Detta inlägg är väldigt specifikt för mina förutsättningar och ska ses som ett dagboksinlägg som jag kan se tillbaka på när jag i framtiden ser över värmesystemet.
För att spara el har jag dragit ner radiatortermostaterna en del när jag varit på plats i huset och ännu mer när jag lämnat huset i längre perioder.
Därför har jag funderat på att köpa nya termostater (se punkt 4 här), kanske speciellt smarta för att kunna styra på distans eller automatiskt.
Detta är tydligen helt fel och både ekonomin och komforten har blivit lidande! Genom att bo i lägenhet sedan jag lämnade föräldrahemmet har det tydligt bildats väsentliga kunskapsluckor för villaliv.
Förutsättningar: Huset (byggår 1973) har vattenburen värme från radiatorer med gamla termostater som värms av en luftvattenvärmepump (Mitsubishi Ecodan 2021). Värmepumpen har ingen inomhusgivare eller WIFI.
En värmepump är som mest effektiv när den får:
- Jämnt flöde genom radiatorerna
- Låg framledningstemperatur
- Långa driftscykler (utan start/stopp hela tiden)
Första och andra punkten har jag syndat mot rejält genom att.dra ner termostaterna och ha för hög framledningstemperatur. Långa driftcykler borde betyda att man inte är inne petar på värmepumpen hela tiden vilket jag i alla fall inte gjort. Inte nog med att värmepumpen dragit för för mycket el utan det sliter mer på värmepump när den inte är korrekt inställd - varje extra månad som den håller är värt stora pengar.
Bästa upplägget i praktiken
Om ni bara delvis läser detta inlägg kommer här det viktigaste:
- Öppna termostaterna fullt i alla rum
- Justera in värmekurvan tills huset hållet lagom temperatur
- Använd termostater restriktivt - i rum du vill ha svalare (t ex sovrum)
Steg 1: Öppna termostater fullt
Mycket enkelt men avgörande steg att bara öppna termostaterna för fullt. Ha inte för bråttom bara och låt systemet gå i minst 24-48 timmar för att hinna stabilisera sig. Huset blir sannolikt varmare och detta steg kostar några kWh men det får det vara värt.
Det känns intuitivt fel att jag ska kunna spara värmepengar genom att dra på termostaterna fullt men tanken är att släppa kontrollen till värmepumpen.
Steg 2: Justera in värmekurvan
Värmekurva 52 grader för luftvattenvärmepump
Att justera in värmekurvan är det svåra steget och skrämde mig i början.
Målet är att ha en så låg värmekurva som möjligt utan att det blir för kallt. Inte att minimera elförbrukningen oavsett vad.
Förklaring värmekurva: Värmepumpen mäter utomhustemperatur och följer en kurva som talar om vilken framledningstemperatur som behövs för att hålla rätt inomhustemperatur.
Bilden ovan med 52 graders värmekurva betyder att vid -15 grader utomhus (ungefärlig minimitemperatur i södra Småland) är framledningsledningstemperaturen 52 grader och för varje grad varmare utomhus än så sänks den successivt fram till en utomhustemperatur på 15 grader och därifrån och uppåt är framledningstemperaturen 25 grader.
Åtminstone jag visste inte ens vad en värmekurva var innan jag började läsa in mig för ett par veckor sedan.
Jag tror att en värmekurva med 55 grader var default från fabrik eller åtminstone från installatör och att min värmepump därför haft den sedan den installerades hösten 2021.
Efter 2 dygn med helt öppna termostater var huset väldigt varmt och jag sänkte värmekurvan ganska rejält från 55 till 52 grader (se bild ovan).
52 grader var i övre delen av vad AI trodde skulle gälla med mina förutsättningar (48-52 grader) så efter det valde jag att sänka kurvan 1 grad per ett eller två dygn tills jag tyckte det blev lagom varmt och hamnade till slut på 48 grader. Var man hamnar beror på husets förutsättningar, klimatet och egna referenser.
För att bedöma när temperaturen blev lagom har jag förutom att använda min egen känsla även haft stor hjälp av de temperatursensorer från det nya IKEA Smart Home-system jag införskaffade i vintras. De visar bland annat temperatur över tid (se bild) och jag har en sensor i köket, en i vardagsrummet och en i källaren. Sensorn i köket ligger på södersidan och påverkas starkt av sol och matlagning så därför blir det varmast där och därför är det inte den som får bidra till beslutet om värmekurva.
Sensor som visar en stabil temperatur under ett dygn i norrsidans vardagsrum. Alla andra dygn finns också sparade.
Mina 3 temperatursensorer gav vid en värmekurva på 48 grader genomsnittliga dygnstemperaturer på 22,3 grader (kök i söderläge), 21,5 grader (vardagsrum i norrläge) och 18,0 grader (gillestuga i källare).
Detta är temperaturer som ger bra komfort men skulle kunna sänkas om jag hade tröja och innetofflor på mig. Därför behåller jag värmekurvan på 48 grader och hoppas att den håller komforten även när det blir kallt igen i november. Detta betyder att jag nu har tagit ner värmekurvan från 55 till 48 grader och dessa 7 grader i skillnad borde helt klart att göra skillnad för ekonomin.
Steg 3: Finjustera smart
När du väl hade hittat rätt värmekurva:
- Är något eller ett par rum för varma -> stryp lite med termostat
- Resten av rummen -> lämna resten av termostaterna fullt öppna
För tillfället är alla termostater fullt öppna men troligen kommer jag att strypa lite i sovrummet och i köket som båda är väl varma. En tanke är att om man sänker värmen i par radiatorer något så blir det mer värme över till andra helt öppna radiatorer om framledningstemperaturen är densamma för det lär ju inte räcka till att sänka värmekurvan ytterligare en hel grad.
COP & SCOP
Definition COP & SCOP: Kvoten mellan producerad och tillförd elenergi för luft-vattenvärmepump kallas COP (momentan verkningsgrad) eller SCOP (årsmedelvärde).
Både täljare och nämnare kan plockas ut från värmepumpen för innevarande månad och år, föregående månad och år, samt månaden innan det så jag kommer att följa upp COP framöver.
I Sverige med väldigt skiftande utetemperatur varierar COP kraftigt (högre COP vid högre utetemperatur) och månadssiffran är därför inte så intressant om man inte använder den för det glidande genomsnittet R12.
För 2025 hade jag ett SCOP på 2,60 (14166 kWh / 5451 kWh) vilket är i underkant av vad jag tycker jag kan förvänta mig. Enligt AI kan jag som har ett 70-talshus i original med radiatorer förvänta mig SCOP 2,7-3,1 och kanske några tiondelar till om jag förbättrar förutsättningarna. Om detta beror på att värmesystemet inte varit korrekt konfigurerat kommer det synas framöver. Ju lägre framledningstemperatur, desto bättre verkningsgrad, så där har mina inställningar inte varit optimala i alla fall.
Om jag skulle våga mig på en gissning för framtida värden så kommer jag att på grund av högre inomhustemperatur producera mer värme än tidigare men med högre effektivitet vilket gör att tillförd elenergi kan komma att minska något ändå. Om jag för år 2025 hade SCOP 2,60 kanske det för 2027 kan bli 15000 kWh / 3,0 = 5000 kWh. Om jag inte får ett snålhetsryck och nöjer mig med kallare temperatur på vintern alltså.
Var hamnar vi ekonomiskt då?
Då detta ändå är en privatekonomisk blogg så är dessa stycken oundvikliga.
Besparingspotential
Om jag går från ineffektiv drift (för varm framledningstemperatur + strypta radiatorer) till rätt setup räknar AI med 10-25% lägre elförbrukning. För år 2025 förbrukade värmepumpen 5451 kWh (hela hushållets elförbrukning 7675 kWh) vilket innebär att besparingspotentialen är 545-1350 kWh. Med ett pris för den rörliga delen av elpriset inklusive allt på säg 2,30 kr/kWh (mitt snitt de senaste åren) betyder detta en potentiell besparing på 1.250-3.100 kr/år. Alla projekt där jag sparar minst 100 kr/månad är lätt värt det. Troligen blir komforten bättre också.
Men det är upp till bevis för denna potentiella besparing och tyvärr kommer vi inte få se full effekt förrän efter 2027-03-31 då det dröjde 3 månader in på året innan justeringarna gjordes. Vart åt det lutar hoppas jag dock se lite tidigare.
Investeringar
En av mina riktigt gamla termostater från 1973
I
dagsläget blir det
inga större investeringar i värmesystemet förutom ersättning av en eller ett par av de äldsta termostaterna vars plast har åldrats så att de spricker bara man tar i dem. Blev ett bra tillfälle att läsa på om termostater och det blir traditionella termostater
Danfoss Aero med RA/VL-anslutning för runt 300 kr styck.
Framöver kanske det blir investeringar i värmesystemet ändå:
- Radiatorventilerna är original (53 år) och har passerat sin tekniska livslängd med marginal och att byta dessa är en relativt stor kostnad då jag inte vill byta dem själv då det kan vara svårt att få det tätt. Jag har stor respekt för vatten och särskilt då trycksatt vatten. Ett litet projekt jag har gjort är att skruva bort alla termostater och motionerat ventilerna för att se hur de rör sig när man trycker på dem innan jag monterat tillbaka dem. Inga problem med någon ventil enligt min bedömning.
- Termostaterna är original (53 år) på boningsplan och lite nyare (25 år?) i källaren. På kort sikt gör jag inget mer än ersätter de som gått sönder då deras betydelse med intrimmat system enligt ovan har minskat. Jag har t o m läst om de som helt tagit bort termostaterna och låter värmepumpen styra helt. Smarta (och dyra) termostater kan dock i värsta fall motarbeta värmepumpens styrning så att att resultatet blir dåligt så sannolikt blir det traditionella den dag jag byter fler termostater.
- Tillbehör till värmepumpen. Det vore trevligt med WIFI till värmepumpen för att kunna justera manuellt på distans eller styra automatiskt mot elpris men det verkar inte som att det är ett tillbehör som finns till min modell av värmepump. Ett annat tillbehör som skulle kunna köpas är inomhusgivare som skulle kunna ge billigare och jämnare värme. Troligen är det dock bättre att börja spara till ett nytt värmesystem.
- Helt nytt värmesystem. Beräknad livslängd för en luftvattenvärmepump är 15-20 år och min värmepump fyller i höst 5 år vilket gör att den bör ha 10-15 år kvar. Detta betyder att om jag får ha hälsan så blir det ett byte 2036-2041 när jag är 66-71 år gammal. Värmesystemhistoriken för huset ser ut så här:
Oljepanna 1: 1973-1995.
Oljepanna 2: 1995-2021 som konverterades till pellets runt 2000.
Luftvattenvärmepump: 2021 och framåt.
Vad som gäller när det är dags att byta nästa gång är svårt att förutse men helt klart kommer det att kosta en ansenlig summa pengar. Helt säkert kommer det aldrig bli ved eller pellets som kräver alldeles för mycket manuell handpåläggning. En kompletterade kamin har jag redan. Jag återkommer med ett inlägg när det är dags för ett nytt värmesystem om 10-15 år! - I tillägg till ovanstående går det så klart att försöka minska hur snabbt värmen smiter ut ur huset men det får bli ett annat projekt.
Ovanstående investeringar kan ha ett eller flera syften: sänkta elkostnader, ersätta förbrukat material eller höjd komfort där egentligen ersättning av förbrukat material är den enda som är helt nödvändig. Just investeringar för sänkta elkostnader kräver payback-kalkyl och tyvärr tror jag att vissa aldrig betalar sig då livslängden är för kort, priset för högt och besparingen för låg.
Synpunkter tas tacksamt emot!
