Min egen pensionspyramid

Pensionsmyndigheten har länge tutat i oss att pensionspyramiden ser ut så här:

I botten ligger den allmänna pensionen som en rejäl grund. Ovanpå denna ligger tjänstepension som de flesta har och till sist kan de som vill och kan sätta guldkant på tillvaron möjlighet genom att spara själva.

Jag är så himla glad att jag i tid förstod att det inte ser ut som ovan utan att ansvaret för din egna pension är mycket större än så.

Det finns tre anledningar till att jag sparar så hårt som jag gör till min egen pension:

1. Jag vill ha en OK tilltagen pension när jag går i pension.
2. Jag vill kunna gå i pension ett flertal år innan 65 år.
3. Jag litar inte på den allmänna pensionen.

Därför har jag också vänt på pensionspyramiden:

I botten har vi eget sparande som består av ett gammalt avsomnat individuellt pensionssparande (IPS) vars avdragsrätt först begränsades och sedan helt togs bort. Men framför allt har vi mina aktieutdelningar som kommer att utgöra basen i min pension.

I mitten har vi tjänstepensionen som jag tror att regeringen har svårt att röra då det är en överenskommelse mellan fack och arbetsgivare.

I toppen har vi den allmänna pensionen som jag räknar som en liten krydda på toppen.

Plastpåseskatten - hur jag tänkt komma undan den

OBS! Detta är ett privatekonomiskt inlägg, ej ett miljöinlägg.

Jag måste först erkänna att jag har ett jättelager plastkassar hemma. Värdet på detta lager kommer att skena nästa år då återanskaffningsvärdet blir så högt.

Lagret har uppkommit av 3 orsaker:

• Jag använder plastkassarna som sopkassar men det slängs mycket mindre än jag köper.
• Jag glömmer nästan alltid att ta mig använda kassar till affären.
• Jag går ofta direkt från tunnelbanan hem från jobbet till affären utan att passera hemmet för att plocka upp plastkassar. Detta är den punkt där jag syndar mest.

Lösningen:

• För de små tunna påsarna som ska beläggas med skatt på 0,30 kr hoppas jag affären har en lösning.
• Fixa några tygkassar gratis för att använda och alltid ha en hopvikt i jackfickan. Vet inte vad dessa brukar kosta men jag köper in profilkläder på jobbet och vid nästa köp kommer jag köpa tygkassar med företagsloggo på och plocka hem några stycken.
• Systematiskt använda upp mitt stora lager för sopor och ibland återanvända plastkassen vid inköp.
• När det stora plastkasselagret är slut köpa avfallspåse på rulle som är mycket billigare.

Uppskattar att jag köper 4-5 kassar per vecka á 3,50 kr så det är redan en fråga om bortåt 1000-lappen varje år. En fördubbling av detta nästa år vore helt oacceptabelt.

Hur tänker ni göra?

Min resa till ekonomiskt fri (fortsättning följer)

Jag börjar med att säga att jag är född 1970 för underlätta läsningen nedan.

2003-2012

2003-2012 är en tid när jag går från visstidsanställning till visstidsanställning och däremellan ibland arbetslös. Jag handlar aktier genom swingtrading och daytrading, där jag har förträngt exakt hur det gått, men med ganska stora förluster. Inkomsterna räcker knappt till utgifterna. Inget sparande.

2013-2015

2013 gör jag en omstart med mitt liv och börjar en stabil tillsvidaretjänst på en fast arbetsplats. Det finns ca 500.000 kr kvar från tradingen, nu på ett räntekonto. Några få tusenlappar per månad sparas.

2016

2016 är jag fortfarande kvar på samma arbetsplats, trivs bra och lönen börjar komma upp lite. Jag tittar in på minPension och inser förskräckt att jag inte kommer att kunna gå i pension ens vid 65 år med en vettig konsumtionsnivå och att något därför behöver göras.

Vid tidigare aktiehandel har jag aldrig brytt mig om de ynka procenten utdelning som ett företag delar ut. Men nu läser jag om utdelningstillväxt, sparkvot, utdelningsandel, återinvestering, ränta-på-ränta mm och ser att utdelningsinvestering är något för mig. 

Jag vågar inte investera alla de 700.000 kr jag har direkt då jag inte vet var börsen står. I stället bestämmer jag mig för att under något år köpa utdelande aktier för beloppet även om jag vet att "time in market" oftast slår "timing the market".

Under året läser jag bloggar där en del sparar åtminstone runt halva sina lön vilket jag finner fascinerande och jag börjar titta på mina egna kostnader. Detta leder till en i mina ögon fantastisk sparkvot på 43,3% exklusive utdelningar för helåret 2016. Sparkvoten ger mig 121.000 kr i nysparande att köpa aktier för.

Redan under 2016 ser jag styrkan i utdelningsinvestering och i stället för att gå i pension vid 65 år med en bra pension börjar jag nu tro på att bli fri åtminstone vid 62 år.

Precis i slutet på året startar jag min blogg för att skriva ner mina tankar.

2017-2019

Jag är fortfarande kvar på samma arbetsplats. Löneutvecklingen har stagnerat och kanske jag borde se mig om efter något nytt, men energin är inte riktigt där.

Första gången jag nämner att sluta jobba redan vid 55 år är 2017-05-24 i detta blogginlägg. Jag tror dock inte riktigt på det, utan 55 år är vald för att det är då tjänstepensionen och privat pension kan hjälpa upp inkomsten och därför är den tidigaste pensionsålder som är ens teoretiskt möjlig.

Ett par månader senare släpper jag första upplagan av min stora Pensionsplan som ska uppdateras varje år fram till dess den visar att jag kan gå i pension med den konsumtionsnivå jag önskar.

2025?

När jag skriver sista? Pensionsplanen runt midsommar 2024 hoppas jag den visar att jag kan gå i pension 2025-01-01, men gör den inte det får jag arbeta ett tag till, inte nödvändigtvis ett helt år.

Jag ser det absolut inte som misslyckande om det blir senare än 2025 (55 år) utan varje dag som jag kan gå i pension innan vad jag kunde gjort utan min "Utdelningsmaskin" räknas som en vinst.

Del 5 pensionsplanen: Ökade utdelningar

Jag har släppt årets version av min stora Pensionsplan, men för att den inte skulle bli alldeles för stor är detaljnivån i många fall låg. Därför kommer jag att skriva en serie mer djuplodande inlägg om utvalda delar från pensionsplanen.

Tidigare delar ur inläggsserien:
Del 1 "One more year syndrome"
Del 2 Val av tidpunkt
Del 3 Konsumtion som pensionär
Del 4 Pension

Femte delen behandlar pensionsplanens underavsnitt "4.1 Ökade utdelningar" från avsnittet "4. Åtgärder för att öka inkomsterna".

1. Ökade utdelningar

För att kunna gå i pension tidigt måste mina utdelningar öka kraftigt från nuvarande nivåer.

Mina utdelningar ökar av följande anledningar:

1. Utdelningstillväxt, dvs utdelning/aktie från år till år blir allt högre. Här gäller det att ha koll på vilka företag som ger en god chans till återkommande höjningar av utdelningen.
2. Återinvesterad utdelning. Så länge jag är i ackumuleringsfasen återinvesteras all erhållen utdelning genom att köpa nya aktier, inte nödvändigtvis i samma företag som utdelningen kom ifrån. Företag med hög utdelning ger möjlighet att köpa fler aktier via återinvesterad utdelning.
3. Nytt tillfört kapital från lön. Så länge jag arbetar sparas en avsevärd del av lönen och investeras i nya aktier. Här finns tankar på att försöka öka lönen och sparandet genom att söka nytt jobb eller att försöka dra in lite sidoinkomster. I dagsläget är dock min energinivå för låg och i stället har jag faktiskt funderat på deltid 75-80% (se här) och bli delvis fri redan nu, men bli helt fri kanske något år senare än tänkt. Ett alternativ vore kanske att ta sig i kragen och försöka hitta ett mer välbetalt deltidsjobb så att jag både kan behålla ett högt sparande och bli delvis fri.
4. Aktiebelåning. 1-3 från ovan är standard men att öka utdelningarna genom belåning är det långt ifrån alla utdelningsinvesterare som gör. Idag använder jag mig av belåning för att öka utdelningarna och jag tycker att det är värt risken nu när jag har en lön som kan täcka upp börsfall. Jag har dock börjat minska belåningen i procent långsamt redan nu, men fortsätter att öka den i kronor. Som pensionär med bara en låg pension kommer jag antingen vara helt obelånad eller troligare betydligt lägre belånad med bra marginal till nästa räntesteg vid börsfall.

Mina utdelningsinkomster för 2019 blir enligt prognos 82.177 kr (6.848 kr/mån). För nästa år tror jag att jag kan nå 96.000 kr (8.000 kr/mån), men det kan bli både mer och mindre då jag känner stor osäkerhet över utdelningarna på några av mina stora svenska innehav. Jag har gjort en långtidsprognos för utdelningarna framåt 2025, men jag tycker att bara små förändringar i indata gör så stor skillnad i slutresultatet att jag inte redovisar den.

Av årets utdelningar på 6.848 kr/mån kommer ca 27,7% av utdelningarna från lånat kapital vilket ger att mina obelånade utdelningar blir 4.951 kr/mån. Belåningsgraden har dock varierat något under året. Då min grundinställning är att vara helt obelånad som pensionär är det enbart de obelånade utdelningarna som räknas in.

Det som inte kommer med i punkterna ovan är att det gäller att inte enögt titta på utdelningarna utan att satsa på kvalitetsbolag.

Ersättning vid arbetslöshet vid olika försäkringsnivåer

Jag har tidigare skrivit om att jag gått med i facket, bl a för att få inkomstförsäkring vid arbetslöshet.

Nu har jag tittat på vad arbetslöshetsersättningen skulle bli vid olika försäkringsnivåer:

1. Bara A-kassa
2. A-kassa med Unionens inkomstförsäkring
3. A-kassa med Unionens inkomstförsäkring samt Unionens tilläggsförsäkring

Förutsättningar

• Vi tar mig själv som exempel och jag tjänar 34.610 kr/mån brutto idag vilket blir 26.668 kr netto.
• I exemplet nedan används skattetabell 30.
• Vidare antar vi att det går 22 ersättningsdagar på 1 månad.
• Vi antar att jag blir uppsagd av arbetsgivaren vilket ger 6 dagars karenstid. Säger jag upp mig själv blir det ytterligare 45 dagars karenstid (totalt 51 dagar). Karenstiden kortar inte ned ersättningstiden utan skjuter den framåt.
• Jag är medveten om inte alla har A-kassa eller har kvalificerat sig för A-kassa utan kan få nöja sig med grundersättning om max 365 kr/dag INNAN skatt.
• Jag är medveten om att olika fackförbund har olika villkor för inkomstförsäkring, men så mycket tro jag inte det skiljer.

A-kassan

A-kassa ger ersättning enligt följande (brutto):

Dag 1-6 (karens): 0 kr

Dag 7-106: max 910 kr (80% av lön)

Dag 107-206: max 760 kr (80% av lön)

Dag 207-306: max 760 kr (70% av lön)

I själva verket blir ersättningen för de allra flesta heltidsarbetande som blir arbetslösa just maxbeloppet.

Kostar 110 kr/mån och har en kvalificeringstid på 12 månader.

Inkomstförsäkring (Unionens)

Inkomstförsäkring ger dig för rimliga inkomster (upp till 60.000 kr/mån) verkligen 80% av lönen i ersättning för 150 ersättningsdagar.

Ingår i Unionens medlemsavgift och kostar 225 kr/mån om man tjänar över 15.000 kr/mån brutto samt har en kvalificeringstid på 12 månader. 

Tilläggsförsäkring (Unionens)

Om man tjänar mer än 60.000 kr/mån och/eller vill öka antalet ersättningsdagar med 50 dagar finns en tilläggsförsäkring.

Tilläggsförsäkringen kostar 50 kr/mån och har en kvalificeringstid på 12 månader.

Min ersättning vid uppsägning

Vi utgår i exemplet från att jag blir uppsagd av arbetsgivaren (6 dagars karenstid i stället för 51 dagar) och att jag "stämplar" en hel period om 300 dagar.

894 kr/dag är inte 80% av min lön på 1.212 kr/dag utan bara knappt 74%. Detta beror på att skatten är lägre för arbete.

Det första som slår mig är att en nettoersättning om totalt 894 kr/ersättningsdag (vilket ger 19.668 kr/månad vid 22 ersättningsdagar) är riktigt bra för mig som lever på 13-14.000 kr/månad idag. Jag kan t o m ha kvar ett litet sparande. Faktum är att jag nästan klarar mig på de 560 kr/dag som bara A-kassan ger dag 207-306 då detta ger 12.320 kr/månad och på kort sikt skulle det säkert räcka helt.

Idag har jag valt att ha A-kassa med inkomstförsäkring via medlemskap i facket, men har inte tagit någon tilläggsförsäkring. Möjligen kommer jag senare att överväga tilläggsförsäkringen som ju ger 334 kr/dag extra i 50 dagar = 16.700 kr vid fullt utnyttjande för en kostnad om 50 kr/månad.

En effekt av att A-kassan inte räknas upp så ofta blir att inkomstförsäkringarnas värde ökar för varje löneförhöjning man får.

Om jag skulle få sparken är det inte tiden i diagrammet ovan jag är orolig för. Det är tiden efter om jag inte lyckas hitta något jobb och inte har tillräckligt med utdelningar för att tacka för mig och gå i pension.

Landsbygdsspaning

Repetition: Är smålänning och 49 år som bor och verkar i Sthlm. Ska flytta ner till Småland igen vid ca 55 år, köpa hus och leva på utdelningar och pensioner.

Spaning:

I min hemby (ej kommunens huvudort) har folkmängden kraftigt minskat sedan 1990-talet. Gjorde en genomgång bara på pappas gata. Vi var 4 st i huset när jag växte upp, nu 1 person. Grannhuset sålt till ferietyskar och antal boende har gått från 5 personer till 0! Nästa hus från 5 till 1. Ser likadant längre upp på gatan. Tror minskningen är ca 40%.

Detta vore OK om det var det enda, då det är lätt och snabbt att ta sig till huvudorten för service (i a f med bil). Men som på många andra platser där det finns billiga och lediga boenden blir det folk av lite sämre sort som kommer till byn. De köper ett billigt hus eller placeras i hyreslägenheter av socialförvaltningen. Det har varit lite väl många inbrott. Det är t o m så att en förening som har en container för returglas vid sopsorteringen 2 gånger har utsatts för stöld av densamma. Dessutom är det stökigt på tomter och bristande underhåll.

Mitt mål är dock en röd stuga i skogen utanför alla byar.

Månadsuppdatering september 2019

Ännu än månad som bara har rullat på. Har varit mer än vanligt produktiv på bloggen och t o m uppdaterat målsidan där delmålen/milstolparna nu är mer lättlästa.

Största händelsen under månaden är att jag nått 1,5 MSEK i portföljvärde.

Utdelningar

För denna månads utdelningar blev det med 5.015 kr en bra ökning med 833 kr (+20%) jämfört med förra årets 4.182 kr. Mina utdelningar mellan månaderna är ojämna men får så vara så länge jag har starkt svenskt fokus på innehavet.

Utdelningen på rullande 12 ökar något från 6.510 till 6.580 kr/mån, vilket dock är något under nivån i juni (6.637 kr/mån). Mina två nästa stora mål är 7.000 kr/mån tillsammans med 200.000 kr i ackumulerad utdelning, vilka jag tror båda kan nås i mars.

Portföljvärdet

Månaden avslutas till starka 1.535.427 kr (ATH!) efter att i slutet av månaden gått mycket starkt. Förra månadsslutet var portföljen värd 1.464.397 kr.

Så sent som förra månadsskiftet sneglade jag lite på 1,5 MSEK och tänkte att det kanske skulle kunna nås i år, men det målet nåddes alltså redan 2019-09-13. Helt fantastiskt och nu siktar jag vidare mot 2,0 MSEK.

Portföljvärdet ökar från förra månaden med 71.030 kr (+4,8%) inklusive lönesparande eller ökar 64.730 kr (+4,4%) exklusive lönesparande. Stora siffror igen, men mest intressant är trendlinjen.

Jag använder mig av belåning vilket gör min portfölj mer volatil än för de som kör utan belåning. I grafen visas såklart bara mina egna pengar.

Inkomster & Sparande

Denna månad blev det för första gången på länge en helt "ren" månadslön, dvs inga avdrag eller tillägg, 26.668 kr netto. Möjligen är det så att jag betalar lite för mycket skatt i år, men det justeras ju på deklarationen.

För första gången på länge har jag haft lite sidoinkomst, 850 kr. Det är utbetalning från en intervju 400 kr samt utbetalning från ett cashback-program jag är med i. Detta är något som jag borde försöka jobba lite med då jag som pensionär nog vill ha i alla fall 2.000 kr/mån från detta.

Löneinkomst: 26.668 kr

Utdelningar: 5.015 kr
Sidoinkomst: 850 kr

Total inkomst: 32.533 kr

Lönesparande: 6.300 kr

Återinvesterade utdelningar: 5.015 kr

Sparande inkl utdelningar: 11.315 kr

Sparkvot inkl utdelningar: 34,8 %
Sparkvot exkl utdelningar: 22,9 %

Det enorma lönesparandet på 22.000 kr från förra månaden tog hårt på lönekontobufferten och genom att fylla på den blev det bara 6.300 kr kvar till denna månad. Vi ska nog se på det som 14.150 kr som är genomsnittet de 2 senaste månaderna i stället.

Sparkvoten på rullande 12 månader ligger relativt stilla och känns måttligt intressant innan bilköpet försvinner ur siffrorna i mars.

Frihetskvoten & Arbetsfridagen

Arbetsfridagen och frihetskvoten ligger ganska stilla. Även dessa kommer inte tillbaka till tidigare nivåer (ca juni resp +50%) förrän i mars nästa år p g a bilgåvan. Det är nästan så att jag längtar till mars för att se "riktiga" siffror igen.