tisdag 20 februari 2018

Pensionsplan 2025 (reviderad 2018)

Det har blivit dags för den årliga uppdateringen av den pensionsplan jag gjorde för första gången förra året (Pensionsplan 2025) och som antagligen är mitt mest ambitiösa inlägg hittills. Det är även mitt mest lästa inlägg.

Nu när det "orangea kuvertet" och årets utdelningsnivåer kommit är en bra tidpunkt att göra årets uppdatering. Tyvärr har inte förra årets tjänstepensionsförändring hunnit komma med.

Tanken är att analysen som alltså sker först i punkt 4.3 nedan ska vara tillräcklig som beslutsunderlag för att avgöra om det är möjligt att gå i pension.

Med årets uppdatering har jag försökt höja precisionen i beräkningarna. Jag har även jobbat med läsbarhet och tydlighet men tyvärr missat helt med att minska omfånget men det beror på att komplexiteten ökat.

Tidigaste uttag av allmän pension har höjts från 61 år till i dagsläget 64 år för mig, även om beslutet inte formellt tagits i Riksdagen. Tjänste- och privatpension talas det också om att höja uttagsåldern för, men det kan bli lite svårare att få igenom då den inte ligger direkt under Riksdagen utan borde vara en sak mellan arbetstagare, arbetsgivare och försäkringsbolag.

Höjningen av pensionsåldern gör att mina egna pengar (konsumtionskapital (förklaras nedan), privatpension, tjänstepension och utdelningar) behöver försörja mig helt i hela 9 år (55 till 64 år) mot tidigare 6 år (55 till 61 år) enligt förra årets regler. Detta har krävt stora förändringar i mitt pensionsupplägg och kan mycket väl komma att senarelägga mitt utträde från arbetsmarknaden.

Planen har 5 delar:
  1. Uppskatta önskad konsumtionsnivå som pensionär.
  2. Upprätta en pensionsprognos på https://www.minpension.se/.
  3. Beräkna vilken utdelningsutveckling som måste till.
  4. Beräkna om det är möjligt att gå i pension.
  5. Kompletterande reservåtgärder för att uppnå önskad konsumtionsnivå.

1. Konsumtion som pensionär

Hur mycket pengar behöver jag som pensionär (netto)?
  • 15.000 kr/mån. Min nuvarande konsumtionsnivå (14.144 kr/mån enligt min sammanställning) och även ungefär min fars pension som bor själv i villa. Ger för lite marginal och ingen guldkant.
  • 20.000 kr/mån. Ger tillräcklig marginal och även möjlighet till lite guldkant.
  • 25.000 kr/mån. Ger verkligen guldkant, men kommer att senarelägga pensionen avsevärt.
Bedömd önskad konsumtionsnivå är samma som förra året och jag ser ingen anledning att räkna upp målet med inflation denna gång, så det är 20.000 kr/mån som gäller i år också.

I ovanstående bedömningar räknar jag med att bo själv billigt i en helt avbetald villa, vilket gör 20.000 kr/mån till en ganska väl tilltagen summa. Det skulle bli betydligt svårare att bo i t ex en nyproducerad hyresrätt med hög hyra.

2. Pension

Det förvånar mig att många bloggare inte räknar med pensionsinkomster när de räknar, utan anser att det blir en sorts bonus, om det ens blir något alls. Jag tänker precis tvärtom att pensionsinkomsten är grunden och att utdelningsinkomsten är det som möjliggör tidigare pension och/eller sätter guldkant. Blir det inga pensionspengar blir det heller inga utdelningsinkomster för då har samhället kraschat helt. Dock vet jag ju att jag är lite äldre och närmare min pension än många andra bloggare.

Mitt nästa steg är därför att göra en pensionsprognos på https://www.minpension.se/ där målet är att genom hela pensionärslivet få en så jämn betalström efter skatt som möjligt. Detta kräver att man simulerar med olika uttagstider innan det blir rätt och jag är ändå inte säker på att jag fått till det till 100%. Tyvärr blev möjligheterna att laborera mycket mindre när ålder för allmän pension höjdes, även om 61 år felaktigt ligger kvar som lägsta uttagsålder för mig på siten.

Jag går direkt till "Pensionsprognos" och fyller i "Arbetar som: Privatanställd arbetare (SAF-LO)", "Månadslön/underlag för pension: 33.000". Jag lämnar "Förväntad genomsnittlig löneutveckling i Sverige" och "Förväntad värdeutveckling på ditt pensionssparande" på sina standardvärden.

Sedan går jag lite mer ologiskt in på "Tänker du arbeta deltid, vara föräldraledig eller studera?" för att ange att jag tänker jobba deltid 0 % från 55 års ålder år 2025 och inte tänker börjar jobba heltid igen, dvs sluta jobba vid 55 års ålder. Detta gör att inbetalningarna till pensionssystemet helt uteblir redan från 55 års ålder och därmed blir pensionen mycket låg, se nedan:

Till sist väljer jag "Jag vill ta ut mina pensioner vid olika åldrar och/eller uttagstider". Jag tar ut alla tjänstepensioner och privatpension från 55 till 64 års ålder. Vid 64 års ålder tar jag ut allmän pension.

Tyvärr går det inte på Min Pension ta ut mina tjänstemannapensioner från Alecta förrän vid 62 års ålder, men på Alectas hemsida går det redan vid 55 år om man redan då i princip helt lämnar arbetsmarknaden, vilket ju är tanken. Därför får jag bygga min egen pensionsprognos som jag dessutom kompletterar med skatt:


Kommentarer pensionsprognos:
  • Vid 65 års ålder tillkommer garantipension på 2.000 kr som inte är beroende av förmögenhet, utan den får alla med låg pension.
  • Skatten på pension blir avsevärt lägre från det året man fyller 66 år (byter från kolumn 6 till kolumn 2).
  • Skattetabell 33 har använts då det är ungefär vad som används i mina tänkta kommande hemkommuner i Småland och högre än jag har i Stockholm idag.
  • Bostadstillägg kommer trots låg pension aldrig vara aktuellt p g a ett relativt stort kapital.
  • Tidigaste uttag av allmän pension har höjts från 61 till 64 år.
Mina pensionsutbetalningar varierar mellan 4.800 och 8.300 kr/mån netto vilket är en större spridning än jag skulle vilja ha, men höjningen av den allmänna pensionsåldern gör detta omöjligt.

3. Utdelningar

För att åstadkomma en rejäl utdelningsökning från dagens nivåer fram till pension gäller det att 
fortsätta med nyinvesteringar i utdelningsaktier med kapital från lönesparande och återinvesterade utdelningar (se mitt Google Spreadsheet) på så hög nivå som möjligt.

I dag ligger mina erhållna utdelningsinkomster på 5.000 kr/mån (se Utdelningsutveckling).

Dock kommer ca 16% av utdelningarna från belånat kapital och därmed 800 kr av de 5.000 kr ovan. Alltså är mina obelånade utdelningar idag 4.200 kr/mån. Min grundinställning är att vara helt obelånad som pensionär (se punkt 5.4 nedan).

Under punkt 4.2 nedan har jag beräknat mina saknade utdelningar till 7.200 kr/mån och därmed är målet att vid 55 års ålder ha 11.400 kr/mån i obelånade totala utdelningar, vilket känns möjligt men svårt att nå. Om det fattas pengar år 2025 måste jag ta beslut om vilken eller vilka reservåtgärder från punkt 5 som ska genomföras.

4. Möjligt att gå i pension?


4.1 Beräkning av likvid efter bostadsbyte

För att få ned boendekostnaderna och få loss pengar till konsumtion, men främst för att höja livskvaliteten, tänker jag sälja min Stockholmslägenhet och köpa mig en Smålandsvilla, när jag blir pensionär.

En Smålandsvilla där jag tänkt mig kan kosta allt mellan 200.000 och 5.000.000 kr, men en väl underhållen 70-talsvilla i en mindre by eller ett äldre torp i skogen kan lätt fås för 1.000.000 kr så det är vad jag räknar med. Finns det möjlighet kostar ett fint skogsställe 1.500.000 - 2.000.000 kr vilket jag är beredd att ge om möjlighet finns. Tyvärr finns det ingen realistisk möjlighet till ett ställe med sjötomt, men en liten båt ska jag ha.

Efter den senaste tidens avkylning på bostadsmarknaden värderar jag min lägenhet till 3.500.000 kr . Kalkylen blir då:

Säljlikvid: 3.500.000 kr
Köplikvid: -1.420.000 kr
Avdrag förbättringsutgifter (under utredning): 0 kr
Mäklararvode: -70.000 kr
Reavinst: 2.010.000 kr
Reavinstskatt (22%): 442.200 kr

Säljlikvid: 3.500.000 kr
Reavinstskatt: -442.200 kr
Mäklararvode: -70.000 kr
Återbetalning lån: -1.500.000 kr
I handen: 1.487.600 kr

Köplikvid villa: -1.000.000 kr
Pengar kvar: 487.600 kr

Sedan förra året har det förväntade penningöverskottet minskat rejält från 950.000 kr till 487.400 kr. Detta är p g a sämre bostadspriser samt att förra årets bedömning redan då kändes väl optimistisk och dessutom inte inkluderade mäklarkostnad.

Avdrag för förbättringsutgifter är lite snårigt men ska såklart göras om det är möjligt. Det jag kommer på som kan vara aktuellt nu är:
  • Byte av golv från laminat till parkett
  • Byte till säkerhetsdörr
  • Nyinstallation diskmaskin
  • Byte från keramisk häll till induktionshäll (inte genomfört ännu)
Jag räknar även med att betala in hela vinstskatten direkt då en del att mitt pensionsupplägg är att vara helt skuldfri för att få ned den ekonomiska stressnivån.

4.2 Användning av konsumtionskapital (årets stora nyhet!)

Om jag hade siktat på att pension och utdelningar skulle summera till konsumtionsmålet 20.000 kr/mån direkt när jag slutar arbeta vid t ex 55 års ålder skulle kassaflödet senare år blivit väldigt starkt och långt över 20.000 kr/mån inte minst p g a att pensionen blir högre. Då skulle jag ha gått i pension långt senare än nödvändigt..Därför skapar jag ett konsumtionskapital vilket är den stora nyheten jämfört med förra årets pensionsplan.

Konsumtionskapitalet ska täcka upp så att jag kan konsumera 20.000 kr/mån även under perioden innan allmän pension från 55 år till 64 år (Miljonär innan 30 skriver om "de kritiska åren" i sin bok och på sin blogg). De "kritiska åren" är dock inte lika kritiska eller lika många för mig som för de som tänkt gå i pension långt innan de ens kan ta ut tjänste- eller privatpension.

Mitt konsumtionskapital kommer utgöras av en betydande del av överlikviden från bostadsbytet ovan. Om jag inte hade haft möjlighet till detta hade jag successivt fått bygga upp kapitalet genom traditionellt sparande.

Troligen kommer konsumtionskapitalet att vara placerat på ett säkert räntesparande.

4.3 Möjligt att gå i pension 2025?

Som "folkpensionär" blir pensionen från 64 års ålder om jag slutar arbeta vid 55 års ålder runt 8.300 kr/mån netto (se pensionen livet ut i tabell under punkt 2 ovan) så det är skillnaden mellan denna och den lägre pensionen från 55 till 64 år som ska täckas upp för av konsumtionskapitalet. Uttag av konsumtionskapital och nettopension ska alltid summera till 8.300 kr/mån.

Överlikviden från bostadsbytet 487.600 kr används till konsumtionskapital med 413.100 kr, men resten 75.000 kr kan användas till utdelningsaktier vilket beräknas ge 300 kr/mån. Jag hoppas dock verkligen att det blir mer kvar till utdelningsaktier än så.

Om jag hade varit 55 år nu och alla siffror hade varit som de är nu hade jag saknat 7.200 kr i obelånade utdelningar och hade alltså inte kunnat gå i pension, utan hade behövt jobba ytterligare en tid. Tur då att jag bara är 48 år. Detta visas nedan.

55-64 år (9 år)
Konsumtionsnivå -20.000 kr
Pensioner 4.800 kr
Uttag konsumtionskapital 3.500 kr (3.500 x 12 x 9 = 378.000 kr)
Utdelningsinkomster idag (obelånad del) 4.200 kr
Utdelningsinkomster från bostadsbyte: 300 kr
Saknade utdelningsinkomster idag 7.200 kr

64-65 år (1 år)
Konsumtionsnivå -20.000 kr
Pensioner 5.900 kr
Uttag konsumtionskapital 2.400 kr (2.400 x 12 x 1 = 28.800 kr)
Utdelningsinkomster idag (obelånad del) 4.200 kr
Utdelningsinkomster från bostadsbyte: 300 kr
Saknade utdelningsinkomster idag 7.200 kr

65-65 7/12 år (7 mån)
Konsumtionsnivå -20.000 kr
Pensioner 7.400 kr
Uttag konsumtionskapital 900 kr (900 x 7 = 6.300 kr)
Utdelningsinkomster idag (obelånad del) 4.200 kr
Utdelningsinkomster från bostadsbyte: 300 kr
Saknade utdelningsinkomster idag 7.200 kr

65 8/12-100 år
Konsumtionsnivå -20.000 kr
Pensioner 8.300 kr
Uttag konsumtionskapital 0 kr
Utdelningsinkomster idag (obelånad del) 4.200 kr
Utdelningsinkomster från bostadsbyte: 400 kr
Saknade utdelningsinkomster idag 7.200 kr

Förhoppningen är att se hur de saknade utdelningsinkomsterna stadigt minskar år för år tills jag kan gå i pension, vilket tidigast kan bli vid 55 års ålder.

5. Kompletterande reservåtgärder

Om mina totala inkomster visar sig inte räcka till när jag tänkt ta pension vid 55 år finns hela 6 kompletterande åtgärder som är valbara var för sig eller i kombination. De är inte rangordnade: 
  1. Jobba ytterligare ett år och göra en ny pensionsplan.
  2. Årlig realisation av del av aktieportfölj.
  3. Stämpla A-kassa som arbetslös.
  4. Belåning av portfölj.
  5. Sidoinkomster.
  6. Lägre konsumtionsnivå.

5.1 Jobba ytterligare ett år och göra en ny pensionsplan

Säkrast och med rejäl effekt på inkomsten är att arbeta ett extra år, men också tråkigast när målet är att gå i tidig pension. Inkomsterna kommer att öka via:
  • Bara något bättre allmän pension då uttagstiden för allmän pension är densamma. Bara ett års inbetalningar tillkommer.
  • Uttagstiden för privatpension och del av tjänstepension förskjuts ett år och tjänstepensionen får ett års inbetalningar ytterligare.
  • Tjänste- och privatpension tas ut under ett år kortare tid (8 år i stället för 9) vilket ger större månadsutbetalning.
  • Mindre konsumtionskapital går åt och därför kan det investeras i fler aktier.
  • Utdelningsmaskinen får jobba ett år till utan uttag med de största utdelningarna någonsin.
  • Lönesparandet kommer att vara det största någonsin.

Detta är helt klart ett fall av "One more year"-syndromet, men pengarna ska ju räcka också.

5.2 Årlig realisation av del av aktieportfölj

Jag har tidigare skrivit om att sälja av lite av portföljen varje år i När har jag råd att sluta jobba? och Uppföljning: När har jag råd att sluta jobba?. Det som jag kallar "Den milda varianten" går ut på att eftersom bra utdelningsbolags utdelning stiger snabbare än inflationen så kan man hålla en utdelning konstant även i reella termer om man säljer av lite av portföljen varje år.

Alternativet till att sälja av aktier är att helt eller delvis växla över till högavkastande aktier utan eller med låg utdelningstillväxt bara för att hålla inflationen stången. Jag kan till och med helt gå över till högavkastare utan utdelningstillväxt och strunta i att jag tappar lite köpkraft varje år (om inflationen är fortsatt hyggligt låg), då jag vill vända på konsumtionen, dvs konsumera mest som yngre pensionär och mindre som äldre pensionär. Utan att få pengaproblem som äldre pensionär. Svår balansgång det där!

Om vi antar att egna kapitalet är t ex 2.400.000 kr när jag går i pension ger även en årlig realisation av återhållsamma 1% av portföljen 2.000 kr/mån.

Det känns som huvudalternativet är att behålla kvalitetsbolagen och sälja av lite varje år som pensionär. Alternativet att byta över till sämre högavkastande företag bara för att man har som princip att inte sälja av aktier känns mindre attraktivt.

5.3 Stämpla A-kassa som arbetslös

Detta har jag skrivit ett inlägg om tidigare, Att göra en fuling året innan man tar pension... , men är värt att nämnas igen. 

Jag har verkligen inte belastat välfärdssystemen tidigare utan har varit en s k nettobetalare och skulle bara ha lite ha dåligt samvete för att göra det i slutet av min yrkesverksamma karriär.

Så här har jag tänkt mig det (A-kassan är jag alltså redan med i):
  1. Gå i god tid med i facket för att kvalificera mig för inkomstförsäkring (80% ersättning av verklig lön) vid arbetslöshet (undersök vilket av mina fackalternativ som ger bäst utfall).
  2. Se till att få "sparken" från arbetsgivaren för att minimera karensperioden för A-kassa. Även om det egentligen är en uppsägning från min sida (detta har egentligen ingen betydelse för om jag säger upp mig själv kommer de 300 A-kassedagarna bara att ligga 45 dagar längre fram i tiden, då man i så fall får en karenstid på 45 dagar).
  3. Skriv in mig som arbetslös.
  4. Flytta ned till Småland.
  5. Stämpla A-kassedagar en full period om 300 dagar (=15 månader), varav minst 100 med fackets inkomstförsäkring (beroende på val av fack och med/utan tilläggsförsäkring).
  6. Ducka så mycket som möjligt från Arbetsförmedlingens åtgärder utan att bli avstängd från A-kassan.
  7. När A-kasseperioden är slut, hoppar jag in på den ordinarie planen som finns beskriven i inlägget.
Förutom att ge en ganska bra slant höjs även den allmänna pensionen något, även om den inte kommer att tas ut senare.

Men framför allt får utdelningsmaskinen jobba utan uttag och kanske t o m med mindre insättningar ytterligare ett år och även uttag av privat pension och tjänstepension kan fördröjas ett år även om det inte är nödvändigt.

Ovanstående gäller om jag gör detta som 55-åring, men om inte pengarna behövs kan jag i stället göra detta redan som 54-åring för att kunna sluta arbeta ytterligare ett år tidigare.

Rent psykologiskt eller moraliskt känns detta dock inte som ett snyggt avslut.

5.4 Belåning av portfölj

Belåning av portfölj för att höja utdelningarna känns helt OK nu när jag har lön att backa upp kursfall med. Därför kommer jag alltid ligga belånad så länge jag arbetar och vi har dagens räntekostnader och direktavkastningar. Mer om min belåning i ett eget inlägg (Min belåning nu och som pensionär).

Om jag ska man ligga belånad även som pensionär är mycket mer osäkert. Då finns ingen lön som backup, men visst är det ett sätt att öka utdelningarna avsevärt. Men är risken för hög? Hur hög belåning i så fall? Belåning får ligga kvar på reservåtgärdslistan och inte vara en del av grundscenariot. Belåning och lån överhuvudtaget ökar den ekonomiska stressnivån och just stress är något jag vill undvika som pensionär.

5.5 Sidoinkomster

Sidoinkomster som pensionär är jag ambivalent till. Dels kan det dryga ut kassan, dels vill jag vara helt fri att göra vad jag vill varje dag och utan att behöva dra in extra kulor. Viktigt är i så fall att jobbet är helt på mina villkor och kan göras precis när och till och med om jag vill. Kortare tidsbestämda uppdrag kan också vara av intresse.

5.6 Lägre konsumtionsnivå

Utan tvekan är 20.000 kr/mån i konsumtion ganska rejält tilltaget om jag bor billigt i en helt avbetald villa i Småland. Det innebär att det finns 2-3.000 kr/mån i marginal som jag kan ta i anspråk, även om detta känns som sistavalet av åtgärder.

6. Sammanfattning

6.1 Några om och men och kanske

Mina bedömningar är ganska försiktiga och pensionskalkylen kan bli bättre genom att:
  • Förväntad genomsnittlig löneutveckling i Sverige blir större än standardvärdet 0%.
  • Förväntad värdeutveckling på mitt pensionssparande blir större än standardvärdet 2,10%.
Jag har räknat med att fram till pension jobba heltid med OK lön. En ofrivillig arbetslöshetsperiod skulle vara förödande och skulle omöjliggöra en tidig pension. Många pratar om att gå över till deltid i slutet på arbetslivet, men det tror jag skulle slå för hårt mot lönesparandet. Möjligen skulle man i slutet kunna gå ner i arbetstid till t ex 80% med 85-90% betalt. Särskilt intressant vore det detta om lönesänkningen blir i löneområdet med statlig inkomstskatt.

Om jag inte säljer av några aktier eller byter till fixed income kommer utdelningsinkomsterna att öka snabbare än inflationen vilket gör att första året som pensionär troligen är det fattigaste, vilket inger en viss trygghet men är kanske inte det jag vill. I stället vill jag kunna konsumera hårt mellan 55-60 år då det är mina piggaste år och det behövs kapital för resor/hobbies och bostadsrelaterade utgifter.

Politikerna är klåfingriga och ändrar hela tiderna spelreglerna vilket är olyckligt då det gör det svårt att planera långsiktigt. Mest aktuellt är skattenivån på kapitalkonton och pension samt uttagsålder av pension.

Jag är inte helt säker på att nå mitt mål vid 55 års ålder, men tror inte heller att det dröjer längre än till max 57 års ålder innan jag kan ta pension utan att till reservplanen. Men varför skulle jag inte aktivera åtminstone delar av reservplanen för att kunna gå vid 55?

Alla summor är i dagens penningvärde. Jag vill ha 20.000 kr/mån i dagens penningvärde att leva på som pensionär, men med en måttlig inflation kanske det inte blir väldigt mycket mer fram till pension. Jag tror dock att även 18-19.000 kr/mån i dagens penningvärde skulle räcka långt i Småland, förutsatt att huset är väl underhållet, avbetalt och att jag redan har en bra bil.

6.2 Sammanfattning punkt 1-5

1. Min önskade konsumtionsnivå som pensionär är 20.000 kr/mån netto, vilket ska ge både säkerhetsmarginal och lite guldkant.

2. Min plan är att sluta arbeta tidigast vid 55 års ålder och att fram till allmän pension vid 64 års ålder ta ut tjänste- och privatpension för att jämna ut pensionsutbetalningarna.

3. Fram till pensionsdagen gäller att arbeta så hårt som möjligt för att om möjligt höja de obelånade utdelningsinkomsterna till det som behövs för att komma upp i totalinkomst på 20.000 kr/mån netto.

4. Genom att som pensionär byta från belånad Stockholmslägenhet till obelånad Smålandsvilla fås likvider som kan användas dels till konsumtion för att jämna ut inkomsten fram till allmän pension och dels till aktier investerade i utdelningsaktier. Därefter görs beräkningen om det är möjligt att gå i pension.

5. Om jag inte når ända fram till 55-årsdagen finns 6 alternativa reservplaner:
  • Jobba ytterligare åtminstone ett år
  • Årlig realisation av del av aktieportfölj
  • Stämpla A-kassa
  • Belåning av portfölj
  • Sidoinkomster
  • Lägre konsumtionsnivå

14 kommentarer:

  1. Oj vilket gediget inlägg, har fått läsa det några gånger för att fånga upp allt matnyttigt som skrivs. Några korta funderingar

    - Pension är knepigt, vi har valt att helt utelämna den biten från vår exit-planering. Det som kommer det kommer, tyvärr verkar det inte ens gå att hålla de klåfingriga politikerna borta från tjänstepensionen, vilken jag över huvud taget inte fattar att de får ha åsikter om. Det är upp till mig, min arbetsgivare och försäkringsbolaget när den plockas ut, för det är mina intjänade pengar, inte någon gemensam allemanspension som ska delas med kreti och pleti.

    - Du har väldigt höga levnadskostnader/månad. Bor du själv? Vi bor i Småland och drar runt villa med barn på ca 15-16000 kr i månaden, exklusive semesterresor. Vi räknar med att behöva ca 22000 kr från pengamaskinen innan vi ens kan börja tänka på en exit.

    - Tycker du har en bra plan! Kör på den!

    SvaraRadera
    Svar
    1. "Gediget inlägg" - Tack, detta var inget jag slängde ihop på en kväll utan det har tagit flera månader. Men tanken är ju också att ha det som beslutsunderlag till om jag kan ta pension. Inlägget kommer i 7 upplagor till innan jag är 55 år.

      "Pension" - jag tänkte att jag får utgå från de regler som gäller nu. Om vi t ex får borgerlig regering i höst blir det kanske andra regler och då får jag justera nästa års uppdatering av inlägget.

      "Höga levnadsomkostnader" - Villa och hel familj för 15-16.000 kr är imponerande även om det är i Småland. Bor själv i Sthlm utan bil och gör av med 14.500 kr... Gjorde på din anmodan i januari en analys av totala utgifter och vet nu vart pengarna går. Nästa steg är att ifrågasätta och se var det går att kapa kostnader. Bostadsbyte är dock inte aktuellt förrän flyttlasset går till Småland.

      Oavsett vad politikerna hittar på finns det ju ingen anledning att inte ha tagit tag i sin egen försörjning som pensionär, så jag kör på!

      Tack för din kommentar!

      Radera
  2. Ser redan fram emot nästa inlägg eftersom vi har likartade planer och det blir förhoppningsvis bara något år mellan våra "avhopp". Men eftersom du hoppar först (om inget oanat inträffar) så läser jag om din planering med glädje! Tack för att du orkar skriva ut all din planering, det är ett jättejobb både i tänk och text.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för uppmuntran! Detta är som sagt mitt mest arbetade inlägg och jag ämnar utveckla och förändra det ända fram till pension.

      Mycket kan dock hända på vägen. Jag tror t ex att jag inom något år åker på att göra ett uttag på kanske 100.000 kr. Återkommer om det blir av.

      Arbetssituationen kan också förändras och det är mindre än 10 år sedan min förmögenhet (exklusive övervärde i lägenheten) låg på minus.

      Vet att inlägget är mastigt, men det är ju nästan material för en hel bok också...

      Radera
  3. Det här kallar jag för rejäla funderingar, bara att hålla med. Jag blir inspirerad att fundera i samma banor men har mycket större ovissheter som är svåra att ta med i några beräkningar (pension från tre olika länder med naturligtvis olika regler angående pensioneringen). Att ta med den svenska pensionen känns motiverad, även om det är svårt med tanke på hur många år som är kvar innan det är dags att plocka pensionspengarna. Om jag jämför alla tre länder kan jag dock lugna er att Sverige har kommit längst i alla fall med tanke på att man själv kan få experimentera med tider, uttag, tjänstepension mm. I Tyskland får man veta sitt belopp på ungefär, och i Belgien går det att ta reda på vilket år jag kan ansöka om pension. Både deras sidor ger dock inte tillnärmelsevis den informationen som den svenska motsvarigheten. Så gräset är definitivt inte grönare på andra sidan staketet. Lycka till med dina planer!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Pension från 3 länder låter som att det komplicerar saken ytterligare, men det är i a f EU och utvecklade länder.

      Tack för din kommentar!

      Radera
  4. Otroligt bra inlägg.
    Stämmer väldigt bra med hur vi tänker, jag tittar också på pensionsprognosen och kalkylerar med en viss summa in. Först tjänstepensionen från 55 och sen garantipension från.... ja vad det nu kan bli när det är dags för mig, brukar räkna på 65.

    Sen ska pengarna bara räcka till, inte ligga orörda för våra barn att ärva. Då kan man gå ner i tid redan nu. Och förhoppningsvis framöver kombinera deltid med längre ledigheter på varmare breddgrader.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för berömmet!

      Kul att höra att man kanske inte ligger helt fel i sina funderingar.

      Jag som inte ens har barn har ännu mindre anledning att lämna något efter mig. Ett hus är nog maximalt vad jag tänkt lämna efter mig. Därför behövs en plan för att konsumera kapitalet utan att det blir tar slut för tidigt eller blir för mycket över.

      Mitt arbete tillåter tyvärr inte längre ledigheter, möjligen går det att få till en deltid (kanske 80% med lediga fredagar).

      Radera
  5. Intressant läsning, men det jag funderar på och reagerat även hos många andra ekonomibloggare är det ingen som räknar med renovering av villa? Det är ju inga småpengar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Har inte haft villa ännu, men har bostadsrätt och vet att förr eller senare behövs 100k till kök eller badrum.

      En villa har många fler väldigt dyra saker (värmesystem, tak, dränering, fasad, fönster, fuktskador (huga!), etc) som antingen måste vara i skick när man köper alternativt att man köper billigt och har kassa till renoveringar.

      Själv tänker jag köpa något i OK skick och i eget tempo själv göra enklare underhåll (måla ute & inne, tapetsera, byta dåliga brädor etc)

      Radera
  6. Intressant inlägg! Har inte tillnärmelsevis kommit så långt i aktiesparandet men bor relativt billigt i ett hus med bra prisläge i Götaland. Belåning på mindre än 20% av taxeringsvärdet känns helt ok! Är typ i din ålder och börjar fundera på exit, inser dock att det behövs mycket mer pengar. Jag har därför börjat spara rejält och dragit in på mycket, ffa onödiga utgifter som jag inte kan fatta att jag dragit på mig. Ska även sälja av en massa bråte som jag inte nyttjar. Kommer inte kunna gå vid 55 men siktar på 60 typ. Det där att rikta in sig på garantipensionen var något nytt, ska försöka sätta in mig lite mer om det. Min tanke är ju att pensionen ska bli min bonus, inte sparandet. Ha det gott! Mvh Zidra

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag "måste" köpa mitt hus kontant eftersom jag troligen då inte är anställd, men <20% belåning som du har är bra. Därför funderar jag på möjligheten att ha mitt "bolån" som som belåning på aktier i stället.

      Räkna inte på hur mycket kapital du behöver, utan på dina utgifter som pensionär. Det borde vara enklare om du tänkt bo kvar där du är, än vad det är för mig som tänkt flytta.

      Hade inte tänkt på garantipension själv men såg att den dök upp när jag gjorde prognos på Min Pension. Har du bättre pension än jag får du såklart ingen.

      Jag valde 55 år som mål för att jag vet att jag behöver pensionspengar som komplement, men kanske det behövs något år i arbete ytterligare.

      Jag ser pensionen som grund och använder alltid de senaste reglerna i mina beräkningar.

      Tack för din kommentar!

      Radera
  7. Tack för ett bra och matnyttigt inlägg! Jag har själv funderat på allt detta, men inte kommit så långt att jag har skrivit ner det så konkret som du har gjort. Ditt inlägg inspirerar mig till att ta tag i den saken. Jag måste nog läsa igenom ditt inlägg ett par gånger till för att få med mig alla delmängder :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack!

      Är medveten om att inlägget är mastigt och har redan börjat med nästa års upplaga vilken kommer att bli lite enklare och kortare, men det finns en gräns då det ju ändå är en hel pensionsplan.

      Radera