Nytt delmål nått: 7.000 kr/mån i utdelningar

Faktum är att jag började skriva på detta inlägg redan i februari 2020, men sedan slog Corona till och det blev alltså inte publicerat förrän nu.

Jag såg att jag nämnt föregående milstolpar med tusenlappsökning för utdelningar bara i förbigående i respektive månadsuppdatering. Med utdelningar menar jag erhållna bruttoutdelningar på rullande 12 månaders genomsnitt.

Detta är helt fel då jag anser dessa delmål faktiskt vara ett av mina viktigaste mål och borde uppmärksammas rejält och självklart noteras på min målsida. Det är ju främst utdelningar jag tänkt leva på som pensionär och det är viktigt att se hur långt jag kommit för att kunna göra det. 

Jag är dock medveten om att en ensidig jakt på utdelningar lätt gör att man satsar på fel bolag, dvs bolag som i det långa loppet inte kan behålla utdelningsnivån och/eller vars börskurs har svag utveckling år efter år. Ibland funderar jag därför på att lämna "utdelningskulten" och i stället försöka öka portföljvärdet så mycket som möjligt och strunta helt i om investeringarna delar ut. Uttag vid FIRE skulle då i stället ske genom att sälja av lite varje år, där summan beräknas på portföljvärdet enligt någon modell. Än så länge är jag dock inte beredd att byta filosofi.

Den genomsnittliga direktavkastningen är i dagsläget 3,96% vilket är ganska högt men inte så att det tyder på att jag enbart jagar utdelningar. Ganska lagom tycker jag nog.

Nästa gång vi får en utdelningskris liknande Corona hoppas jag drabbas mindre då jag sedan dess investerat hårt i amerikanska papper som värderar kontinuitet i utdelningarna mycket högre.

6.000 kr/mån nåddes redan i april 2019 och det tog alltså hela 2 år att öka på med en tusenlapp till 7.000 kr/mån. Men framöver kommer det gå snabbare och jag kommer nå 8.000 kr redan nästa månad samt sannolikt även 9.000 kr runt november i år. Faktum är att antalet uppnådda delmål i år kommer bli ovanligt stort.

7.000 kr/mån ger en bra säkerhet, men täcker ändå fortfarande bara en bråkdel av dagens kostnader (ca 11.000 kr/mån) eller ännu mindre av de kostnader jag planerar för som pensionär (runt 20.000 kr/mån). Så det är helt klart en bit kvar.

En liten kuriositet är att av de 7 gånger jag kommit upp på en ny tusenlapp har 4 skett i april, 1 i mars, 1 i maj och 1 i augusti. En väldig koncentration till våren alltså. Är det en slump eller beror det på den svenska utdelningssäsongen?

Min viktigaste graf de närmaste 2 åren?

Att se hur erhållna utdelningar närmar sig de faktiska utgifterna är så intressant att jag tror jag utnämner den till viktigaste graf de närmaste 2 åren (siffror för båda på R12).

Den dag de möts har jag alltså en frihetskvot på per definition 100% och har bevisat att jag har kunnat leva det senaste året på utdelningar. Troligen kommer de båda kurvorna att skära varandra år 2023 på en höjd av runt 12.000 kr. Om jag lyckas (inte sannolikt) hålla kvar utgifterna på 10-11.000 kr då det kan ske redan 2022.

Att kurvorna skär varandra betyder också att jag har sparat hela lönen det året och levt på utdelningar vilket ger goda förutsättningar att flyga långt över 100% påföljande år.

Jag vill t o m gå så långt att jag vill kalla det ekonomiskt fri på åtminstone en grundnivå. Den utgiftsnivå jag har nu i portföljens uppbyggnadsfas är dock inte riktigt i nivå med vad jag önskar som "pensionär". Nä, jag behöver både pengar till en större konsumtion och en säkerhetsmarginal och då hamnar jag på en budget på runt 19.000 kr/mån netto.

Anledningen till att jag visar denna graf just idag är för att både utgifter och utdelningar har haft en mycket gynnsam trend de senaste månaderna:

Blivit av med IPO-oskulden med Hemnet!

Fick ett ryck att teckna 250 st Hemnet-aktier för 95-115 kr/st igår.

Tilldelningen blev dock bara 50 st á 115 kr. Redan idag sålde jag dem för 165 kr då de inte passar in i min portfölj. 2.500 kr i fickan för några minuters jobb är dock helt OK.

Jag förstår att det inte går lika bra varje gång - ibland kanske det blir förlust och ofta kanske man inte får några tilldelade.

Men jag fick blodad tand och kommer definitivt göra om det. Det är dock inget jag vill lägga väldigt mycket tid på. 

Har förstått att man som vanligt innan köp måste analysera bolaget men en ytterligare faktor är att det tydligen går att öka sannolikheten att få tilldelning om man ansöker på flera konton - på samma eller olika banker. Samtidigt vill man inte ha för många...

Är det någon av mina läsare som håller på med IPO:er eller vet någon annan som gör bra sammanställningar av kommande IPO:er får ni gärna meddela mig i kommentatorsfältet.

3 Olika kassastrategier

Jag har kommit i kontakt med 3 olika strategier för kassan. Med kassa avser jag här pengar avsedda för investeringar - alltså inte buffertpengar avsedda för en oförutsedd utgift.

1. Att ha kassa 

Att ligga med kassa gör man för att ha kapital att köpa billigt med när börsen är som jävligast. Detta ger riktigt bra avkastning när det väl vänder. Senaste tillfället för detta var Corona-våren förra året. 

Detta låter bra men jag använder mig inte av denna strategi av två anledningar: 

a) Det kräver mental styrka jag saknar att köpa när börsen står lågt då man inte vet om det fortsätter falla

b) Alternativkostnaden för kassan jämfört med investeringar är för hög, jag räknar med 8% men kan dra av något för de som har kassan på ett sparkonto

Att ligga med kassa och sedan inte ha modet att investera när siffrorna är blodröda tycker jag är den sämsta kassastrategin.

2. Att ligga fullinvesterad

Att alltid ligga fullinvesterad innebär att man kontinuerligt investerar sitt sparande och sina utdelningar och därmed aldrig har någon kassa.

Denna kassastrategi gillar jag då:

a) Den inte kräver mental styrka - du investerar bara i ur och skur. Väldigt enkelt!

b) Den ger den lugnaste magen, faktiskt lugnare än att ligga med kassa anser jag

c) Du har ingen alternativkostnad för kassan

Trots detta använder jag inte denna strategi heller. Fortsätt läsa.

3. Att ligga belånad

Att ligga belånad innebär att man lånar pengar för att kunna investera mer kapital än man har.

Det är alltså denna strategi jag valt då:

a) Det ger avkastningen en hävstång - alltså ger dig större avkastning i medgång och på lång sikt kan man räkna med medgång. Jag hoppas och tror på en värdeutveckling på steroider - kanske inte så hälsosamt men det ger resultat!

Nackdelar finns såklart:

a) I motgång kan man tvingas sälja i sämsta läge när börsen gått ner då belåningsvärdet minskat

b) I medgång köper man dyrt för ökade belåningsvärden om man vill oförändrad belåningsgrad

c) Allt detta gör att magen emellanåt blir orolig, men än så länge tycker jag uppsidan varit värt det

Det är alltså denna metod jag använder då jag troligen behöver dopa avkastningen för att hinna fram till planerad Exit vid 55 år.

Mina argument för och emot resp strategi är inte heltäckande och jag ser därför fram emot hur ni ser på kassa och varför?

Sparandets andel av värdeutveckling - uppföljaren!

Stärkt från resultatet och uppmärksamheten med mitt förra inlägg om sparandets andel av portföljutvecklingen kommer här en uppföljare.

Detta inlägg ska förklara varifrån mina portföljvärdesmilstolpar á 100.000 kr kommer. Är det  mest från sparande eller mest från värdeutveckling? Finns det någon trend att värdeutvecklingen tar allt större andel?

Därför har jag tagit fram ännu en ny graf:

Det är absolut så att flera av mina nya grafer har blivit mer avancerade än t ex bara utdelningsstaplar som ökar år för år, så en förklaring är på sin plats.

Grafen belyser alltså hur respektive portföljvärdesmilstolpe finansierats.

Varje par om en röd och en blå stapel summerar till +100.000 kr, alltså en portföljvärdemilstolpe.

Observera att det kan vara kortare eller längre tid mellan milstolparna. Just nu är den snabbaste milstolpen 7 dagar och den långsammaste 13 månader.

Första paret visar att när portföljen gick från 800.000 kr till 900.000 kr så kom 33.000 från sparande 67.000 från värdeutveckling.

En extrem är mellan 1.900.000 kr till 2.000.000 kr där jag sparat hela 200.200 kr för att se portföljen öka 100.000 kr. Alltså har värdeutvecklingen varit -100.200 kr. Detta är alltså Corona-fallet och även den stora återhämtning som skedde senare (feb 2020-feb 2021)

En annan extrem är från 1.300.000 till 1.400.000 kr där nettosparandet var negativt eftersom jag gjort ett stort uttag á 150.000 kr för att köpa en bil till pappa. Men hade även hunnit spara lite så nettospar var -92.000 kr men portföljen ökade ändå med 100.000 kr

En sista extrem är från 2.000.000 kr till 2.100.000 kr som hände så fort att jag inte hann spara något alls.

Jag tycker det är lite svårt att se en trend men är det inte mer rött tidigt i grafen (förutom Corona), vilket i så fall betyder att sparandets betydelse minskar. Precis som jag vill ha det!

Hade jag fått välja (vilket jag inte får) hade det gärna fått se ut som mellan 1.500.000 kr och 1.900.000 kr. Alltså en mindre del sparande och en större del värdeutveckling samt med stabilitet.

Denna graf kommer att bli perfekt som kompletterande graf i kommande inlägg om avklarade portföljvärdemilstolpar.

Sparandets andel av portföljutvecklingen över tid

I veckan nådde jag 2,2 MSEK och fick då frågan av Snålgrisen hur mycket av detta som är eget sparande?

Jag kände då direkt att detta är något som ska följas upp månadsvis och presenteras i ett inlägg åtminstone årligen eller när något intressant händer. 

Fakta:

• Lönen ökar mycket måttligt
• Portföljvärdet ökar stadigt på sikt

Teori:

• Eftersom lönen ökar högst måttligt och min ekonomi redan är ganska optimerad för sparande kommer sparandets utveckling likaså utvecklas svagt. 
• Givet ovan samt en stadigt ökande portfölj borde en allt större del av portföljutvecklingen komma från portföljens egen värdeutveckling. Särskilt då jag är övertygad anhängare av snöbollseffekten, hockeyklubban och ränta-på-ränta.

Jag har data från 2016-01-31 och framåt. Redan 2016-01-31 hade jag dock 645.000 kr i portföljen som jag inte kan redogöra exakt för, men det var mina livsbesparingar fram till det datumet som 46-åring.

Definitioner:

• Sparande definieras som nettosparandet (insättningar och uttag) på kapitalkontona från lönekontot.
• Portföljens egna värdeutveckling definieras som portföljens totala värdeutveckling minus nettosparandet. Detta är alltså allt förutom insättningar och uttag, dvs aktiernas prisutveckling, utdelningar, betald källskatt, återbetald källskatt, kapitalförsäkringsskatt, avgifter och belåningsräntor (100%).

För er som kollat er inkomstdeklaration ser ni att skatten för ISK ligger där till skillnad från KF-skatten, vilket betyder att ISK-skatten indirekt påverkar nettosparandet negativt. 

Avdraget på 30% för belåningsräntorna ligger också i inkomstdeklarationen och påverkar nettosparandet indirekt positivt.

Exempel:

Portföljvärde 2021-03-31: 2.160.200 kr

Portföljvärde 2016-01-31: 645.000 kr

Total värdeutveckling: 1.515.200 kr

Under denna period har jag nettosparat 735.768 kr vilket betyder att 48,56% av portföljvärdets utveckling kommer från sparandet.

Vad detta betyder är att för varje krona jag har lyckats spara och investera i portföljen under dryga 5 år så har "marknaden" gett mig en krona till. Amazing!

Exakt har varje sparad krona just nu gett mig 1,06 kr från marknaden.

Med en allt större portfölj hoppas jag om några år kunna skriva att 33% av portföljvärdets utveckling kommer från sparande. Det skulle innebära att för varje krona jag satt in så har marknaden gett mig två.

Graf:

Grafen visar hur stor andel av portföljutvecklingen som nettosparandet står för från 2016-01-31 t o m månad angiven på X-axeln. Den sista punkten i diagrammet är alltså 48,56% från exemplet ovan.

Eftersom grafen bygger på fler och fler månader kommer den bli trögare och trögare att förändra, eller stabilare om man säger så. Därför hoppas jag se en relativt stadig utveckling nedåt fram emot min exit från arbetsmarknaden. Då upphör i stället sparandet och nettosparandet blir negativt p g a uttag av pengar till konsumtion (troligen uttag motsvarande utdelningarna). Grafen fortsätter dock leva efter exit.

I grafen ser man tydligt att det funnits 2 st kriser under perioden där börsfall raderat ut stor del av portföljutvecklingen, den senaste är såklart Corona-krisen. Det är ju f-n att man inte kan skriva ett enda inlägg utan Corona.

Avslutning:

Inlägget bygger på totalvärden sedan mätningarna började 2016-01-31, vilket betyder att man aldrig blir av med historiken utan den blir bara lite mindre betydelsefull för varje månad som läggs till.

Ett steg 2 i denna undersökning vore att räkna på t ex hur mycket av respektive 0,1 MSEK-milstolpe för portföljvärdet beror av nettosparandet eller övrig värdeutveckling. En förhoppning är såklart att det ska finnas en tydlig trend att nettosparandets del blir allt mindre. Detta skulle betyda att portföljen växer allt mer av egen kraft!

En slutknorr till:

En annan intressant iakttagelse är att utdelningarna t o m 2021-03-31 som är 273.204 kr "bara" utgör 35,0% av portföljens egna värdeutveckling på 779.432 kr. Detta betyder att 65,0% är aktiernas egna värdeutveckling (och då ingår ändå ändå en hel del minusposter i det såsom belåningsräntor och KF-skatt). Betyder detta att portföljen kommer att växa kraftigt även den dag jag slutar sätta in pengar och i stället börjar plocka ut utdelningar? Ja, sannolikt!

Mina utdelningar utan uttag av pensioner kommer inte räcka till Exit vid 55 år. Detta är fakta. Tyvärr är skatten på pensioner skyhög vid uttag under 65 år vilket jag skrev om här. I samma inlägg skrev jag i avsnitt 3.2 punkt 3 om att sälja av lite av portföljen de första åren. Om vi antar en portfölj på 3,6 MSEK skulle även en rimlig försäljning om 1% ge 36.000 kr/år eller 3.000 kr/mån.

Med en portfölj som min utan stor del fixed-income (preferensaktier) kommer utdelningarna att öka fortare än inflationen och inom några år skulle behovet av aktieförsäljning minska eller helt upphöra.

Är detta sista inlägget om uppnådd 0,1-MSEK-milstolpe?

Portföljvärdet fortsätter att dra uppåt! Idag nådde jag 2,2 MSEK och det bara en knapp månad efter 2,1 MSEK. Skönt att det betalar sig att man kämpar på.

Svar på rubriken: Nej, jag tycker faktiskt fortfarande att varje uppnådd ökning av portföljvärdet med 0,1 MSEK är värd att nämnas i ett inlägg. 

Champagne eller liknande däremot är såklart uteslutet. Inte ens vid 3,0 MSEK kommer den fram - det behövs något mer avgörande, 3,0 MSEK blir bara ännu en siffra. Orsaker att verkligen fira skulle kunna vara (i kronologisk ordning):

• Nytt jobb - mer intressant, mindre stress och/eller bättre betalt än nuvarande
• Månaden då jag uppnår andra nivån av ekonomisk frihet, dvs alla utgifter senaste året har täckts av erhållna utdelningar från senaste året
• Månaden då jag uppnår tredje nivån av ekonomiskt frihet, dvs utdelningarna täcker en levnadsstandard som jag kan tänka mig resten av mitt liv. Denna händelse ska enligt plan leda till att jag lämnar in avskedsansökan enligt nedan, så det kan bli mycket champagne. Fortsätter jag jobba efter detta är jag troligen ett fall av "one more year syndrome"
• Dagen då jag bestämt mig för FIRE
• Dagen jag lämnar in avskedsansökan inför FIRE
• Dagen jag har arbetat sista dagen innan FIRE
• Första morgonen jag vaknar upp som ekonomiskt fri
• Dagen då jag har sålt Stockholmsbostadsrätten och köpt hus i Småland och kan börja mitt liv som ekonomiskt fri som jag vill ha det

Ibland känner jag att vi investeringsbloggare blivit fartblinda då 100.000 kr är jättemycket pengar för de allra flesta utanför vår lilla sfär. Med det sagt är ännu 0,1 MSEK i portföljen som händelse inte i närheten av punkterna ovan.

Tidigare portföljvärdesmilstolpar:

2,1 MSEK 2021-03-11

2,0 MSEK 2021-03-04

1,9 MSEK 2020-02-11
1,8 MSEK 2020-01-17
1,7 MSEK 2019-12-17
1,6 MSEK 2019-11-04
1,5 MSEK 2019-09-13
1,4 MSEK 2019-07-04
1,3 MSEK 2019-02-04
1,2 MSEK 2018-07-27
1,1 MSEK 2018-05-15
1,0 MSEK 2017-12-11
0,9 MSEK 2017-06-15
0,8 MSEK 2017-02-15

Avslutningsvis vill jag bara skriva att det känns skönt att ha skapat lite marginal till att gå under 2,0 MSEK igen och att redan ha kommit 20% mot den 3:e miljonen!

Skatteplanering vid FIRE: några första tankar

Skatt är inte mitt specialområde men så här i deklarationstider fick jag en tanke att just skatteplanering är något som kan optimeras som FIRE-pensionär.

Därför blir det ett första inlägg i ämnet.

1. Inkomst och avdrag av kapital

När kapitalavdrag dragits från kapitalinkomster får man ett underskott som ger en skattereduktion på 30% alternativt ett överskott som beskattas med 30%. 

 

1.1 Vanligt depåkonto

På ett vanligt gammalt depåkonto tas realisationsvinster och utdelningar upp till 100% som inkomst av kapital. Som det ser ut idag kommer jag aldrig skaffa ett sådant.

Jag förstår dock att de som ligger med stora orealiserade vinster ligger kvar med sina konton, men även de borde ta sig en tankeställare om det inte är läge att byta till ISK/KF särskilt vid en börsdipp.

1.2 Ränteinkomster

Sparkonto med insättningsgaranti ger idag 0,5-0,8% och med 30% beskattning på det ger det väldigt dåligt inflationsskydd. Tyvärr är det nog ändå bästa sättet att förvara en buffert för nödåtgärder

Annat som hamnar här är ränteinkomster av typen Lendify, men för mig har risken och skatten varit för hög och jag investerar hellre i preferensaktier på KF/ISK om det är "ränteintäkter" jag vill ha.

1.3 Räntekostnader

Idag har jag räntekostnader för aktiebelåning och bolån, men som pensionär tänker jag mig ha betalt av hela boendet men sannolikt ha kvar (en del) av aktiebelåningen.

1.4 Investeringsparkontot

ISK belastades 2020 med en schablonintäkt på 1,25% vilket jag tycker är en helt OK nivå jämfört med vanligt depåkonto. 

Skatten baseras på räntan som varit historiskt låg ett bra tag nu, men det lurar både skattehöjningar och räntehöjningar i vassen så vem vet?

Kapitalunderlaget för skatten beräknas på kapitalet vid varje kvartals början. När man ska börja leva på utdelningar sparar man alltså någon krona på att ta ut pengarna precis före ett kvartalsskifte.

1.5 Kapitalförsäkring

Kapitalförsäkring beskattas på ungefär samma sätt som Investeringssparkontot med den stora skillnaden att skatten tas ut direkt på kontot och inte över inkomstdeklarationen. Därför kan inte skatten kvittas mot avdrag för räntekostnader.

2 Inkomst av tjänst

2.1 Studielånet

På grund av sent inträde på arbetsmarknaden via långa studier, höga studielån, varierande lön, dålig löneutveckling och sannolikt tidigt utträde från arbetsmarknaden kommer jag troligen inte hinna betala av lånet till ingången av året jag fyller 65 när lånet skrivs av.

Mitt studielån är av gammal typ (upptaget mellan 1989 och 2001) och betalas av med 4% av bruttolönen från ett par år tillbaka fram till och med 2034 när det alltså skrivs av. Ni yngre har lån med hårdare avbetalningskrav.

Detta får en effekt att mina pensionsutbetalningar från privat- och tjänstepension får en "extra skatt" på 4 procentenheter mellan 55-64 år. Tekniskt sett är det inte skatt men jag har alltid kallat de 4 procenten för "akademikerskatt".

Om planen om exit går i lås 2025 kommer inkomsterna minska väsentligt jämfört med 2023 som amorteringen baseras på vilket gör att man kan ansöka om nedsättning av beloppet för 2025 och 2026 innan de lägre inkomsterna får genomslag ändå.

Kapitalinkomsten är en inkomst som ska räknas med, men utdelningarna är ju som vi vet skattefria på ISK/KF och kommer inte räknas med. som jag förstår det.

Därför funderar jag på att leva helt på uttag från portföljen och spara pensionerna till åtminstone 65 år. Tyvärr räcker inte utdelningarna till då utan det behövs göras även försäljningar som såklart skadar portföljvärdet och detta påverkar i sin tur utdelningarna.

2.2 Uttag av privat- och tjänstepension

Min grundplan är att uttag från portföljen kompletteras med privat- och tjänstepension från 55 års ålder. t o m 64 år. Vid 64 år ersätts privat- och tjänstepension av allmän pension. Till detta hoppas jag kunna deltidsarbeta med egna side hustles för skojs skull.

Det finns ett aber här och det är att pensionsuttag beskattas högre (kolumn 6 i skattetabellen) för åren innan man har fyllt 65 år vid årets början då man i stället beskattas i enligt kolumn 2.

Har man fyllt 66 år vid årets början år blir skatten pension ännu lägre på grund av ett förhöjt grundavdrag. Detta är såklart vad staten gör för att hålla folk i arbete längre.

För en måttlig pension om 10.000 kr brutto handlar det om ca 1.400 kr (kolumn 2) eller 2.400 kr (kolumn 6). Alltså hela 1.000 kr i skillnad och slå ihop detta med 400 kr (4%) från studielånet ovan så börjar det bli riktiga pengar.

2.3 Uttag av allmän pension

Är man som jag född 1970 kan allmän pension idag tas ut från 64 års ålder. För andra födelseår gäller andra uttagsåldrar och det kan absolut bli tal om ändringar (uppåt!) innan vi är där.

Min grundplan är att ta ut pension samma månad jag fyller 64 år men pensionen kommer precis som privat- och tjänstepension att drabbas av högre skatt än de som väntar tills året de fyllt 66 år vid årets början.

3 Slutsatser

3.1 Slutsats 1

Edit (gammal version):Slutsatsen blir att har man tillräckliga inkomster åren innan man vid årets början fyllt 66 år (i mitt fall 2037) ska man för att minimera skatt och i mitt fall även betalning på studielånet vänta med att ta ut tills året man fyllt 66 år vid årets början.

Edit (ny version): Om din aktieportfölj kan försörja dig på den nivå du önskar från ditt exit-år fram till 1 januari året du ska fylla 66 år är det skattemässigt fördelaktigt att vänta med pensionsuttag tills dess.

Många av er yngre med rejäla portföljer tycker jag hamnar här, tyvärr inte jag dock.

3.2 Slutsats 2

Problem uppstår när pengarna vid FIRE innan 66 år inte räcker utan pensionsuttag. Vad gör jag då?

• Pruta på konsumtionen - nja, vill ju kunna leva bra som "ung" pensionär. Möjligen någon enstaka tusenlapp per månad
• Extraknäcka - absolut, om det är lustfyllt och på mina villkor (annars kan jag lika väl jobba vidare). En liten inkomst (ca 20.000 kr idag) är dessutom helt skattefri
• Sälja av lite av portföljen varje år och göra större uttag än bara utdelningarna - absolut, om det inte blir "för stort" belopp i förhållande till portföljen
• Ett alternativ till att sälja av lite från portföljen är att köpa aktier med högre DA - nja, de riktigt högutdelande aktierna är ofta i företag med tveksam kvalitet. Men man kan ju byta ut företag med 1,5-2% i DA till 4-5%
• Jobba på tills portföljen blir tillräckligt stor (långt efter 55 år) - nej, redan nu är jag trött på att löneslava. Byte av jobb kanske skulle fungera ett tag?
• Öka belåningen - nja, jag kan tänka mig viss belåning som pensionär men inte lika hög som nu i uppbyggnadsfasen

PS Det här blev vansinnigt mycket längre än vad jag tänkt från första början. Slutsatserna blev inte heller alls vad jag tänkt mig.