Plan för pension år 2025 (upprättad 2017)

Kommentar 2019-10-23: Inlägget har åldrats rejält då bl a skatter som fastighetspriser och uttagstider för pension förändrats. En reviderad plan återfinns här: Pensionsplan 2025-01-01 (3e upplagan, 2019)

Nu har jag gjort en första version på min pensionsplan. En ganska komplett och ambitiöst utformad plan om jag får säga det själv. Min avsikt är att göra om den en gång om året fram till dess jag tar pension. Jag har tidigare skrivit att jag hoppas kunna gå i pension vid 55 års ålder (se När har jag råd att sluta jobba?) men redovisade då inga siffror, eftersom det inte fanns några framtagna. Idag är jag 47 år gammal.

Nu har jag räknat på det och ser att det är möjligt att gå vid 55 även om det finns en risk att det blir lite senare, inte minst på grund av politiska förändringar. En bra bit innan 60 års ålder är jag dock ganska säker på att jag kan pensionera mig. Min avsikt är alltså inte att ta pension vid en viss ålder utan att ta pension när jag tycker att min ekonomi är tillräckligt stark för det.

Planen har 4 delar:

1. Uppskatta önskad konsumtionsnivå som pensionär
2. Upprätta en pensionsprognos på minpension.se
3. Uppskatta hur utdelningsutvecklingen kan bli
4. Kompletterande reservåtgärder för att uppnå önskad konsumtionsnivå

1. Pengabehov som pensionär

Hur mycket pengar behöver jag som pensionär? Jag lever nu på ca 15.000 kr/mån netto, vilket också min far gör på sin pension i sin Smålandsvilla. Detta tycker jag dock är lite snålt och jag räknar med att 20.000 kr/mån netto behövs, dels för att få lite marginal och dels för att kunna leva med lite mer guldkant. 25.000 kr/mån hade såklart varit bättre, men inte om det senarelägger pensionen med säkert 2 år.

Att ha 5.000 kr/mån som skillnad mellan de olika alternativen kan vara lite grovt, kanske 2.500 kr/mån hade varit bättre? Å andra sidan gör 5.000 kr-intervallen det tydligt att 15.000 kr/mån inte räcker och att 25.000 kr/mån är "för mycket" då det gör att pensionen fördröjs mer än nödvändigt.

Det är alltså 20.000 kr/mån som totalt ska komma från mina olika pensioner och från mina utdelningsinkomster. 

2. Pension

Nästa steg är att göra en pensionsprognos på https://www.minpension.se/. Jag är medveten om att min pension inte blir så bra eftersom jag studerat länge, jag i tider varit arbetslös, jag i tider ej haft tjänstepension, samt haft väldigt varierande lön. Särskilt inte som jag tänker ta ut pension tidigt. Men det är som det är.

Jag går direkt till "Pensionsprognos" och fyller i "Arbetar som: Privatanställd arbetare (SAF-LO)", "Månadslön/underlag för pension: 33.000". Jag lämnar "Förväntad genomsnittlig löneutveckling i Sverige" och "Förväntad värdeutveckling på ditt pensionssparande" på sina standardvärden.

Så långt enkelt. Nu går jag lite mer ologiskt in på "Tänker du arbeta deltid, vara föräldraledig eller studera?" för att ange att jag tänker jobba deltid 0% (!) från 55 års ålder år 2025 och inte tänker börjar jobba heltid igen, dvs sluta jobba vid 55 års ålder, se nedan:

Till sist väljer jag "Jag vill ta ut mina pensioner vid olika åldrar och/eller uttagstider". Detta gör jag för att jämna ut pensionsutbetalningarna då tidigaste uttagsålder varierar. I princip tar jag ut de tjänstepensioner som går från 55 till 62 års ålder och privat pension mellan 55 och 61 års ålder. Vid 61 års ålder tar jag ut allmän pension och vid 62 års ålder de tjänstepensioner som inte går ta ut tidigare med uttagstid på 5 år. Målet är att ha en jämn betalström efter skatt från pension. Egentligen är det dock ett nollsummespel där samma pengar ska ut från systemet. Se nedan.

Då får jag följande prognos som jag dock har kompletterat med skatt för att få nettoutbetalningen. Det blir som sagt inte mycket pengar, men de ska ju som sagt kompletteras med utdelningsinkomster.

Ålder	Allmän pension	Tjänste-pension	Privat pension	Totalt före skatt	Skatt	Totalt efter skatt
55 år, 0 mån tom 60 år, 11 mån	0	2 800	5 600	8 400	1 938	6 462
61 år, 0 mån tom 61 år, 11 mån	7 000	2 800	0	9 800	2 310	7 490
62 år, 0 mån tom 62 år, 8 mån	7 000	1 700	0	8 700	2 018	6 682
62 år, 9 mån tom 63 år, 8 mån	6 900	1 700	0	8 600	1 991	6 609
63 år, 9 mån tom 64 år, 8 mån	6 800	1 700	0	8 500	1 966	6 534
64 år, 9 mån tom 64 år, 11 mån	6 700	1 700	0	8 400	1 938	6 462
65 år, 0 mån tom 65 år, 11 mån	8 700	1 700	0	10 400	2 483	7 917
66 år, 0 mån tom 66 år, 11 mån	8 700	1 700	0	10 400	1 570	8 830
67 år, 0 mån och livet ut	8 700	0	0	8 700	1 127	7 573

Vid 65 års ålder kickar garantipension på 2.000 kr in. Den är inte beroende av förmögenhet, utan den får alla med låg pension.

Observera att skatten på pension blir lägre från 66 års ålder (denna rad och skattekolumnen har jag lagt till själv då minpension inte räknar med skatt), se https://blogg.minpension.se/2015/12/28/sankt-pensionarsskatt-men-bara-for-aldre/ . Därför bör kanske de utdelningsinvesterare som kan vänta med pensionsutbetalningar till 66 år för att minska skattebetalningarna? Skattetabell 33 har använts då det är ungefär vad som används i mina tänkta kommande hemkommuner.

Mina pensionsutbetalningar varierar mellan 6.500 och 8.800 kr/mån netto vilket gör att mina utdelningsinkomster ska vara 11.200 till 13.500 kr/mån för att summera upp till min önskade konsumtionsnivå på 20.000 kr/mån netto. Vi räknar dock konservativt och säger att jag vill ha 13.500 kr i utdelningar oavsett nivån på pensionen. Då blir totalen alltid minst 20.000 kr/mån.

3. Utdelningar

För att åstadkomma en rejäl utdelningsökning har jag 2 åtgärder:

1. Vid pension byta boende från Stockholmslägenhet till Smålandsvilla och investera överlikvid i utdelningsaktier.
2. Fortsätta med nyinvesteringar i utdelningsaktier med kapital från lönesparande och återinvesterade utdelningar (se mitt Google Spreadsheet).

3.1 Bostadsbyte

För att få ned kostnadsmassan och få loss pengar till utdelningsaktier, men också för att höja livskvaliteten, tänker jag sälja min Stockholmslägenhet och köpa mig en Smålandsvilla, när jag blir pensionär.

En Smålandsvilla där jag tänkt mig kan kosta allt mellan 250.000 och 5.000.000 kr, men en väl underhållen 70-talsvilla i en mindre by eller en äldre helt friliggande villa i skogen kan lätt fås för 1.000.000 kr så det är vad jag räknar med. Det finns även en möjlighet att jag kan ärva en villa till hälften, lagom till jag ska flytta ner men då blir ju bara kalkylen ännu bättre. Finns det möjlighet kostar ett riktigt fint skogsställe 1.500.000 kr vilket jag är beredd att ge om möjlighet finns. Sjöställen kostar tyvärr mycket mer och jag får "nöja" mig med att ha en liten plasteka med utombordare liggande vid en närliggande sjö, vilket inte är fy skam heller.

Min grannes lägenhet såldes för 4.000.000 kr alldeles nyligen så jag värderar min till samma. Min lägenhet köptes för 1.400.000 kr och mina lån är på 1.500.000 kr.

Kalkylen blir därför:
Säljlikvid: 4.000.000
Köplikvid: -1.400.000
Reavinst: 2.600.000
Reavinstskatt: 22% * 2.600.000 = ca 550.000

Säljlikvid: 4.000.000
Reavinstskatt: -550.000
Återbetalning lån: -1.500.000
I handen: 1.950.000

Köplikvid villa: -1.000.000
Pengar kvar till aktieinvesteringar: ca 950.000

0,95 MSEK investerade i utdelningsaktier ger med 4%-regeln 3.167 kr/mån, vilket jag dock tycker är lite lågt räknat, men jag är lite försiktig och räknar därför med 3.500 kr/mån.

Ett problem är att utbudet av bra villor i Småland är ganska svagt (jag kan dessutom bara tänka mig att bo i mitt lilla gamla hörn av Småland), så därför skulle jag vilja köpa villa i Småland först och sälja lägenheten i Stockholm därefter. Men det borde fungera då marknaden är mycket snabbare i Stockholm än i Småland.

Ett mellanalternativ vore att flytta in bohaget i pappas garage efter lägenhetsförsäljningen och verkligen vara i slagläge för nytt hus. Det skulle också kännas bra att veta exakt hur mycket man har att röra sig med.

3.2 Lönesparande och återinvestering av utdelningar

I dagsläget ligger mina utdelningsinkomster på 3.000 kr/mån på rullande 12 månader och därmed fattas det 7.000 kr/mån:

Önskad konsumtionsnivå: -20.000 kr/mån

Utdelningsinkomster idag: 3.000 kr/mån

Utdelningsinkomster från bostadsbyte: 3.500 kr/mån

Pensionsinkomster (som lägst): 6.500 kr/mån

Saknade utdelningsinkomster: 7.000 kr/mån

Det betyder att jag måste öka mina utdelningar med 875 kr/mån eller 10.500 kr/år varje år fram till 2025 (8 år). Detta tror jag blir svårt men inte omöjligt, men är också medveten om att varje tusenlapps ökning tack vare snöbollseffekten kommer att gå fortare än den förra.

Detta betyder också att 10.000 kr/mån är mitt mål för utdelningar, vilket ligger nära det jag tidigare skrivit men inte räknat på.

Rimligheten i att nå 10.000 kr/mån i utdelningar till år 2025 är svår att bedöma men jag tror att jag kan komma i närheten vilket kanske räcker. Nästa års pensionsplan kommer dock att bli mer träffsäker än denna, och den år 2019 ännu bättre och så vidare fram till pension. År 2025 när det är skarpt läge kommer pensionsplanen vara tillräckligt bra för att avgöra om det är möjligt att gå i pension. Inräknat uppsägningstid, bostadsbyte mm kommer jag nog att behöva börja med planeringen redan år 2024 om det ska vara klart till 55-årsdagen.

Min Excelkalkyl på prognosticerade utdelningar är så känslig för små förändringar i input så jag väntar ett tag med att presentera siffror långt fram i tiden tills jag hållit på ett tag till.

4. Kompletterande reservåtgärder

Om mina utdelningar visar sig inte räcka till när jag tänkt ta pension vid 55 år finns 3 val: 

1. Jobba ytterligare ett år och göra en ny pensionsplan
2. Årlig realisation av del av aktieportfölj
3. Stämpla A-kassa som arbetslös
4. Belåning av portfölj (tillagt 2017-08-16)

4.1 Jobba ytterligare ett år och göra en ny pensionsplan

Att ta pension vid 55 år är ganska tidigt med tanke på hur sent jag kom igång med mina utdelningsinvesteringar. Kanske jag inte känner mig färdig med arbetslivet heller. Därför är det mycket möjligt att det blir något års arbete till. Se nedan för pension 2026. Största skillnaden blir perioden från 56 år t o m 61 år, mina bästa pensionsår då jag fortfarande förhoppningsvis är relativt pigg.

Ålder	Allmän pension	Tjänste-pension	Privat pension	Totalt före skatt	Skatt	Totalt efter skatt
56 år, 0 mån tom 60 år, 11 mån	0	4 200	5 900	10 100	2 387	7 713
61 år, 0 mån tom 61 år, 11 mån	7 300	0	5 900	13 200	3 459	9 741
62 år, 0 mån tom 62 år, 8 mån	7 300	1 700	0	9 000	2 098	6 902
62 år, 9 mån tom 63 år, 8 mån	7 100	1 700	0	8 800	2 046	6 754
63 år, 9 mån tom 64 år, 8 mån	7 000	1 700	0	8 700	2 018	6 682
64 år, 9 mån tom 64 år, 11 mån	6 900	1 700	0	8 600	1 991	6 609
65 år, 0 mån tom 65 år, 11 mån	8 900	1 700	0	10 600	2 549	8 051
66 år, 0 mån tom 66 år, 11 mån	8 900	1 700	0	10 600	1 636	8 964
67 år, 0 mån och livet ut	8 900	0	0	8 900	1 177	7 723

Även detta sista arbetsår kommer såklart del av lön och erhållna utdelningar investeras och eftersom det är sista året är det antagligen året då mest pengar investeras (300.000 kr totalt för lönespar och återinvesterad utdelning?). Dessa 300.000 kr kommer att ge över 1.000 kr/mån och då talar vi om totalt 2.500 kr/mån i skillnad netto mot pension 55 år vid åldern 56-61.

Snöbollseffekten kommer också göra som störst skillnad sista året. "One more year"-syndromet, jag vet, men pengarna ska ju räcka också.

4.2 Årlig realisation av del av aktieportfölj

Jag har tidigare skrivit om att sälja av lite av portföljen varje år i När har jag råd att sluta jobba? och Uppföljning: När har jag råd att sluta jobba?. Det som jag kallar "Den milda varianten" går ut på att eftersom bra utdelningsbolags utdelning stiger snabbare än inflationen så kan man hålla en utdelning konstant i reella termer även om man säljer av ett par procent av portföljen varje år.

Alternativet till att sälja av aktier är att helt eller delvis växla över till högavkastande aktier utan eller med låg utdelningstillväxt bara för att hålla inflationen stången. Jag kan till och med helt gå över till högavkastare utan utdelningstillväxt och strunta i att jag tappar lite köpkraft varje år (om inflationen är fortsatt hyggligt låg), då jag vill vända på konsumtionen, dvs konsumera mest som yngre pensionär och mindre som äldre pensionär. Utan att få pengaproblem som äldre pensionär. Svår balansgång det där!

Inklusive nyinvesteringar från bostadsbyte med 0,95 MSEK skulle jag redan idag ha 1,9 MSEK. Ganska säkert är det en bra bit över 4 MSEK (vissa prognoskalkyler visar faktiskt 5 MSEK) när jag ska gå i pension, men om vi räknar med 4 MSEK och att jag säljer 2% av portföljen varje år skulle det ge hela 6-7.000 kr/mån. 2% känns ganska säkert att sälja av om utdelningstillväxten är över 5%. Då är jag garanterat hemma år 2025. Även en mycket återhållsam realisation av 1% skulle ge över 3.000 kr/mån netto.

Det känns som huvudalternativet just nu att behålla kvalitetsbolagen och sälja av lite varje år som pensionär.

4.3 Stämpla A-kassa som arbetslös

Detta har jag skrivit ett inlägg om tidigare, Att göra en fuling året innan man tar pension... , men är värt att nämnas igen. 

Jag har verkligen inte belastat välfärdssystemen tidigare utan har varit en s k nettobetalare och skulle inte ha dåligt samvete för att göra det i slutet av min yrkesverksamma karriär.

Så här jag tänkt mig det:

1. Gå i god tid med i facket för att kvalificera mig för inkomstförsäkring vid arbetslöshet (undersök vilket av mina fackalternativ som ger bäst utfall).
2. Se till att få "sparken" från arbetsgivaren för att minimera karensperioden för A-kassa. Även om det egentligen är en uppsägning från min sida (detta har egentligen ingen betydelse för om jag säger upp mig själv kommer de 300 A-kassedagarna bara att ligga 45 dagar längre fram i tiden, då man i så fall får en karenstid på 45 dagar).
3. Skriv in mig som arbetslös.
4. Flytta ned till Småland.
5. Stämpla A-kassedagar en full period om 300 dagar (=15 månader), varav minst 100 med fackets inkomstförsäkring (beroende på val av fack och med/utan tilläggsförsäkring).
6. Ducka så mycket som möjligt från Arbetsförmedlingens åtgärder utan att bli avstängd från A-kassan.
7. När A-kasseperioden är slut, hoppar jag in på den ordinarie planen som finns beskriven i inlägget.

Förutom att ge en ganska bra slant ger detta några "pensionspoäng" som höjer den allmänna pensionen något, även om den inte kommer att tas ut senare.

Dessutom får utdelningsmaskinen jobba utan uttag ytterligare ett år och även uttag av privat pension och tjänstepension kan fördröjas ett år.

Rent psykologiskt eller moraliskt känns detta dock inte som ett snyggt avslut.

4.4 Belåning av portfölj

Belåning av portfölj för att höja utdelningarna känns helt OK nu när jag har lön att backa upp kursfall med. Därför ligger jag kommer jag alltid ligga belånad så länge jag arbetar och vi har dagens räntekostnader och direktavkastningar.

Om jag ska man ligga belånad även som pensionär är mer osäkert. Då finns ingen lön som backup, men visst är det ett sätt att öka utdelningarna avsevärt. Men är risken för hög? Hur hög belåning i så fall? Belåning får nog ligga kvar på reservåtgärdslistan och inte vara en del av grundscenariot.

5. Sammanfattning

5.1 Några om och men och kanske

Jag har varit ganska konservativ i mina bedömningar och kalkylen kan bli bättre genom att:

• Förväntad genomsnittlig löneutveckling i Sverige blir större än standardvärdet 0%
• Förväntad värdeutveckling på mitt pensionssparande blir större än standardvärdet 2,10%
• Smålandsvillan troligen blir billigare eftersom jag ärver en till hälften
• Överlikviden från lägenhetsförsäljning ger mer än 4,00% avkastning

Jag har räknat med att hela pensionstiden ha minst 20.000 kr/mån att röra mig med, vilket betyder att vissa år då pensionen är högre än 6.500 kr/mån blir det mer.

Jag är inte helt säker på att nå mitt mål vid 55 års ålder, men tror inte heller att det dröjer längre än till max 57 års ålder innan jag kan ta pension utan att till reservplanen.

Även om jag kan ta pension vid 55 eller 57 års ålder är jag inte säker på att jag kommer att göra det då jag åtminstone just nu trivs med att jobba, men jag vill kunna ha förmånen att kunna välja att jobba eller inte jobba. Utdelningarna blir alltså s k "fuck-off money".

Idag har jag belånat portföljen, men som pensionär kommer jag nog att minska risken genom att inte vara belånad eller i alla fall inte vara så högt belånad. Belåning av portfölj kan även användas som ett relativt billigt kortsiktigt lån som jag kan ta upp eller betala av själv utan bankens inblandning.

PS Alla summor är i dagens penningvärde. Jag vill ha 20.000 kr/mån i dagens penningvärde att leva på som pensionär. Det betyder att det alltså behövs kanske 23.000 kr år 2025 beroende på inflation.