Utdelningssmålänningen

lördag 7 september 2019

Jobba ett extra år för ett pensionärsliv i lyx?

Lite clickbait- eller kvällspressvarning på den rubriken, men vad gör man inte...

Min grundplan: Arbeta fram till 55 år (2025), ta ut all privat- och tjänstepension mellan 55-64 år, vid 64 år ta ut allmän pension. Ta ut utdelningar från 55 år.

Om man är osäker på att pengarna räcker till ett liv på den nivån man tänkt sig till när man tänkt hoppa av arbetslivet i förtid, kan man välja att jobba ytterligare ett år för att bli lite mer säker. I aktievärlden finns dock inget som är helt säkert.

Detta är ett tecken på "one more year syndrome" och kommer att möta de flesta av oss som tänker sluta arbeta tidigt. Men pengarna ska ju räcka också till det man vill ha också.

Det är ingen tvekan om att ytterligare ett arbetsår (i mitt fall fram till 56 år) kommer att göra stor skillnad på konsumtionsutrymmet. Det är dock komplext att beräkna, men jag gör ett försök:

Allmän pension:
- Den allmänna pension får ett års inbetalningar ytterligare.
- Uttagstiden för allmän pension är densamma (64-100 år).
- Beräkning: Detta går simulera på minPension och ger mig 300 kr/mån netto från 64 år.
Tjänste- och privatpension:
- Tjänstepensionen får ett års inbetalningar ytterligare.
- Tjänste- och privatpension får chansen till ytterligare ett års värdeutveckling.
- Tjänste- och privatpension kan tas ut innan allmän pension (55-64 år) och uttagstiden blir genom ett extra års arbete ett år kortare (56-64 år) vilket ger större månadsutbetalning.
- Beräkning: Även denna går att simulera på minPension och ger mig 800 kr/mån netto mellan 56-64 år.
Utjämningskapital*:
- Utjämningskapital behövs ett år mindre och därför kan det investeras i fler utdelande aktier.
- Det extra året gör att mindre konsumtionskapital behövs även för åren därefter.
- Beräkning: ca 75.000 kr mindre utjämningskapital behövs, vilket kan översättas i ökade utdelningar på 250 kr/mån från 56 år.
Utdelningsmaskinen:
- a) Lönesparandet som placeras i utdelande aktier har stora möjligheter att vara det största någonsin.
- b) Erhållna utdelningar som återinvesteras är de största någonsin.
- c) Möjlighet till ytterligare ett års utdelningstillväxt (utdelning/aktie).
- Beräkningar:
a) Lönesparandet borde kunna vara 240.000 kr (189.000 kr för 2018) vilket obelånat ger 850 kr/mån i ökade utdelningar från 56 år.
b) Erhållna utdelningar år 2025 bör vara runt 180.000 kr vilket ger 650 kr/mån i ökade utdelningar från 56 år.
c) 5% ökning på antagna 180.000 kr i utdelning ger 750 kr/mån i ökad utdelning.

Min uppskattning är alltså att ett extra arbetsår i mitt fall kan ge så mycket som ca 3.000 kr/mån netto extra varje månad (ovanstående beräkningar summerar till 2.800-3.300 kr). Detta betyder att om jag vid 55 års ålder "bara" har 17.000 kr/mån i konsumtionsutrymme så behöver jag jobba "bara" ett år till för nå mitt mål om 20.000 kr/mån. Precisionen i beräkningen kan kvitta, jag ville bara veta om det var 500-1.000-2.000-3.000 eller 5.000 kr/mån extra som ett ytterligare ett arbetsår ger.

Har jag å andra sidan nått 20.000 kr/mån till 55 år kan jag bestämma mig för att jobba ett år till för att kunna leva lite vidlyftigare. Jag gjorde en pensionärsbudget för 20.000 kr/mån nyligen som såg ut så här:

Bostad 6.000 kr/mån (drift, underhåll och anpassning/förbättring)
Mat 2.500 kr/mån (allt från livsmedelsaffären samt utemat)
Transport 3.000 kr/mån (bil, cykel)
Övriga utgifter 5.500 kr/mån
- Inventarier 1.000 kr/mån
- Kläder 500 kr/mån
- Hälsovård 500 kr/mån
- Resa, hobbies & nöje 3.000 kr/mån
- Abonnemangskostnader 500 kr/mån
Buffert & säkerhetsmarginal 3.000 kr/mån

Var skulle jag lägga de extra 3.000 kr/mån som extraåret ger? Några tankar:

En fin helt ny bil (t ex en Volvo för +400.000 kr) ryms inte i min budget ovan och skulle direkt suga upp hela extrapengen. Detta känns helt ovärt och jag räknar med min grundplan där jag ska ha en OK begagnad bil i Golfklassen för 100-150.000 kr.
Planen är att vara helt obelånad som pensionär, men med mer inkomster skulle jag kunna betala en del räntor och köpa ett bättre hus. Antingen ett nyare hus än jag tänkt eller kanske ännu roligare satsa på ett hus med sjötomt. Ett större hus än planerat känns dock inte aktuellt. Detta är ett intressant alternativ.
Dubbla budgeten för "Resa, hobbies & nöje" från 3 till 6.000 kr/mån. Större delen av de 6.000 kr/mån skulle gå till resor och då skulle jag verkligen kunna ligga ute länge på långresor. En hobbybil skulle jag också vilja ha. Detta låter som det roligaste alternativet.
En sista idé är att dela ut de 3.000 kr/mån relativt jämnt på de olika kontona. T ex för abonnemang (mobil, TV, Internet) kanske 750-1.000 kr/mån vore trevligt. Detta är alternativet för lite lyx i vardagen.

*Utjämningskapital (Avsnitt 4.3) är ett begrepp jag myntat själv och är likvider som ska täcka upp skillnaden för den lägre pensionen mellan 55-64 år och den något högre när jag tar allmän pension från 64 (Miljonär innan 30 skriver om "de kritiska åren" i sin bok och på sin blogg).

onsdag 4 september 2019

Utveckling totalinkomst 2013-2019

Jag älskar att vända och vrida på mina ekonomiska data.

Idag redovisar jag hur min totalinkomst utvecklats sedan jag började jobba för nuvarande arbetsgivare 2013. Totalinkomsten definieras som nettolön plus erhållna utdelningar och sidoinkomster. Det var också då jag insåg att jag måste börja spara för framtiden. Då var tanken att gå i pension vid normal ålder (ca 65 år) och att sparandet skulle dryga ut pensionen. Först senare upptäckte jag att ett kraftfullt sparande kan tidigarelägga min pension många år.

I början hade jag bara en deltid och väldigt låg lön och kunde börja spara lite i fonder, men det var mycket bättre än den A-kassa jag haft tidigare.

P g a deltidsanställningen sjönk mina totala inkomster fram till mars 2015 och bottnade på mycket svaga 17.678 kr.

Sedan dess har jag fått heltid och ett hyggligt påslag på lönen, samt de senaste åren även fått utdelningsinkomster. Detta har gjort att nettoinkomsten fått en mycket stark resa. Se diagram nedan.

Kurvan har redan lugnat ner sig och det kommer att fortsätta så om jag stannar kvar på samma arbete. Det finns dock tankar på deltid, fixa något sidoknäck eller t o m byta jobb. Framöver kan jag räkna med årliga ökningar av utdelningar 1.000-1.500 kr/mån samt löneökning på ca 500 kr/mån.

Av de ca 34.500 kr/mån som finns att tillgå idag går 14.000 kr/mån till konsumtion och resten 20.500 kr/mån (6.500 kr återinvesterade utdelningar + 14.000 kr ifrån lön) till aktieinvesteringar.

En bra utveckling av inkomsten samtidigt som jag hållit utgifterna i schack gör att sparandet i utdelande aktier har kunnat öka i betydande grad i både kronor och procent.

söndag 1 september 2019

Del 4 pensionsplanen fördjupning: Pension

Jag har släppt årets version av min stora Pensionsplan, men för att den inte skulle bli alldeles för stor är detaljnivån i många fall låg. Därför kommer jag att skriva en serie mer djuplodande inlägg om utvalda delar från pensionsplanen.

Tidigare delar ur inläggsserien:
Del 1 "One more year syndrome"
Del 2 Val av tidpunkt
Del 3 Konsumtion som pensionär

Fjärde delen behandlar pensionsplanens avsnitt 3 Pension.

1. Pensionssystemet

Kunskapen om pensionssystemet är förvånansvärt låg och därför inleder jag med en sammanfattning.

Jag tror att mina läsare är lite yngre så jag avgränsar mig till nuvarande regler för personer födda 1963 eller senare och som antagligen vill sluta jobba tidigare än de flesta.

Men regler ändras, speciellt är det åldersgränser gällande den statliga allmänna pensionen som har flyttats upp och troligen kommer att ändras ytterligare.

Siten minPension är ett samarbete mellan staten och pensionsbolagen som visar hela din pension. Detta gör det orangea kuvertet som bara visar den statliga pensionen överflödigt. Siten finns i 2 versioner, den klassiska minpension och den nya minPension. Sist jag var inne hade den klassiska versionen bättre simuleringsfunktioner för oss som vill ta tidig pension.

1.1 Allmän pension: inkomstpension och premiepension

Den totala pensionen består av tre eller kanske fyra delar. I botten ligger den allmänna pensionen som består av två delar:

Inkomstpension beräknas på inkomsten upp till en viss nivå och är den större biten i pyramidens botten. Denna kan du inte placera själv.
Premiepension beräknas också på inkomsten och är den mindre biten i pyramidens botten, men denna kan du välja hur den ska placeras. Jag rekommenderar en billig bred aktiefond till de som tror på aktiemarknaden och är långsiktiga.

Om man går i pension väldigt tidigt eller har tjänat dåligt har man såklart inte betalat in så mycket till det allmänna pensionssystemet och skulle få en väldigt låg pension om inte garantipension fanns. Garantipensionen fyller upp pensionen till en viss miniminivå från året du fyller 66 år och är inte beroende av förmögenhet, men kan komma att flyttas upp ännu längre.

Allmän pension kan tidigast tas ut vid 64 års ålder.

1.2 Tjänstepension

De allra flesta har förutom allmän pension även tjänstepension som är mittenbiten i pyramiden. Tjänstepension finns i fler varianter än jag kan beskriva här. Arbetare och tjänstemän med kollektivavtal har alltid tjänstepension och oftast även de utan kollektivavtal.

Jag rekommenderar att välja en förvaltare som har en billig bred aktiefond om man tror på aktiemarknaden. Dessutom är det viktigt att välja återbetalning (vid dödsfall) eller ej återbetalning beroende på familjesituation, detta då man inte bör betala för återbetalning om man är själv och ännu viktigare är att ha återbetalning om man har familj.

Viktigt för oss som tänker gå i tidig pension är att tjänstepensionen kan tas ut redan vid 55 års ålder under minst 5 års tid.

1.3 Privat pension

Sista och översta biten i pyramiden är privat pension. Det känns dock som att den privata pensionen totaldog när avdragsrätten för sparande till denna först minskades och sedan helt försvann för ett antal år sedan.

Den "nya" privata pensionen är istället ofta sparande i kapitalförsäkring (KF) eller på investeringssparkonto (ISK) som ju är betydligt mer öppna konton med redan skattade pengar.

Gamla IPS (Individuellt pensionssparande) är det dock många i min generation som har och den kan tas ut under minst 5 år från 55 års ålder, precis som tjänstepensionen.

1.4 Spara uttag av pension till 66 år?

Något som gäller alla uttag av pensioner är att skatten är väsentligt högre vid uttag innan året man fyller 66 år. Detta är såklart ett försök att hålla folk i arbete längre, men skillnaden i skatt på en så låg inkomst som 10.000 kr/mån är så mycket som 900 kr/mån (se skattetabell och jämför kolumn 2 och 6). I media och politik diskuteras skillnaden i skatt mellan pensionärer och löntagare, men detta gäller alltså bara från 66 år. Ingen verkar vilja ge skattelättnader för tidigt uttag av pension.

Detta gör att jag funderar på att räkna på att skjuta pensionsuttagen till 66 år och istället göra större uttag från min Utdelningsmaskin fram till dess. Troligen kommer detta dock att ge för stora skador på Utdelningsmaskinens kapitalstock.

2. Min plan för uttag av pension

Det förvånar mig att många bloggare inte räknar med pensionsinkomster, utan anser att det blir en sorts bonus, om det ens blir något alls. Jag har något större tilltro till pensionssystemet och tycker det är elakt mot den stora massan som inte har något eget sparande att tala om. En annan anledning kan vara att många tänkt hoppa av arbetslivet långt innan de kan ta ut någon som helst pension, medan jag inte tänkt hoppa av innan jag kan ta ut tjänste- och privatpension.

Jag tänker att pensionsinkomsten är grunden och att utdelningsinkomsten är det som möjliggör tidigare pension och/eller sätter guldkant.

Nästa steg blir därför att göra en pensionsprognos på den klassiska versionen av Min Pension då den nya verkar ha begränsningar fortfarande. Målet är att genom hela pensionärslivet få en så jämn betalström efter skatt som möjligt från pensioner, detta då de ju ska kompletteras med ävenledes jämna utdelningar.

Jag går direkt till "Pensionsprognos" och fyller i "Arbetar som: Privatanställd arbetare (SAF-LO)", "Månadslön/underlag för pension: 34.610". Jag lämnar "Förväntad genomsnittlig löneutveckling i Sverige" och "Förväntad värdeutveckling på ditt pensionssparande" på sina standardvärden.

Sedan går jag in på "Tänker du arbeta deltid, vara föräldraledig eller studera?" för att ange att jag tänker jobba deltid 0% från 55 års ålder och inte tänker börja jobba heltid igen, dvs sluta jobba vid 55 års ålder (Den nya Min Pension lyckades jag inte få att ta emot deltid som inte började omedelbart och detta är anledningen till att jag använder den gamla versionen). Detta gör att inbetalningarna till pensionssystemet helt uteblir redan från 55 års ålder.

Till sist väljer jag "Jag vill ta ut mina pensioner vid olika åldrar och/eller uttagstider". Jag tar ut alla tjänstepensioner och privatpension från 55 till 64 års ålder. Från 64 års ålder tar jag ut hel allmän pension, vilket kommer att vara tidigast möjliga uttag för mitt födelseår när Riksdagen har klubbat beslutet.

Tyvärr går det inte på Min Pension ta ut mina tjänstemannapensioner från Alecta förrän vid 62 års ålder, men på Alectas hemsida går det redan vid 55 års ålder om man "lovar" att lämna arbetsmarknaden, vilket ju är tanken. Därför får jag bygga min egen pensionsprognos som jag dessutom kompletterar med skatt.

Kommentarer till pensionsprognosen ovan:

Vid 65 (i framtiden 66 år eller ännu högre) års ålder tillkommer i mitt fall just nu garantipension på 1.900 kr som inte är beroende av förmögenhet, utan den får alla med låg pension.
Skatten blir avsevärt lägre från det året man fyller 66 år (byter från skattetabellens kolumn 6 till kolumn 2).
Skattetabell 33 har använts då det är ungefär vad som används i mina tänkta kommande hemkommuner i Småland och högre än jag har i Stockholm idag.
Bostadstillägg kommer trots låg pension aldrig vara aktuellt p g a ett relativt stort kapital.
Jag använder alltid de senaste uppgifterna som finns tillgängliga.

Mina pensionsutbetalningar varierar mellan 5.092 och 8.564 kr/mån netto vilket dels är en större spridning än jag skulle vilja se, dels är betydligt mindre än många andra. Min förhållandevis låga pension beror på många saker: sent inträde på arbetsmarknaden, periodvis arbetslös, jobb utan tjänstepension ibland, ibland låg lön, dålig förvaltning, ojämn inkomstutveckling och tidigt planerat utträde från arbetsmarknaden. Om den låga pensionen är den ursprungliga anledningen till att jag började spara i utdelande aktier, är det nog nu snarare för att kunna sluta jobba tidigare.

T ex min bror har endast råkat ut för dålig förvaltning av ovanstående punkter och kommer att få avsevärt högre pension och är dessutom sambo. Detta ger helt andra förutsättningar.

lördag 31 augusti 2019

Månadsuppdatering augusti 2019

Ännu en månad har rullat på. Är tillbaka på jobbet och har kommit in i jobblunken igen.

Utdelningar

För denna månads utdelningar blev det med 908 kr en rejäl ökning med 308 kr (+51%) jämfört med förra årets 600 kr, dock från låga nivåer. Mina utdelningar mellan månaderna är ojämna men får så vara så länge jag har starkt svenskt fokus på innehavet.

Utdelningen på rullande 12 ökar något från 6.484 till 6.510 kr/mån. Nu kommer kurvan dock att ligga plant fram till mars nästa år när jag troligen når 7.000 kr/mån vilket är nästa stora mål tillsammans med 200.000 kr i ackumulerad utdelning.

Det är osäkert hur mycket utdelningarna blir nästa år, då flera stora innehav hintat om sänkningar, men jag hoppas kunna nå 90.000 kr (7.500 kr/mån).

Portföljvärdet

Månaden avslutas till starka 1.464.397 kr efter att i slutet av månaden tagit igen en mycket svag tidigare del av månaden. Förra månaden var portföljen värd 1.408.455 kr.

Nästan så jag börjar snegla på delmålet 1,5 MSEK, men det bestämmer marknaden mer än jag. 1,5 MSEK är mer än bara en jämn siffra då det även är halvvägs till den siffra om 3,0 MSEK som jag uppskattar är det jag behöver för att kunna gå i pension.

Portföljvärdet ökar från förra månaden med 55.942 kr (+4,0%) inklusive lönesparande eller ökar 33.942 kr (+2,4%) exklusive lönesparande. Stora siffror igen, men mest intressant är trendlinjen.

På ett sätt var det lugnare fram till juni 2018 när jag bara la in portföljvärdessiffror var 6e månad. Detta då det då är hyggligt säkert med en uppgång med 6 månaders värdeutveckling, sparande och utdelningar i ryggen. Nu med bara 1 månad känns det nästan som 50/50 om värdet ska gå upp eller ner. Därför har jag som jämförelse lagt in en andra portföljvärdesgraf med bara 6-månadersdata (tom juni 2019), som ju verkar ha en stabilare utveckling. Tyvärr tittar jag ju på portföljvärdet varje gång jag öppnar min portfölj i Google Sheets, vilket ju är nästan varje dag.

Jag använder mig av belåning vilket gör min portfölj mer volatil än för de som kör utan belåning. I grafen visas såklart bara mina egna pengar.

Inkomster & Sparande

Denna månad blev det p g a semester något mer än en normal månadslön med 28.440 kr netto.

Löneinkomst: 28.440 kr

Utdelningar: 908 kr
Sidoinkomst: 0 kr

Total inkomst: 29.348 kr

Lönesparande: 22.000 kr

Återinvesterade utdelningar: 908 kr

Sparande inkl utdelningar: 22.908 kr

Sparkvot inkl utdelningar: 78,1 %
Sparkvot exkl utdelningar: 77,4 %

Det enorma sparandet gjordes i mitten av månaden när jag trodde börsen var på ned och jag inte ville att belåningen skulle dra iväg och komma för nära nästa räntesteg. Därför blir det knappast något sparande alls nästa månad, utan då måste bufferten fyllas på.

Sparkvoten på rullande 12 månader ligger relativt stilla och känns måttligt intressant innan bilköpet försvinner ur siffrorna i mars.

Frihetskvoten & Arbetsfridagen

Arbetsfridagen och frihetskvoten ligger ganska stilla. Även dessa kommer inte tillbaka till tidigare nivåer (ca juni resp +50%) förrän i mars nästa år p g a bilgåvan. Det är nästan så att jag längtar till mars för att se "riktiga" siffror igen.

måndag 26 augusti 2019

Jobba heltid ända in i kaklet eller deltid lite längre?

Min grundplan har länge varit att jobba 100% (kanske mer inklusive sidojobb) för att kunna bli 100% fri så snabbt som möjligt, möjligen redan vid 55 års ålder.

Nu har jag dock flexat ett par fredagar och alltså jobbat bara 80%. Detta var underbart skönt och skulle absolut kunna bli en vana.

Idag:
Heltidslön: 34.610 kr
- Skatt: -7.942
Heltidslön efter skatt: 26.668 kr

Imorgon:
Deltidslön 80%: 27.688 kr
- Skatt: -5.969 kr
Deltidslön 80% efter skatt: 21.719 kr

Jag lever på ca 13.000 kr/mån idag och kan spara 13.000 från min heltidslön. Med en deltidslön blir det sparandet som får ta hela smällen och sparandet blir därför 5.000 kr mindre, dvs ändå hyggliga 8.000 kr/mån.

Min plan är att sluta arbeta 2025-01-01 och om vi antar att jag sparar 13.000 kr/mån fram till dess blir det 52 månader á 13.000 kr/mån = 676.000 kr

Med deltid och bara 8.000 kr/mån sparande tar detta sparande 676.000 kr / 8.000 = 84 månader, dvs hela 28 månader extra.

Riktigt så enkelt är det dock inte då hela Utdelningsmaskinen får jobba på extra tid, vilket reducerar skillnaden kraftigt.

Om vi antar ett framtida kapital på 3,0 MSEK och 4,6% utdelning (det har jag idag) blir det på ett år 138.000 kr i utdelning vilket motsvarar 17 månaders sparande vid deltid.

Med hänsyn tagen till detta borde arbetslivet med deltid inte behöva bli 28 månader längre utan snarare ca 1 år längre. Idag känns det absolut som det är värt det!

Är det fler än jag som har tankar på deltid?

tisdag 20 augusti 2019

Del 3 pensionsplanen fördjupning: Konsumtion som pensionär

Jag har släppt årets version av min stora Pensionsplan, men för att den inte skulle bli alldeles för stor är detaljnivån i många fall låg. Därför kommer jag att skriva en serie mer djuplodande inlägg om utvalda delar från pensionsplanen.

Tidigare delar ur inläggsserien:
Del 1 "One more year syndrome"
Del 2 Val av tidpunkt

Tredje delen behandlar pensionsplanens avsnitt 2 Konsumtion som pensionär.

Konsumtion som pensionär

Hur hög konsumtion vill jag ha möjlighet till innan jag tycker att jag kan pensionera mig?

Här presenterar jag 4 sätt att bedöma detta:

Sätta konsumtionsnivån som pensionär utifrån vad jag faktiskt levt på de senaste åren.
Konsumtionsutrymme som pensionär i förhållande till min slutlön som förvärvsarbetande.
Konsumtionsnivå i förhållande till min fars pension.
Budgetera förväntade kostnader som pensionär och sätta konsumtionsnivån utifrån detta.

1. Konsumtionsnivå som pensionär utifrån vad jag faktiskt levt på de senaste åren

De senaste 6 åren har jag levt på 16.000 kr/mån i snitt, men rensat för en extraordinär utgift om 150.000 kr när jag köpte en bil till min far sjunker det till 14.000 kr/mån. De senaste åren har jag levt ännu snålare.

Fördelen med att räkna på detta sätt är att jag bevisligen kan leva på 14.000 kr/mån under en längre period. Nackdelen är att jag åtminstone tidvis har sparat ganska hårt och hoppas kunna leva lite lyxigare som pensionär samt behöver en marginal. Idag är min marginal att jag vet att det kommer in 27.000 kr/mån varje månad.

Dessutom kommer min kostnadsmix att förändras betydligt som pensionär, inte minst p g a att jag planerar flytta från bostadsrättslägenhet i Stockholm utan bil till villa i Småland med bil.

Därför bedömer jag att jag behöver åtminstone 17.000 kr/mån (100 kr/dag mer än nu) för att kunna leva OK i Småland. Troligare ändå är nog att jag vill ha 20.000 kr/mån för att känna mig bekväm.

2. Konsumtionsutrymme som pensionär i förhållande till min slutlön som förvärvsarbetande

Många artiklar utanför FIRE-bloggosfären talar om pension i förhållande till slutlön. Detta känns inte inte helt relevant för mig som sparar en betydande del av min lön sedan många år.

Min lön idag är en vanlig månad 26.668 kr/mån efter skatt.

50% av lön (13.300 kr/mån). Ungefär min nuvarande konsumtionsnivå. Ger ingen guldkant* eller marginal och det skulle handla mer om att överleva än att leva.
60% av lön (16.000 kr/mån). Bara 10 procentenheter mer än 50%, men de knappt 3.000 kr extra gör verkligen skillnad och ger en konsumtionsnivå med OK marginal men utan större guldkant*.
70% av lön (18.600 kr/mån). Här talar vi om en nivå som är helt OK.
80% av lön (21.300 kr/mån). Ger klart tillräcklig marginal och även en riktigt bra guldkant* och det finns inget behov av att titta på ännu högre procenttal. Det finns absolut en viss prutmån från denna nivån. Kanske mellannivån 75% (20.000 kr/mån) är den rätta?

*Guldkant är för mig kostnader som ger livet innehåll, men inte är livsnödvändiga och kan vara bland annat:
- Bil: det ska inte göra för ont i plånboken att ha och köra en hyggligt bra bil.
- Hobbies, resor och kultur: hobbybil, sportfiske med båt, flertalet sport- och nöjesresor och besök till kulturella evenemang (sport, bio, teater, museum).
- Personlig utveckling: vill lära mig nya saker för min egen skull, t ex självhushållning (fixa hemma, odla, matlagning/baka/sylta/safta/konservera/brygga, svampplockning), läsa universitetskurser eller gå på studiecirkel som i vissa fall kan kräva en kursavgift eller inköp av "hårdvara".
- Hus: Kunna ha huset väl underhållet, kunna anpassa huset till det jag vill ha: biorum, trädgård, växthus, verkstad, (dubbel-)garage, solceller, uterum mm.
- Mat: Kunna välja bästa råvarorna i affären och äta utemat när jag vill.

3. Konsumtionsnivå i förhållande till min fars pension

Min far har en pension på 15.000 kr/mån och det räcker till bra för honom för det dagliga, men när han behövde en ny bil fick jag hjälpa honom.

Pappa bor i en Smålandsvilla, har en bra bil, en liten båt och inga lån. Han reser på någon resa om året men jag vill ha möjlighet till flera resor årligen och även fler hobbies på hemmaplan. Men detta ligger väldigt nära det jag vill ha så en jämförelse är klart relevant.

Jag uppskattar dock att hans pension är i minsta laget för att täcka större utgifter av typen ny bil, ny värmepump etc. Därför hamnar jag igen på en uppskattning av att jag vill ha 18-20.000 kr/mån som pensionär.

4. Budgetering av förväntade kostnader som pensionär och sätta konsumtionsnivån utifrån detta

Att uppskatta framtida kostnader som pensionär i Småland när jag nu är förvärvsarbetande i Stockholm är svårt, men jag gör ett försök. Jag följer upplägget från den sammanställning jag gjorde över mina utgifter från 2018.

Bostad

Bostad (villa i Småland) kommer att vara mycket viktigt när jag är pensionär. Dels vill jag bo bekvämt, dels avskiljt, dels vill jag odla och fixa själv med huset. Boendet ska vara både permanentbostad och fritidshus i ett.

Utgifterna kan delas in i 4 grupper:

Drift. El, värme, vatten, sopor, försäkring, skatt etc. Detta tror jag kan kosta ca 3.000 kr/mån.
Underhåll. Byta tak, fönster, värmesystem, elsystem, fasad, dränering, kök, badrum etc. Även mindre saker såsom tapeter, golv mm. Förhoppningsvis köper jag ett så bra hus att inte allt drabbar mig under min förmodade innehavstid på kanske 30 år? (55-85år). Här tror jag att 2.000 kr/mån som månadsvis sätts i en buffert borde räcka.
Anpassning/förbättring. Detta kan vara att installera solpaneler, bygga växthus, bygga garage, bygga uterum, bygga verkstad, anlägga trädgård, ändra planlösning. Såklart beroende på vad som redan finns. Detta vill jag till stor del göra i början av min pensionärstid för att förhoppningsvis hinna njuta av det en längre tid. Därför kanske man ska ha en buffert redan från start snarare än en summa varje månad. Trots detta säger jag 1.000 kr/mån, men troligare är mycket mer pengar i början och inget i slutet.
Räntor och amorteringar. Jag räknar med att köpa hus först efter att jag sagt upp mig och är då inte kreditvärdig och får därför betala huset kontant (med bostadsrättsvinst, inte aktieportföljen), alltså blir detta 0 kr/mån. Dessutom vill jag inte ha några bolån.

Mat

Under 2018 var matutgifterna 38.000 kr (3.200 kr/mån), ungefär jämt fördelat mellan utemat och livsmedel. Som pensionär vill jag kunna äta utemat när jag vill, men allra viktigast är att ta sig tiden att göra kvalitetsmat från grunden, gärna från egenodlat, egenfiskat eller egenplockat. Därför tror jag att 2.500 kr /mån kommer att räcka gott och väl.

Transport

Då jag tänkt att bo på landet är transport till stor del bilrelaterade kostnader. Kortare inköpsresor till lanthandel hoppas jag kunna göra till stor del med elcykel och kanske cykelkärra. Vad är rimligt för en bil idag med kanske 1.000 mil körsträcka? Jag räknar med 3.000 kr/mån inklusive värdeminskning. På landet slipper man trängselavgift, hutlös försäkring, böter, parkeringsavgifter både hemma och borta samt tvättar gratis hemma.

Övriga utgifter

Inventarier. Främst lösöre i huset, inklusive hemelektronik, trädgårdsredskap och vitvaror. 1.000 kr/mån låter hyggligt rimligt.
Studielån. Idag betalar jag på mitt studielån men vid 65 års ålder kommer det att skrivas av om det inte redan är avbetalt. Jag räknar här med 0 kr/mån.
Kläder. Kläder kommer inte vara ett stort område för mig som pensionär. Dock kommer jag behöva en del och kanske speciellt sportkläder är dyrt och räknar därför med 500 kr/mån.
Hälsovård. Innefattar mediciner, frisör, tandvård och sjukvård. 500 kr/mån.
Gåvor. Som pensionär räknar jag med 0 kr/mån.
Resa, hobbies & nöje. Ett område som jag verkligen vill satsa på som pensionär. Minst 3.000 kr/mån varav 2.000 kr/mån är resor.
Abonnemangskostnader. Mobiltelefon, internet, TV-kanaler, Spotify mm. 500 kr/mån kanske räcker.

Sammanfattning budgeterade kostnader

Sammanlagt hamnar budgeten på 17.000 kr/mån. Men med 17.000 kr/mån är marginalerna för små och därför hamnar vi på att önskvärt är 20.000 kr/mån här också.

Slutsats

Hur jag än räknar ovan hamnar jag på ungefär samma utgiftsnivå på 16-20.000 kr/mån där 16-17.000 kan bli lite knappt, men 20.000 kr/mån kommer att vara ganska väl tilltaget. Slutsatsen är därför att 20.000 kr/mån är den rätta nivån för mig.

20.000 kr/mån är också den nivå jag sedan länge känt på mig är ungefär den rätta och det känns bra att jag verkar ligga rätt.

måndag 5 augusti 2019