadsheet).

Utdelningen på rullande 12 minskar därför också något och kommer inte att ta ett kliv uppåt förrän till våren.

För helåret räknar jag fortfarande med 67.000 kr i utdelningar.

Frihetskvoten & Arbetsfridagen

Mitt egna mått Arbetsfridagen flyttar sig 17 dagar bakåt denna månad till 7/7, vilket betyder att jag under det senaste året har levt nästan 6 månader på utdelningar.

Frihetskvoten definieras som:

Erhållna utdelningar / Utgifter = Frihetskvot (rullande 12 mån)

Frihetskvoten ökar kraftigt från 44,11 % till 48,78 %. Se Google Spreadsheet för mer detaljer.

Det är absolut så att jag nu börjar snegla mot när jag halva året lever av utdelningar, vilket troligen blir först under våren 2019, trots att jag är så nära nu.

Portföljvärdet

Under juni har portföljvärdet fallit ihop en del i slutet av månaden men med nya insättningar blir portföljvärdet för halvårsbokslutet 1.124.547 kr 2018-06-30, vilket såklart är ATH.

Igen, portföljvärdet intresserar mig inte så mycket då det jag verkligen köper mig nu är den frihet som kassaflödet aktierna ger från utdelningen den dag jag slutar jobba.

Mitt boende som "pensionär"?

För knappt ett år sedan skrev jag ett inlägg (Önskelista för villaboende som pensionar) om hur jag vill bo när jag har slutat arbeta, vilket antagligen blir långt innan allmän pension kan tas ut.

Även om jag bestämt mig för att byta Stockholmslägenheten mot ett Smålandshus, finns många fler beslut att ta vad gäller typ av hus.

Motiven för att byta boende är ekonomiska men främst för att höja livskvaliteten.

I släkten finns redan 3 hustyper som skulle kunna vara möjliga i en inte allt för avlägsen framtid:

1. 70-tals enplansvilla med källare i mindre by.
   Fördelar:
   - Väl underhållen
   - Fiberbredband
   - Kommunalt vatten och avlopp
   - Vattenburet värmesystem med pelletspanna
   - Mitt föräldrahem
   - Ganska lättskött för en pensionär
   Nackdelar:
   - Liten villatomt
   - Grannar tätt inpå
   - Möjligen lite för stort
   - Ingen hög mysfaktor
   - Trappa till källare, men ganska lätt att gå i även för äldre
2. 30-tals 1 ½-plans torp i skogen.
   Fördelar:
   - Lite större tomt
   - Fiberbredband
   - Inga grannar tätt inpå
   - Pappas föräldrahem
   - Hög mysfaktor
   - Finns uthus
   Nackdelar:
   - Väldigt brant trappa till övre plan
   - Inte fullt underhållet
   - Enskilt vatten och avlopp
   - Direktverkande el samt luft/luft-värmepump
3. Avstyckad mangårdsbyggnad från 1800-talet i skogen.
   Fördelar:
   - Riktigt stor tomt
   - Hög mysfaktor
   - Finns ladugård och ett par andra ekonomibyggnader
   - Inga grannar tätt inpå
   - Vattenburet värmesystem med pelletspanna
   Nackdelar:
   - Omodernt och dåligt underhållet
   - Kräver stora investeringar
   - Tungjobbat för en pensionär
   - Enskilt vatten och avlopp
   - Inget fiberbredband
   - Inget affektionsvärde

Frågan är egentligen vad jag vill ha? Inget snack om att mangårdsbyggnaden (alt 3) ovan är det bästa huset om jag vill skapa ett eget litet "rike" utan större kontakt med omvärlden där jag kan ha stor grad av självförsörjning vad gäller mat och kanske el. Detta kommer att kräva både arbete och kapital, men något ska man ju lägga tid och pengar på.

Ett alternativ som jag tänkt på för ett maximalt bekvämt boende är ett modernt enplanshus av sommarstugemodell i skogen. Inga trappor och inte för stort (kanske bara 3 rum + verkstad i en friggebod). Luftvärmepump. Kanske ett riktigt fint inglasat uterum direkt från köket och ett växthus.Garage.

Månadsuppdatering maj 2018

Maj blev ytterligare en månad där jag tar ännu ett steg närmare friheten. Även denna månad har jag kunnat pricka av ett delmål på målsidan, denna gång att jag de senaste 12 månaderna har levt 5 månader helt på utdelningar.

Inkomster & Sparande

Denna månad blev det en riktigt bra månadslön med 28.128 kr netto p g a övertid. Jag har dock jobbat riktigt mycket, men den mesta extratiden ligger som flextid. Detta kommer jag inte sakna när jag tar klivet ut som pensionär. Eftersom jag betalt kvarskatt på 9.346 kr under månaden räknar jag dock med en lön på bara 18.782 kr netto.

Lönesparandet blir därför "bara" 7.000 kr. Jag kommer ihåg när jag tyckte det var riktigt mycket, vilket var så sent som 2014-2015.

Total inkomst blir därför trots årets 3:e bästa utdelningsmånad en bit under genomsnittsmånaden.

Löneinkomst: 18.782 kr

Utdelningar: 11.890 kr
Sidoinkomst: 0 kr

Total inkomst: 30.672 kr

Lönesparande: 7.000 kr

Återinvesterade utdelningar: 11.890 kr

Sparande inkl utdelningar: 18.890 kr

Sparkvot: 61,6%

Sparkvoten på rullande 12 månader ligger med sina 62,4% långt över årsmålet 54,0%, så det ser bra ut. Även den mer renläriga sparkvoten exklusive utdelningar ser bra ut med 54,9% på rullande 12.

Utdelningar

Månadens utdelningar blev 11.890 kr och är därmed en liten ökning med 7% eller 836 kr jämfört med förra årets 11.054 kr (för detaljer se Google Spreadsheet).

Utdelning på rullande 12 ökar något från 5.473 kr/mån till 5.542, alltså 69 kr eller 1,27 %. Nu ser jag dock att utdelningarna på rullande 12 planar ut eller t o m kommer att hålla falla tillbaka något under hösten. Detta beror på att jag ersatt många amerikanska kvartalsutdelare (eller oftare) av svenska vårutdelare.

Först nästa vår kommer utdelningarna att öka igen.

För helåret räknar jag upp prognosen igen till 67.000 kr. Jag är verkligen helkass på prognoser och använder mig helst av historiska data.

Frihetskvoten & Arbetsfridagen

Mitt egna mått Arbetsfridagen flyttar sig 17 dagar bakåt denna månad till 24/7, vilket som jag skrev i inledningen betyder att jag under det senaste året har levt över 5 månader på utdelningar.

Frihetskvoten definieras som:

Erhållna utdelningar / Utgifter = Frihetskvot (rullande 12 mån)

Frihetskvoten ökar kraftigt från 39,59 % till 44,11 %. Se Google Spreadsheet för mer detaljer.

Det är dock absolut så att jag nu börjar snegla mot när jag halva året lever av utdelningar, vilket troligen blir redan under våren 2019.

Portföljvärdet

Under maj har portföljvärdet länge varit över 1,1 MSEK, men trots nya insättningar efter lön var värdet bara 1.094.894 kr 2018-05-31 då börsen sjönk kraftigt i slutet på månaden.

Kortsiktiga fluktuationer av portföljvärdet intresserar mig dock inte nämnvärt.

Månadsuppdatering april 2018

April blev en månad där jag tar ännu ett steg närmare friheten. Mest anmärkningsvärt är att ännu ett delmål kunnat prickas av på målsidan, denna gång att jag de senaste 12 månaderna i genomsnitt erhållit mer än 5.000 kr/mån i utdelning.

Inkomster & Sparande

Denna månad blev det en risig månadslön med bara 25.840 kr netto trots ett par dagars beredskap. Detta beror på att jag numera skattar enligt tabell och inte har kvar någon jämkning av räntor, då jag inte vill få en skattesmäll liknande den på 9.000 kr jag fick inkomståret 2017.

Total inkomst 42.696 kr är dock den näst högsta någonsin tack vare att även utdelningarna är de näst högsta någonsin.

Löneinkomst: 25.840 kr

Utdelningar: 16.856 kr
Sidoinkomst: 0 kr

Total inkomst: 42.696 kr

Lönesparande: 9.000 kr

Återinvesterade utdelningar: 16.856 kr

Sparande inkl utdelningar: 25.856 kr

Sparkvot: 60,6%

Sparkvoten på rullande 12 månader ligger med sina 59,4% långt över årsmålets 54,0%, så det ser bra ut. Även exklusive utdelningar ser sparkvoten bra ut med 51,7% på rullande 12.

Utdelningar

Månadens utdelningar blev 16.856 kr och är därmed en ökning med finfina 102% eller 8.511 kr jämfört med förra årets 8.345 kr (för detaljer se Google Spreadsheet).

Utdelningarna på rullande 12 månader ökar därmed kraftigt från 4.764 till 5.473 kr/mån. Resten av året ser det dock ut som jag får nöja mig med att försöka hålla denna nivå.

På årsbasis skruvar jag upp förväntade utdelningar från 60.000 kr till 65.000 kr, en rejäl ökning från förra årets 42.000 kr :)

Frihetskvoten & Arbetsfridagen

Mitt egna mått Arbetsfridagen flyttar sig 21 dagar bakåt denna månad till 10/8.

Frihetskvoten definieras som:

Erhållna utdelningar / Utgifter = Frihetskvot

Utdelningar och utgifter anges som genomsnitt på rullande 12 månader

Frihetskvoten kan alltså påverkas av förändringar i utdelningar och/eller utgifter.

Frihetskvoten visar alltså hur väl dagens utgifter täcks av dagens utdelningar.

Frihetskvoten ökar kraftigt från 33,80 % till 39,59 %. Se Google Spreadsheet för mer detaljer.

Portföljvärdet

2017-12-31 var portföljvärdet 990.304 kr och har stärkts under april, men sådana kortsiktiga fluktuationer intresserar mig inte alls.

Påverkan på konsumtionsutrymmet genom att arbeta ett år YTTERLIGARE?

Om man är osäker på att pengarna räcker till när man ska hoppa av arbetslivet i förtid, kan man välja att jobba ytterligare ett år.

Detta kallas "one more year syndrome" och kommer garanterat att möta de flesta av oss som tänker sluta arbeta tidigt. Men pengarna ska ju räcka också.

Det är ingen tvekan om att ytterligare ett arbetsår kommer att göra stor skillnad på konsumtionsutrymmet, men det är komplext att beräkna. Idag nöjer jag med mig att lista en stor mängd parametrar där ytterligare ett års arbete alla påverkar konsumtionsutrymmet i positiv riktning:

• Allmän pension:
  - Bara ett års inbetalningar tillkommer, vilket ger en något högre allmän pension då uttagstiden för allmän pension är densamma (64-100 år).
• Tjänste- och privatpension:
  - Tjänstepensionen får ett års inbetalningar ytterligare.
  - Tjänste- och privatpension kan tas ut innan allmän pension och uttagstiden blir därför ett år kortare vilket ger större månadsutbetalning.
  - Tjänste- och privatpension får chansen till ytterligare ett års värdeutveckling.
• Konsumtionskapital*:- Konsumtionskapital behövs ett år mindre och därför kan det investeras i fler utdelande aktier.
  - Det extra året gör att mindre konsumtionskapital behövs även för åren därefter och mer kapital kan läggas på ett t ex ett bättre hus.
• Utdelningsmaskinen:- Utdelningsmaskinen får utan uttag jobba ett år till med de största återinvesterade utdelningarna någonsin.
  - Utdelningen/aktie kommer att höjas ytterligare en gång.
• Lönesparandet:
  - Lönesparandet som placeras i utdelande aktier har stora möjligheter att vara det största någonsin.

Mellan tummen och pekfingret är min uppskattning att vi i mitt fall, med en total pensionsinkomst om ca 20.000 kr/mån netto, totalt talar om flera tusenlappar netto extra varje månad. Till stor del kommer svaret att ges när jag jämför skillnaden mellan mina 2 sista pensionsplaner (den som tas fram 2024 och den som tas fram 2025), med skillnaden att ökningen mellan 2025 och 2026 skulle bli ännu några procent större.

*Konsumtionskapital (Avsnitt 4.2) är ett begrepp jag myntat själv och är likvider som ska täcka upp så att jag kan konsumera lika mycket under perioden från 55 år till 64 år (Miljonär innan 30 skriver om "de kritiska åren" i sin bok och på sin blogg) som när jag tar allmän pension.