Önskas: Tips på nytt kreditkort igen?

För nästan ett år sedan bad jag om hjälp att fixa nytt lönekonto och nytt kreditkort. Detta blev mitt mest lästa och mest kommenterade inlägg någonsin, se här.

Fram till för ett år sedan

Innan det inlägget hade jag kreditkort, kontokort och lönekonto på SEB och betalade för detta 420 kr/år.

För ett år sedan

Jag öppnade efter tips i inlägget:

• Lönekonto på Skandiabanken
• Kreditkort på Komplett Bank
• Kreditkort på Rebilla

Lönekonto på Skandiabanken

Jag öppnade kostnadsfritt lönekonto i Skandiabanken. Då ingår också Mobilt Bank-ID och kontot klarar allt som SEB-kontot klarade.

Kreditkort på Komplett Bank

Mina erfarenheter från Komplett Banks kreditkort, först 2,5 bra saker och sedan 3,5 lite sämre:

1. Mycket bra cashback med 1% på butiksköp, 2% på internet och 4% på Komplett
2. Ingen årsavgift är ett stort plus
3. Avgiftsfria bankomatuttag i hela världen, men ränta betalas på beloppet från uttagsdatum
4. Något snål gräns med maximalt 2.000 kr i cashback per år men jag är fortfarande inte säker på att jag når taket mitt första helår
5. Stockholms Länstrafik har en funktion på SL-kortet som fylls på med 200 kr automatiskt när det är slut. Detta fungerar inte med Kompletts kort. Enligt uppgift ska det vara för att det inte svenskt utan norskt
6.  Valutapåslag 1,75% vid utlandsköp

Jag skaffade Rebilla som backup men har aldrig använt det och nu försvinner det i höst.

Förslag på kompletterande kreditkort?

Idag vill jag ha ett kreditkort som kompletterar Komplett Banks kort och har följande egenskaper:

1. Ingen årsavgift (ett fritt första år men sedan betala duger inte)
2. Avgiftsfria bankomatuttag i hela världen
3. Fungerar med SL-kortet
4. Inga valutapåslag

Finns det ett kort som klarar alla 4 punkterna ovan? Det verkar som att just punkt 2 och 4 är omöjliga att få båda. Har ni någon annan funktion för kreditkort som ni tycker är värdeadderande?

Jag kommer själv att leta men tar gärna input från er.

Finns det något kort som har en vassare reseförsäkring än hemförsäkringen om man betalar resan med kortet är det såklart ett plus. Måste säga att jag inte ens vet vad som gör en bra reseförsäkring. Sjukdom utanför EU är det man verkligen vill ha försäkring på har jag dock förstått då det kan bli precis hur dyrt som helst.

Däremot cashback är inte ett krav på detta kort. Finns det kortutgivare som håller på med bonuscheckar fortfarande går det bort. Jag har heller ingen bil att tanka. Räntesats är ointressant då jag alltid betalar hela beloppet på förfallodagen.

Revolut försökte jag skaffa förra året men kom inte igenom registreringen och mitt telefonnummer verkar fortfarande spärrat på något sätt.

[Edit börjar (2020-09-16): Jag tror att jag har löst problemet. Det blir Rocker (tidigare Bynk) som blir mitt andra kort. Rocker är dock inte ens ett kreditkort utan ett debetkort som du måste föra över pengar till innan du använder det, men sedan kompletterar det Komplett-kortet perfekt:

1. Ingen årsavgift
2. Avgiftsfria bankomatuttag i hela världen (max 3.000 kr/mån, sedan 1,25%)
3. Fungerar med SL-kortet (troligen får jag cashback om jag manuellt fyller på SL-kortet i en biljettautomat med Komplett-kortet)
4. Inga valutapåslag

Rockerkortet kommer alltså att användas till SL och bankomatuttag både i Sverige och utomlands. 

Vad gäller utlandsbetalningar (t ex Amazon) borde det ungefär gå på ett ut om jag använder Komplett-kortet (2% cashback men också 1,75% valutapåslag) eller Rocker-kortet (varken cashback eller valutapåslag).

Om allt fungerar räcker detta just nu, men jag kommer att fixa ett kompletterande kreditkort till Komplett-kortet innan jag åker på resa igen vilket inte blir förrän världen öppnar upp sig igen efter Corona. 

För betalningar på resa där kreditkort behövs vore det trevligt utan valutapåslag. Dessutom speciellt vid bilhyra skulle en bra försäkring vara av intresse och då tänker jag på självriskreducering främst.

Det här blir komplicerat. Jag får nästan göra ett schema för hur korten ska användas.

Edit slut]

Ett erkännande

Jag har fram tills nu haft kvar SEB och betalat 35 kr/mån för deras tjänster som jag knappt nyttjat sista året, men idag tog jag tag i det och avslutade alltihopa.

Detta kommer att spara mig 420 kr/år vilket med 4%-regeln motsvarar avkastningen från 10.500 kr vilket alltså motsvarar nästan en månads lönesparande för mig.

Det som kommer att hända tack vare bytet är att i stället för att betala 420 kr/år kommer jag nu att få cashback på 2.000 kr/ år om jag utnyttjar hela utrymmet. En helt otrolig skillnad på 2.420 kr/år för en så enkel sak och om vi räknar 4%-regeln på hela beloppet blir det hela 60.500 kr vilket är ungefär 5 månaders sparande för mig.

Ny lön på kontot = kung i baren?

Missförstå mig rätt! Det handlar INTE om att vara kung i baren. Om man inte räknar Nordnet som baren och köpknappen som det som ger ruset/yrseln alltså.

Har sett att vissa bloggkollegor har uppesittarkväll vid lön för att kunna handla mer "frihet" och att det verkar vara en högtidsstund eller rent av festligt.

Jag har inte gjort så utan en överföring från lön har kunnat ske när som helst i månaden. Även aktieinköp har kunnat ske skvättvis närsomhelst.

Mina många köp har oftast varit för knappa 600 kr (1kr-courtage) i mina redan godkända befintliga innehav egentligen utan någon plan. Nu ska jag under hela månaden ha utformat en kortsiktig plan för vad ska jag ska köpa för nästa månads pengar. Det ska även finnas en mer långsiktig plan vad gäller portföljens sammansättning.

Framöver ska jag handla en dag i månaden och skriva ett inlägg om varför jag köpte och sålde det jag gjorde och vad det får för betydelse för mina utdelningar framöver. Genom att bara handla en gång i månaden blir det ett ganska bra belopp som ska placeras vilket gör att jag känner att det gör skillnad på portföljen till skillnad från när jag köper för 600 kr då och då.

Den summa jag kommer att placera bestäms av följande:

• Nysparande (från lön och sidoinkomster)
• Utdelningar (netto)
• Amortering (min bror har lånat 290.000 kr i maj 2020 som han betalar tillbaka med 10-20.000 kr/mån)
• Värdeförändring på portfölj (positiv värdeförändring ger ökat belåningsutrymme (och köputrymme) och tvärtom då jag ska hålla belåningen i procent konstant i fortsättningen)

Jag har som sagt belåning i portföljen och i värsta fall måste alla utdelningar, amorteringar och allt nysparande täcka upp för portföljens värdefall och det blir inga nyinköp. Detta hände under Coronafallet våren 2020. Men det kan lika väl vara tvärtom, så om portföljen har positiv värdeförändring så blir det mycket stora summor att placera.

Min avsikt är alltså att försöka få månadens investeringar till en happening där jag känner att jag varit duktig under månaden som fått loss ett antal tusenlappar till investeringar (Pavlov positiv förstärkning).

Första avsnittet av "Månadens investeringar" kommer någon dag in i oktober, dvs när allt investeringskapital kommit på plats och jag har kunnat göra mina investeringar.

Jobba heltid ändå in i kaklet eller deltid lite längre (2020)?

Tänk att det redan gått ett år sedan jag skrev ett inlägg med samma titel och knappt två år sedan jag skrev om deltid första gången.

Men detta känns som ett ämne som jag kan plocka upp en gång om året för att se om något har förändrats.

Bakgrund

Under slutet av 90-talet och en bit in på 2000-talet jobbade jag långt mer än 100%.

När jag tog nuvarande jobb 2013 kändes en 100%-tjänst nästan som deltid för mig som jobbat så mycket tidigare. Men sedan något år tillbaka känner jag att heltid börjar bli jobbigt och jag är alldeles för trött på kvällarna och att helgen möjligen är för kort.

Arbetet har förändrats en del sedan förra året och en deltid är troligen möjligt numera. Vi har 2 andra anställda idag som jobbar deltid, en jobbar 7,5h/dag (93,75%) och en 6,4h/dag (80%). De jobbar varje dag men utnyttjar flextid så det är inte alltid de jobbar exakt så.

93,75% deltid känns knappt lönt utan man måste ner mot åtminstone 87,5% (7h/dag) för att det ska vara lönt. Även 75 och 80% känns möjligt.

Mina utgifter på rullande 12 månaders genomsnitt är just nu runt 14.000 kr/mån och det går att pressa nedåt 13.000 kr/mån eller t o m 12.000 kr/mån om jag verkligen vill. Det är verkligen så att den sista sparade tusenlappen är den tyngsta och svåraste och kanske inte värd besväret då den "kostar" för mycket i form av minskat välbefinnande. 

Idag: 100%, mån-fre, 8h/dag

Heltidslön:                  34.610 kr

- Skatt:                         -7.902 kr

Heltidslön efter skatt: 26.708 kr

Jag tycker inte längre att det fungerar att arbeta heltid mån-fre då jag helt enkelt är för trött på kvällarna och bara sjunker ner framför datorn eller TV:n och t o m sover bort delar av kvällen.

Deltidsalternativ 1: 80%, mån-tors, 8h/dag

Deltidslön:                    27.688 kr

- Skatt                            -5.895 kr

Deltidslön efter skatt:   21.793 kr   

Min far jobbade sina sista arbetsår så här (mån-tors 8h/dag) och uppskattade att ha långhelg varje vecka. Själv tillbringar jag ganska mycket tid själv hemma så jag tror faktiskt inte detta är alternativet för mig. Dessutom bör jag vara tillgänglig på arbetstelefonen och fysiskt under kontorstid mån-fre.

Troligen hjälper det inte heller så mycket mot att jag blir så trött på vardagskvällarna.

Deltidsalternativ 2: 80%, mån-fre, 6,4h/dag

Deltidslön:                     27.688 kr (-20,0%)

- Skatt                            -5.895 kr (-25,4%)

Deltidslön efter skatt:   21.793 kr (-18,4%)  

Detta är modellen för att bli mer pigg på vardagskvällarna vilket skulle ge en bra skjuts uppåt för livskvaliteten i vardagen.

Idag har vi som sagt en anställd som jobbar 6,4h/dag mån-fre. Det fungerar väl OK, men ganska ofta jobbar han med någon heltidsanställd och stannar hela arbetsdagens 8 timmar, vilket leder till plusflex som varit svår att ta ut, så han har fått pengar i stället.

Min roll är dock mer fri än hans och jag jobbar oftast själv och skulle därför kunna hantera flexen bättre och t o m lägga in en ledig fredag ibland.

Minskningen i nettolön jämfört med heltid blir alltså ca 5.000 kr/mån.

Idag är min arbetstid 07:00-15:30 (30 min lunch) och jag cyklar till och från jobbet och är hemma kl 15:45. Genom att jobba 80% skulle arbetstiderna bli 07:00-13:54 (30 min lunch) och jag skulle vara hemma 14:10 och en stor del av dagen skulle vara kvar.

Vad skulle jag göra med denna tid?

1. Eftersom lönen skulle gå ner kraftigt skulle jag försöka sänka matkostnaderna kraftigt genom att laga mer mat. Uppskattningsvis finns 1.500 kr/mån att hämta då just matkontot är sorgebarnet på mina kontoutdrag.
2. På ett mer ordnat sätt än hittills jobba upp mina sidoinkomster. Rätt skött skulle detta kunna ge åtminstone 1.000 kr/mån. Sidoinkomsterna ämnar jag rampa upp som pensionär och det vore perfekt att sätta detta redan nu. 
3. Träna. Det skulle bli lättare att träna med mer fritid.
4. Söka nytt jobb. Just nu trivs inte jag på jobbet, men det har gått fram och tillbaka genom åren så det är kanske inte varaktigt. Men blir det varaktigt skulle jag kunna söka mig ett nytt jobb.

Om punkt 1 och 2 från ovan genomförs skulle sparutrymmet bara minska med 2.500 kr/mån, mot 5.000 kr/mån om de inte genomförs.

Diskussion

Det som talar för heltid är att för varje heltidslön jag får utbetald kan jag spara ca 13.000 kr vilket tar mig mot friheten mycket snabbare än vad deltid gör.

Ett annat problem är att inkomstbaserade ersättningar såsom A-kassa och pension kommer att beräknas på den lägre inkomsten.

Portföljen är bara värd knappt 1,7 MSEK nu. Precis innan Corona var den värd 1,95 MSEK och med utdelningar, nyinvesteringar och kanske värdetillväxt hade den kunnat vara en bit över 2 MSEK nu utan Corona.

I det läget med en portfölj på drygt 2 MSEK kanske jag hade begärt en deltid nu i höst, men nu tycker jag att portföljen är för liten och att jag därför måste hårdspara ett tag till.

Det finns dock som jag skrivit tidigare en viss risk att jag blir tvingad till en deltid på 80% av arbetsgivaren ("arbetsbrist") och det måste jag ju såklart på åtminstone kort sikt acceptera. På kort sikt (60 veckor) går också det vid en sådan händelse att stämpla A-kassa upp till 100%.

Slutsatsen blir alltså att jag inte kommer att begära någon deltid just nu. Varje heltidslön med 13.000 kr i nysparande behövs alldeles för mycket i portföljen.

Jag vet att en del av er redan jobbar deltid. Hur tänkte ni angående 

• helt fri så fort som möjligt eller
• delvis fri redan idag men helt fri senare

Portföljen får eget liv och gör dig på sikt ekonomiskt fri utan insättningar

Först några siffror:

Aktieportföljens värde (inkl belåning): 1.850.000 kr
Antagen genomsnittlig värdeutveckling börsen: 8%
Genomsnittligt nysparande:12.000 kr/mån

Sedan texten:

Detta betyder att jag i genomsnitt kan förvänta mig en värdeutveckling på 1.850.000 x 8% = 148.000 kr/år eller 12.300 kr/mån.

Läste Miljonär innan 30s inlägg häromveckan om att det kanske finns en nivå på portföljen där man kan sluta sätta in pengar då insättningarna blir så små i förhållande till värdeutvecklingen. Får portföljen bara vara i fred kommer du att komma i mål ändå. Just add time! Det finns en sådan tidpunkt, men det är ändå självklart att varje insättning gör att du kan bli fri tidigare än om du inte gör det. Allt handlar om hur många år man har på sig.

Jag är absolut inte framme där nysparandet är ointressant, men det är intressant att nysparandet (12.000 kr/mån) nu är mindre än den förväntade värdeutvecklingen (12.300 kr/mån). Även om det kanske är på decimalen. Men det viktiga är att framöver kommer sannolikt värdeutvecklingen i kronor att öka medan lönesparandet kommer att ligga stilla om jag inte gör några förändringar.

Men det är också så att jag med mycket stor sannolikhet stabilt kan spara runt 12.000 kr/mån så länge jag har kvar mitt heltidsjobb. Värdeutvecklingen däremot blir kanske i genomsnitt 8% om året, men till exempel förra året blev den skyhög och hittills i år är den negativ.

Men jag är alltså 50 år och har tyvärr inte tid att sluta nyspara då jag just nu har en mycket stor önskan att sluta lönejobba vid 55 år. Hade jag haft samma portfölj och varit 35-40 år hade det varit ett annat läge.

"Nytt" sätt att beräkna frihetskvot

 

Jag älskar att vrida på mina siffror!

Frihetskvot definierar jag som hur stor del av mitt nuvarande liv som finansieras av mitt kapital.

Till nu har jag räknat frihetskvot (blå linje) som

• Erhållna utdelningar / Utgifter

Såväl utdelningar som utgifter är beräknade som ett 12 månaders rullande genomsnitt.

I och med att portföljvärdet har klarat Corona-krisen (just nu och hittills, ta i trä...) bättre än utdelningarna tänkte jag att 4%-regeln skulle ge en annan bild av frihetskvoten, alltså

• 4% av aktuellt portföljvärde / Utgifter

Och se jag hade rätt! Som ni kan se ovan är den orangea linjen nu inte så långt från sin topp kring årsskiftet 2018/2019 och i stigande. Faktum är att Corona-krisen inte ens syns på orangea linjen!

När utdelningarna kommer igång igen kommer den blå linjen snabbt att passera den orangea linjen igen. Eftersom jag har en belånad portfölj ligger normalt mina utdelningar på Eget Kapital på runt 6%, även om utdelningar på hela portföljen kanske bara ligger på 4,5% (Siffrorna tagna ur minnet men ungefär rätt).

Edit 2020-09-08: Eftersom utdelningarna är inklusive utdelningar från belånat kapital medan 4%-regeln beräknas på bara eget kapital är inte siffrorna helt jämförbara. Men jag har inga historiska portföljvärden inklusive belåning sparade. Frågan är om jag ska använda dem här?

Repetition: Våren 2019 köpte jag en bil till pappa för 150.000 kr som bokfördes som utgift och slaktade frihetskvoten ett år framåt. Annars hade frihetskvoten varit högre 2019 än 2018. Men om inte om fanns...

Månadsuppdatering augusti 2020

Månadsuppdateringen är inte det mest intressanta för andra att läsa och många andra bloggare har den inte ens med. För mig är det dock en viktig dagboksanteckning som jag tänker fortsätta skriva.

Nu är man tillbaka i den vanliga jobblunken igen efter semestern. Faktiskt känns det som jag har lite mer energi än vanligt just nu vilket bland annat lett till 9 blogginlägg förutom de vanliga månadsuppdateringarna. Även jobbet har fått sitt av denna energin som jag är lite oklar över var den kommer ifrån. Kanske att jag börjar se min ekonomiska frihet närma sig?

Portföljvärdet

Månaden avslutas till 1.650.706 efter att ha fallit sista veckan. Att den faller innan månadsskiftet har jag skrivit ett antal månadsuppdateringar nu känns det som...

Portföljvärdet ökar ändå från föregående månad med 52.493 kr (+3,28%) inklusive lönesparande eller ökar 29.693 kr (+1,86%) exklusive lönesparande. 

4 månader kvar av året och ca 70.000 kvar till portföljvärdet 31/12. Det kan gå, men jag behöver lite hjälp av börsen då sparandet "bara" blir ca 40.000 kr. 

Jag använder mig av belåning vilket gör min portfölj mer volatil än för de som kör utan belåning. I grafen visas bara mina egna pengar.

Frihetskvoten & Arbetsfridagen

Frihetskvoten är en kvot som kan förbättras genom att utdelningarna (täljaren) ökar och/eller utgifterna (nämnaren) minskar.

Fram till och med februari 2019 ser det bra ut men i mars gör jag ett uttag och köper en bil till pappa för 150.000 kr och frihetskvoten faller hårt. Efter detta nästan längtar jag till mars 2020 när denna utgift ska falla bort.

Den gör det och allt är frid och fröjd tills månaden efter när Coronan slår stenhårt mot utdelningarna vilket igen gör att frihetskvoten kraschar. 

Utgifterna ligger stabilt på runt 14.000 kr/mån och är väl någon tusenlapp för hög, men den avgörande anledningen till den svaga frihetskvoten är så klart att utdelningarna är i det närmaste halverade. Det blir alltså ingen frihetskvot på 50-60% innan utdelningarna tar fart igen, förhoppningsvis till våren.

Utdelningar

Efter alla inställda, oklara, uppskjutna eller sänkta utdelningar p g a Coronan kommer utdelningarna på rullande 12 månader troligen att stabiliseras kring knappt 4.000 kr/mån resten av året.

Bland annat eftersom svenska bolag var de som i störst grad ställt in utdelningarna har jag bestämt mig för att nyinvestera mest utomlands i fortsättningen, vilket jag skrev ett uppmärksammat inlägg om denna månad. Idag är de svenska företagen 84% av portöljen men på sikt ska jag ner till kanske 50%. För att göra det enkelt för mig köper jag europeiska utdelande ETF:er medan jag i USA även i fortsättningen köper enskilda aktier.

Alla prognoser därefter är skrotade och för nästa år har jag ingen aning.

Precis som förra månaden blev utdelningarna (1.443 kr) högre än motsvarande månad förra året (908 kr). Detta beror på en medveten satsning att jämna ut utdelningarna under året.

Inkomster & Sparande

Denna månad blev det med 27.142 kr netto lite mer än en vanlig lön vilket beror någon enstaka semesterdag. Årets lönejustering är uppskjuten p g a Coronan, men jag hoppas inte på så mycket. Faktiskt är jag mer orolig för att bli påtvingad en deltid om ca 80% och medföljande lönesänkning eller t o m bli uppsagd, vilket jag skrev om här.

Löneinkomst: 27.142 kr

Utdelningar: 1.443 kr
Sidoinkomst: 102 kr

Total inkomst: 28.687 kr

Lönesparande: 22.800 kr

Återinvesterade utdelningar: 1.443 kr

Sparande inkl utdelningar: 24.243 kr

Sparkvot inkl utdelningar: 84,5 %
Sparkvot exkl utdelningar: 83,7 %

Min bror är skyldig mig pengar och skulle betalt mig denna månad men det blev inte av. Medan jag trodde jag skulle få pengar satte jag över 22.800 kr vilket tog hårt på min lönekontobuffert. Följdaktligen blir nästa månads sparande mycket begränsat och månadens supersparkvot blir tyvärr  helt irrelevant (fast korrekt beräknad).

I mars 2019 köpte jag en bil till pappa för 150.000 kr med ett uttag (= kraftigt negativ sparkvot). Denna ramlade ur Sparkvoten på rullande 12 månader i mars och sedan dess ligger sparkvoten på en normalhög, men något låg nivå. Jag vill gärna att sparkvoten utan utdelning håller sig över 50% på rullande 12 mån. Nu är den 48,4% vilket är OK men det fattas lite till 50%.

Önskvärt att jämna ut utdelningarna över året?

Tidigare plan

Tidigare hade jag tänkt leva på utdelningarna med ett års fördröjning. Jag menar då att om min plan går i lås om att första friåret blir 2025 så tar jag och plockar ut erhållna utdelningar från 2024 och sätter på ett sparkonto för konsumtion i 2025.

Fördelen är att jag vet vad jag har att röra mig med och har tid att göra justeringar på inkomst- eller kostnadssidan om det skulle behövas.

Nya planen

Nackdelen är att detta inte kommer gratis. 

Vi antar att mina utdelningar för år 2024 blir 180.000 kr (15.000 kr/mån), vilket är ungefär vad jag kommer att behöva när de kompletteras med tjänste- och privatpension.

Jag har numera en liten andel högutdelare och preferensaktier utan utdelningstillväxt så vi antar att utdelningstillväxten är 5%.

Utdelningarna från 2024 om 180.000 kr kommer nu att investeras till en utdelningsnivå på säg 4,5% i stället för att fonderas och sedan konsumeras.

Konsumtionsutrymme år 2025 från utdelningar blir alltså:

1. Tidigare plan: 180.000 kr.
2. Nya planen: 180.000 * 1,05 + 180.000 * 0,045 = 197.100 kr.

17.000 kr är en väldigt hög försäkringspremie för att ge en trygghet som jag inte är beredd att betala för. Inte nog med att 17.000 kr är mycket pengar det kan faktiskt vara så att den nya planen är vad jag behöver för att kunna bli fri 2025. Med den tidigare planen hade jag riskerat att kanske få jobba ett år ytterligare och detta är den riktiga vinsten med nya planen.

Men för andra kan det såklart vara tryggheten vara värt det och då tänker jag till exempel på barnfamiljer med bolån. Jag kommer att leva ensam i ett hus utan lån och med tjänste- och privatpension som kompletterande inkomst vilket gör det ganska lätt att justera utgifterna vid behov.

Jämna ut utdelningarna över året

Med nya planen från ovan finns incitament för att jämna ut utdelningarna över året. Det blir lite lättare att planera om inkomsten månad till månad är ungefär lika.

Nu under Corona-tiden har jag bestämt för att göra min portfölj mycket mindre beroende av SEK av 4 anledningar:

• SEK-bolagen var mycket känsligare för politiska påtryckningar om att dra in utdelningar under Corona.
• Världen är inte bara Sverige. I början tänkte jag dock att svenska utgifter ska ha svenska inkomster.
• Utländska bolags utdelningar är inte så tungt förlagda i mars-maj som svenska, utan ligger fördelade jämt över året och delar dessutom oftast ut minst 4 gångar om året.
• Många utländska bolag är mycket mer måna än svenska om att behålla en fin utdelningshistorik med utdelningar som ökar stadigt varje år.

Målet just nu är satt till 50% Sverige, 33% USA (och Kanada) och 17% Europa. Detta kommer att ta tid då jag inte kommer att sälja något i Sverige om jag inte får en bra företagsspecifik anledning. Idag har jag 84,5% Sverige, 11,5% USA och 4% Europa men innan Corona hade jag ungefär 92% Sverige och 8% USA.

Det som talar mot utländska innehav är att transaktionskostnaderna är högre och att man ofta får ligga ute med källskatt. Dessutom tycker jag det är lättare att hitta information om svenska företag.

I grafen visas erhållna utdelningar månadsvis för respektive månad under 2016-2020 (sep-dec 2020 är en prognos). April 2019 har egentligen oslagbara (?) 32.000 kr i utdelning men jag klippte av vid 20.000 kr för att diagrammet skulle bli hyggligt läsbart.

Man kan tydligt se att jag förstärkt höstens utdelningar i år. Med reservation för att det är Coronaåret 2020.

I år kommer jag för första gången att få utdelningar på minst 1.000 kr varje månad om jag bara köper en liten slatt decemberutdelare ytterligare. Nästa år går jag för minst 1.500 eller 2.000 kr.

Även med nya uttagsplanen finns möjlighet att fondera utdelningar från svenska högsäsongen för utdelningar mars-maj och sedan konsumera dessa juni-december. Då behövs bara en liten buffert för svaga utdelningsmånaderna januari och februari.

Hur tänker ni vad gäller:

• Hur internationell er portfölj ska vara?
• I vilka månader era utdelningar ligger?