Skatteplanering vid FIRE: några första tankar

Skatt är inte mitt specialområde men så här i deklarationstider fick jag en tanke att just skatteplanering är något som kan optimeras som FIRE-pensionär.

Därför blir det ett första inlägg i ämnet.

1. Inkomst och avdrag av kapital

När kapitalavdrag dragits från kapitalinkomster får man ett underskott som ger en skattereduktion på 30% alternativt ett överskott som beskattas med 30%. 

 

1.1 Vanligt depåkonto

På ett vanligt gammalt depåkonto tas realisationsvinster och utdelningar upp till 100% som inkomst av kapital. Som det ser ut idag kommer jag aldrig skaffa ett sådant.

Jag förstår dock att de som ligger med stora orealiserade vinster ligger kvar med sina konton, men även de borde ta sig en tankeställare om det inte är läge att byta till ISK/KF särskilt vid en börsdipp.

1.2 Ränteinkomster

Sparkonto med insättningsgaranti ger idag 0,5-0,8% och med 30% beskattning på det ger det väldigt dåligt inflationsskydd. Tyvärr är det nog ändå bästa sättet att förvara en buffert för nödåtgärder

Annat som hamnar här är ränteinkomster av typen Lendify, men för mig har risken och skatten varit för hög och jag investerar hellre i preferensaktier på KF/ISK om det är "ränteintäkter" jag vill ha.

1.3 Räntekostnader

Idag har jag räntekostnader för aktiebelåning och bolån, men som pensionär tänker jag mig ha betalt av hela boendet men sannolikt ha kvar (en del) av aktiebelåningen.

1.4 Investeringsparkontot

ISK belastades 2020 med en schablonintäkt på 1,25% vilket jag tycker är en helt OK nivå jämfört med vanligt depåkonto. 

Skatten baseras på räntan som varit historiskt låg ett bra tag nu, men det lurar både skattehöjningar och räntehöjningar i vassen så vem vet?

Kapitalunderlaget för skatten beräknas på kapitalet vid varje kvartals början. När man ska börja leva på utdelningar sparar man alltså någon krona på att ta ut pengarna precis före ett kvartalsskifte.

1.5 Kapitalförsäkring

Kapitalförsäkring beskattas på ungefär samma sätt som Investeringssparkontot med den stora skillnaden att skatten tas ut direkt på kontot och inte över inkomstdeklarationen. Därför kan inte skatten kvittas mot avdrag för räntekostnader.

2 Inkomst av tjänst

2.1 Studielånet

På grund av sent inträde på arbetsmarknaden via långa studier, höga studielån, varierande lön, dålig löneutveckling och sannolikt tidigt utträde från arbetsmarknaden kommer jag troligen inte hinna betala av lånet till ingången av året jag fyller 65 när lånet skrivs av.

Mitt studielån är av gammal typ (upptaget mellan 1989 och 2001) och betalas av med 4% av bruttolönen från ett par år tillbaka fram till och med 2034 när det alltså skrivs av. Ni yngre har lån med hårdare avbetalningskrav.

Detta får en effekt att mina pensionsutbetalningar från privat- och tjänstepension får en "extra skatt" på 4 procentenheter mellan 55-64 år. Tekniskt sett är det inte skatt men jag har alltid kallat de 4 procenten för "akademikerskatt".

Om planen om exit går i lås 2025 kommer inkomsterna minska väsentligt jämfört med 2023 som amorteringen baseras på vilket gör att man kan ansöka om nedsättning av beloppet för 2025 och 2026 innan de lägre inkomsterna får genomslag ändå.

Kapitalinkomsten är en inkomst som ska räknas med, men utdelningarna är ju som vi vet skattefria på ISK/KF och kommer inte räknas med. som jag förstår det.

Därför funderar jag på att leva helt på uttag från portföljen och spara pensionerna till åtminstone 65 år. Tyvärr räcker inte utdelningarna till då utan det behövs göras även försäljningar som såklart skadar portföljvärdet och detta påverkar i sin tur utdelningarna.

2.2 Uttag av privat- och tjänstepension

Min grundplan är att uttag från portföljen kompletteras med privat- och tjänstepension från 55 års ålder. t o m 64 år. Vid 64 år ersätts privat- och tjänstepension av allmän pension. Till detta hoppas jag kunna deltidsarbeta med egna side hustles för skojs skull.

Det finns ett aber här och det är att pensionsuttag beskattas högre (kolumn 6 i skattetabellen) för åren innan man har fyllt 65 år vid årets början då man i stället beskattas i enligt kolumn 2.

Har man fyllt 66 år vid årets början år blir skatten pension ännu lägre på grund av ett förhöjt grundavdrag. Detta är såklart vad staten gör för att hålla folk i arbete längre.

För en måttlig pension om 10.000 kr brutto handlar det om ca 1.400 kr (kolumn 2) eller 2.400 kr (kolumn 6). Alltså hela 1.000 kr i skillnad och slå ihop detta med 400 kr (4%) från studielånet ovan så börjar det bli riktiga pengar.

2.3 Uttag av allmän pension

Är man som jag född 1970 kan allmän pension idag tas ut från 64 års ålder. För andra födelseår gäller andra uttagsåldrar och det kan absolut bli tal om ändringar (uppåt!) innan vi är där.

Min grundplan är att ta ut pension samma månad jag fyller 64 år men pensionen kommer precis som privat- och tjänstepension att drabbas av högre skatt än de som väntar tills året de fyllt 66 år vid årets början.

3 Slutsatser

3.1 Slutsats 1

Edit (gammal version):Slutsatsen blir att har man tillräckliga inkomster åren innan man vid årets början fyllt 66 år (i mitt fall 2037) ska man för att minimera skatt och i mitt fall även betalning på studielånet vänta med att ta ut tills året man fyllt 66 år vid årets början.

Edit (ny version): Om din aktieportfölj kan försörja dig på den nivå du önskar från ditt exit-år fram till 1 januari året du ska fylla 66 år är det skattemässigt fördelaktigt att vänta med pensionsuttag tills dess.

Många av er yngre med rejäla portföljer tycker jag hamnar här, tyvärr inte jag dock.

3.2 Slutsats 2

Problem uppstår när pengarna vid FIRE innan 66 år inte räcker utan pensionsuttag. Vad gör jag då?

• Pruta på konsumtionen - nja, vill ju kunna leva bra som "ung" pensionär. Möjligen någon enstaka tusenlapp per månad
• Extraknäcka - absolut, om det är lustfyllt och på mina villkor (annars kan jag lika väl jobba vidare). En liten inkomst (ca 20.000 kr idag) är dessutom helt skattefri
• Sälja av lite av portföljen varje år och göra större uttag än bara utdelningarna - absolut, om det inte blir "för stort" belopp i förhållande till portföljen
• Ett alternativ till att sälja av lite från portföljen är att köpa aktier med högre DA - nja, de riktigt högutdelande aktierna är ofta i företag med tveksam kvalitet. Men man kan ju byta ut företag med 1,5-2% i DA till 4-5%
• Jobba på tills portföljen blir tillräckligt stor (långt efter 55 år) - nej, redan nu är jag trött på att löneslava. Byte av jobb kanske skulle fungera ett tag?
• Öka belåningen - nja, jag kan tänka mig viss belåning som pensionär men inte lika hög som nu i uppbyggnadsfasen

PS Det här blev vansinnigt mycket längre än vad jag tänkt från första början. Slutsatserna blev inte heller alls vad jag tänkt mig.