Bakgrund
Företaget med ca 30 anställda planerar en omorganisation i kulisserna och jag tror att sopkvasten kommer att gå på företaget i höst.
Bara för att jag har 8 års anställningstid så sitter jag inte säkert på arbetsplatsen. I vintras fick en med 10 års anställning kicken och för 2 år sedan en med 12 års anställningstid. Gemensamt för dessa är att det var av "personliga skäl".
Nu pratas det om att en ytterligare en med 12 års anställningstid sitter löst samt en med 5 års anställningstid. Angående mig så är det tyst (lite för tyst?) men jag fruktar att även jag kan sitta löst.
Jag känner inte att jag har orken att leverera helt enligt chefens nya krav, vilket åtminstone delvis beror på att min arbetskapacitet sedan jag var utbränd inte är på topp. Mer troligt än en uppsägning är att jag blir erbjuden (tvingad till...) en deltid på kanske 80% vilket jag faktiskt kan leverera mina kärnuppgifter på, men inget extra. En deltidstjänst behöver inte vara fel utan kan faktiskt vara precis vad jag behöver för att få ökad energinivå och det kommer snart ett inlägg om det. Dessutom kan jag stämpla A-kassa upp till heltid under 60 veckor.
Troligen kommer jag att försöka klamra mig fast vid företaget och heltidstjänst så länge som möjligt. Varje månad med sparande från en heltidslön tar mig ett bra steg mot ekonomiskt fri när jag nu bara har 52 månader kvar till min planerade exit 2025-01-01. En deltidsmånad eller en A-kassemånad tar mig också mot ekonomiskt fri, men steget blir så mycket mindre och exit 2025-01-01 blir troligen inte att tänka på om de månaderna blir för många. Det är heller aldrig ett bra läge att som 50-åring bli arbetslös, särskilt nu i Corona-tider.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar