tisdag 17 september 2024

Uppsägningen är inlämnad!

Tänkte lite på "tärningen är kastad" när jag skrev rubriken.

Uppsägningen lämnades in idag 2024-09-17 och sista anställningsdag med statens 2 månader långa uppsägningstid blir 2024-11-17. Sista arbetsdag blir 2024-11-15.


Vad fick mig att till slut ta steget ut i ovissheten?

Jo, till slut blev det väldigt enkelt - jag tror att jag med mina hjärtproblem kan må som bäst och leva som längst om jag inte har ett arbete som stressar och sliter ner mig och dessutom lämnar den hetsiga huvudstaden. Ytterligare "pros" är att jag får större frihet att styra min egen tid redan som arbetssökande samt att folk inte lär bry sig mer om vad jag gör än vad jag bryr mig om vad andra gör. 

Jag tänker alltså anmäla mig som arbetssökande direkt efter sista anställningsdagen för säkerhets skull och troligen kommer jag att först ta mig igenom den långa avstängningstiden på grund av egen uppsägning och de första månaderna med ersättning men när Arbetsförmedlingen senare sannolikt börjar komma med krav på närvaro vid vuxendagis väljer jag att skriva ut mig om det blir för ansträngande. 

Alla "cons" om kvoten inkomstbudget/utgiftsbudget, hamna hos Arbetsförmedling/A-kassa, förväntningar från omgivning och på mig själv, förlorad arbetsinkomst mm, blev i sammanhanget helt oväsentliga. Ekonomin måste såklart vara ordnad och det är den även om jag kanske skulle vilja haft lite större marginaler - men det vill man ju alltid.

De senaste veckorna har det varit väldigt mycket funderade på om jag skulle ta steget eller ej redan nu i höst men efter väldigt mycket vacklande så har jag alltså nu tagit detta nästa steg mot FIRE. Tyvärr har allt detta vacklande varit stressande vilket jag helt klart känt av men nu när uppsägningen är inlämnad räknar jag med att stressnivån går ner igen. Jag hoppas även symptomen för de "efterköpskänslor" jag brukar få blir lindriga.

Jag är övertygad om jag fått avgörande styrka för mitt livsavgörande beslut genom att skriva här på bloggen, kommentarer på mina blogginlägg och genom att läsa andra bloggar. Allra mest identifierar jag mig dem som är i någorlunda liknande fas som jag: Snålgrisen, FIRE2025, Northernlightsinvestment, Kalkyl och Procentpanik. Tack även till min kusin som jag bollat med mycket sedan i december och nu har jag även fått min bror att förstå mitt synsätt.

14 kommentarer:

  1. Grattis till ditt beslut US! Tror och hoppas stressnivån sjunker ner snabbt, en dag i sänder så blir det säkert bra. Det har ju varit mycket med din hälsa, jobben och nu även din pappa. Modigt och tror du tig helt rätt beslut baserat på bl.a. ovan.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tackar! Den enda riktigt positiva på sistone har varit ekonomiutvecklingen - annars är det som du säger jobbproblem, hälsoproblem och pappas bortgång på minussidan vilket varit lite väl mycket.

      Angående stressnivån var den rimligt hög i helgen när beslutet fattades men redan igår kväll känns det lugnare. Nu ska jag bara göra ett hyggligt avslut så jag får med mig en hygglig referens även om jag inte tror jag kommer att behöva den.

      Radera
  2. Det där är ett beslut som även i mitt fall värktes fram. I mitt fall 2ggr till och med, men nu den andra gången var det betydligt enklare.

    Egentligen ser jag inget egenvärde i att sluta jobba bara för att det är "coolt" att hoppa av före 40 eller 50 eller vad som helst. Om man däremot vantrivs starkt och hela tiden på sitt jobb så skulle jag nuförtiden rekommendera de allra flesta att hitta på något annat istället.

    Mina anledningar och att allt annat förbleknar är i stort sett de samma som dina. Hög igenkänningsfaktor. Den sista tiden nere på Cirkusen har det negativa accelererat så det känns skönt att kliva av nu om mindre än 2 veckor.

    Jag önskar dig lycka till och skickar med en förhoppning av att vi ska försöka behålla kontakten för att, om inte annat, jämföra kommande erfarenheter.

    Sköt om dig !! //Northernlights

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja även i mitt fall blev det 2 uppsägningar - en gång i maj och en nu.

      Jag vantrivs kanske inte direkt på jobbet men energin räcker inte till fritiden. Får se hur det blir med de sista veckorna - ska nog försöka trycka in lite långhelgsledigt ett par gånger för att kunna åka ner till Småland

      Klart vi måste fortsätta skriva - vi är inte så himla många som skriver om FIRE-livet.

      Tack, jag ska sköta om mig och gör du det samma!

      Radera
  3. Lycka till och tack för att du nämner mig som en av dina inspirationskällor.

    Det är som du skriver ett väldigt stort beslut att låta livet ta en helt annan vändning, och det är inte lätt att bestämma sig.

    Det finns ju både en hel del fördelar och en hel del nackdelar oavsett vad man bestämmer sig för.

    Vi börjar bli en hel del här i bloggosfären som mer eller mindre hoppat av ekorrhjulet, så det ska bli intressant att byta erfarenheter. Både om ekonomi men även om livet i allmänhet, det är ju en ganska stor omställning att plötsligt få semester året om, veckans alla dagar.

    Själv har jag bara några månader kvar tills jag kan börja plocka ut tjänstepensionen, och det är först nu det börjar kännas att det här är på riktigt.

    Det var inte riktigt min plan att gå på a-kassa de sista månaderna, men nu har jag gjort det och tycker väl att det ändå varit helt OK.

    Jag har sökt det antal jobb jag ska söka och Arbetsförmedlingen har i stort sett lyst med sin frånvaro, men i oktober blir det ett uppföljande samtal som sannolikt innebär någon form av åtgärd.

    Förhoppningsvis är jag igång med mitt lilla företag innan det blir dags för att gå en kurs i att skriva CV eller något annat meningslöst, och då hoppar jag av a-kassan trots att jag har en hel del ersättningsdagar kvar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det var inte lätt att besluta sig - om pappa inte gått bort och jag inte fått hjärtproblem är jag inte alls säker på att jag hade sagt upp mig redan nästa år som planen var.

      A-kassa, får se vad jag gör men får väl följa mina egna råd och anmäla mig på AF första arbetslösa dagen i alla fall.

      Nästa år blir det inget lönearbete för mig utan det blir ett testår. Sedan får vi se...

      Radera
  4. Jag tycker du gör helt rätt!
    Hälsan går ALLTID i första hand. Det stämmer så som talesättet lyder: Har man inte hälsan, har man ingenting.
    Jag tror nog att den ekonomiska biten går att lösa på flera olika vis om det skulle knipa. Man kan snåla in på många saker och i värsta fall kan man ta ett timjobb eller liknande tillfälligt.
    Jag är avundsjuk på att du slutar så mycket tidigare än mig. När vi jämförde för några år sedan så var det inte mer än ett par veckor mellan våra "avgångar" men nu går du i mål betydligt tidigare. Men väl motivierat må jag säga. Ja ja, jag får försöka stå ut de månaderna jag har kvar ;-)
    Och som flera andra skrivit redan, vi måste ju hålla kontakten och se hur våra FIRE/pensioneringar fortskrider och om det blev som vi trodde o tänkte? Bloggandet är ett fantastiskt medium för att förmedla sådant.


    Mvh // PP

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Hälsan får första prio.

      Jag har inte presenterat uppdaterade inkomst- eller utgiftsbudgetar men den ena ser ut att bli några tusen över 30' och den andra några tusen under 30' så det ska funka.

      Nja, lite tidigare än du blir det väl men i förhållande till ett liv eller i alla fall ett arbetsliv så är det inte så mkt som skiljer.

      Jag tror vi behöver blogga även i FIRE för att se hur det går. Har förresten fått löfte från en kusin om att få nyckel till hans båt vid hans sommarhus några km från mitt blivande boende. Sjön är en av de större i södra Småland som vi nämnt tidigare och båten är en stadig dubbelbottnad drygt 4m plastbåt - jag får dock skaffa en 4-6 hk utombordare med inbyggd tank att sätta på när jag åker ut.

      Radera
  5. Låter kanon på alla plan tycker jag.
    Ja du får fan bjuda upp mig på lite Abborfiske när röken väl har lagt sig :-)

    Mvh // PP

    SvaraRadera
  6. Grattis! Du lär garanterat må bättre men nya utmaningar väntar runt hörnet. Det är nog värre för oss med barn och när man ska träffa andra föräldrar och idrottsledare och andra som älskar att fråga vad man jobbar med och liknande. Dock, jag kör fortfarande med "ska till jobbet" eller "upp och jobba imorrn" eller liknande när någon undrar. Jag har ju trots allt ett företag och jag sitter nu på heltid och pluggar så i princip är det som att jobba. Den senaste inlämningsuppgiften på en av kurserna är MYCKET svårare än vad jag trodde och har nästan tagit upp all min vakna tid senaste två veckorna. Tack och lov för chatgpt som kan förklara vissa saker bättre än både lärare och materiel.

    Önskar dig lycka till med din nya tillvaro som arbetssökande, som det så fint heter. Tänk också på ordspråket "att inte väcka den björn som sover"... alltså ska man inte göra allt för mycket väsen om sig som FIRE-fri.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nya utmaningar väntar absolut, t ex trädgård och husunderhåll som jag verkligen längtar efter. Måste även trots varande introvert dra igång något socialt i Småland när jag inte längre har något jobb, t ex gå med i motionsklubb. Plugga högskola är jag kluven till - är ju pressande som du märkt... Kanske mer kurser av typ svampkurs eller snickeri.

      Kommer ju såklart få frågor om vad man gör när jag flyttar ner och detta har diskuterats tidigare men jag minns inte bästa svaret... Jobbar hemifrån (på deltid) kanske?

      Radera