Det har blivit dags för den årliga uppdateringen av den pensionsplan jag gjorde för första gången förra året (
Pensionsplan 2025) och som antagligen är mitt mest ambitiösa inlägg hittills. Det är även mitt mest lästa inlägg.
Nu när det "orangea kuvertet" och årets utdelningsnivåer kommit är en bra tidpunkt att göra årets uppdatering. Tyvärr har inte förra årets tjänstepensionsförändring hunnit komma med.
Tanken är att analysen som alltså sker först i punkt 4.3 nedan ska vara tillräcklig som beslutsunderlag för att avgöra om det är möjligt att gå i pension.
Med årets uppdatering har jag försökt höja precisionen i beräkningarna. Jag har även jobbat med läsbarhet och tydlighet men tyvärr missat helt med att minska omfånget men det beror på att komplexiteten ökat.
Tidigaste uttag av allmän pension har höjts från 61 år till i dagsläget 64 år för mig, även om beslutet inte formellt tagits i Riksdagen. Tjänste- och privatpension talas det också om att höja uttagsåldern för, men det kan bli lite svårare att få igenom då den inte ligger direkt under Riksdagen utan borde vara en sak mellan arbetstagare, arbetsgivare och försäkringsbolag.
Höjningen av pensionsåldern gör att mina egna pengar (konsumtionskapital (förklaras nedan), privatpension, tjänstepension och utdelningar) behöver försörja mig helt i hela 9 år (55 till 64 år) mot tidigare 6 år (55 till 61 år) enligt förra årets regler. Detta har krävt stora förändringar i mitt pensionsupplägg och kan mycket väl komma att senarelägga mitt utträde från arbetsmarknaden.
Planen har 5 delar:
- Uppskatta önskad konsumtionsnivå som pensionär.
- Upprätta en pensionsprognos på https://www.minpension.se/.
- Beräkna vilken utdelningsutveckling som måste till.
- Beräkna om det är möjligt att gå i pension.
- Kompletterande reservåtgärder för att uppnå önskad konsumtionsnivå.
1. Konsumtion som pensionär
Hur mycket pengar behöver jag som pensionär (netto)?
- 15.000 kr/mån. Min nuvarande konsumtionsnivå (14.144 kr/mån enligt min sammanställning) och även ungefär min fars pension som bor själv i villa. Ger för lite marginal och ingen guldkant.
- 20.000 kr/mån. Ger tillräcklig marginal och även möjlighet till lite guldkant.
- 25.000 kr/mån. Ger verkligen guldkant, men kommer att senarelägga pensionen avsevärt.
Bedömd önskad konsumtionsnivå är samma som förra året och jag ser ingen anledning att räkna upp målet med inflation denna gång, så det är
20.000 kr/mån som gäller i år också.
I ovanstående bedömningar räknar jag med att bo själv billigt i en helt avbetald villa, vilket gör 20.000 kr/mån till en ganska väl tilltagen summa. Det skulle bli betydligt svårare att bo i t ex en nyproducerad hyresrätt med hög hyra.
2. Pension
Det förvånar mig att många bloggare inte räknar med pensionsinkomster när de räknar, utan anser att det blir en sorts bonus, om det ens blir något alls. Jag tänker precis tvärtom att pensionsinkomsten är grunden och att utdelningsinkomsten är det som möjliggör tidigare pension och/eller sätter guldkant. Blir det inga pensionspengar blir det heller inga utdelningsinkomster för då har samhället kraschat helt. Dock vet jag ju att jag är lite äldre och närmare min pension än många andra bloggare.
Mitt nästa steg är därför att göra en pensionsprognos på
https://www.minpension.se/ där målet är att genom hela pensionärslivet få en så jämn betalström efter skatt som möjligt. Detta kräver att man simulerar med olika uttagstider innan det blir rätt och jag är ändå inte säker på att jag fått till det till 100%. Tyvärr blev möjligheterna att laborera mycket mindre när ålder för allmän pension höjdes, även om 61 år felaktigt ligger kvar som lägsta uttagsålder för mig på siten.
Jag går direkt till "Pensionsprognos" och fyller i "Arbetar som: Privatanställd arbetare (SAF-LO)", "Månadslön/underlag för pension: 33.000". Jag lämnar "Förväntad genomsnittlig löneutveckling i Sverige" och "Förväntad värdeutveckling på ditt pensionssparande" på sina standardvärden.
Sedan går jag lite mer ologiskt in på "Tänker du arbeta deltid, vara föräldraledig eller studera?" för att ange att jag tänker jobba deltid 0 % från 55 års ålder år 2025 och inte tänker börjar jobba heltid igen, dvs sluta jobba vid 55 års ålder. Detta gör att inbetalningarna till pensionssystemet helt uteblir redan från 55 års ålder och därmed blir pensionen mycket låg, se nedan:
Till sist väljer jag "Jag vill ta ut mina pensioner vid olika åldrar och/eller uttagstider". Jag tar ut alla tjänstepensioner och privatpension från 55 till 64 års ålder. Vid 64 års ålder tar jag ut allmän pension.
Tyvärr går det inte på Min Pension ta ut mina tjänstemannapensioner från Alecta förrän vid 62 års ålder, men på Alectas hemsida går det redan vid 55 år om man redan då i princip helt lämnar arbetsmarknaden, vilket ju är tanken. Därför får jag bygga min egen pensionsprognos som jag dessutom kompletterar med skatt:
Kommentarer pensionsprognos:
- Vid 65 års ålder tillkommer garantipension på 2.000 kr som inte är beroende av förmögenhet, utan den får alla med låg pension.
- Skatten på pension blir avsevärt lägre från det året man fyller 66 år (byter från kolumn 6 till kolumn 2).
- Skattetabell 33 har använts då det är ungefär vad som används i mina tänkta kommande hemkommuner i Småland och högre än jag har i Stockholm idag.
- Bostadstillägg kommer trots låg pension aldrig vara aktuellt p g a ett relativt stort kapital.
- Tidigaste uttag av allmän pension har höjts från 61 till 64 år.
Mina pensionsutbetalningar varierar mellan 4.800 och 8.300 kr/mån netto vilket är en större spridning än jag skulle vilja ha, men höjningen av den allmänna pensionsåldern gör detta omöjligt.
3. Utdelningar
För att åstadkomma en rejäl utdelningsökning från dagens nivåer fram till pension gäller det att
fortsätta med nyinvesteringar i utdelningsaktier med kapital från lönesparande och återinvesterade utdelningar (se mitt
Google Spreadsheet) på så hög nivå som möjligt.
I dag ligger mina erhållna utdelningsinkomster på 5.000 kr/mån (se
Utdelningsutveckling).
Dock kommer ca 16% av utdelningarna från belånat kapital och därmed 800 kr av de 5.000 kr ovan. Alltså är mina
obelånade utdelningar idag 4.200 kr/mån. Min grundinställning är att vara helt obelånad som pensionär (se punkt 5.4 nedan).
Under punkt 4.2 nedan har jag beräknat mina saknade utdelningar till 7.200 kr/mån och därmed är målet att vid 55 års ålder ha 11.400 kr/mån i obelånade totala utdelningar, vilket känns möjligt men svårt att nå. Om det fattas pengar år 2025 måste jag ta beslut om vilken eller vilka reservåtgärder från punkt 5 som ska genomföras.
4. Möjligt att gå i pension?
4.1 Beräkning av likvid efter bostadsbyte
För att få ned boendekostnaderna och få loss pengar till konsumtion, men främst för att höja livskvaliteten, tänker jag sälja min Stockholmslägenhet och köpa mig en Smålandsvilla, när jag blir pensionär.
En Smålandsvilla där jag tänkt mig kan kosta allt mellan 200.000 och 5.000.000 kr, men en väl underhållen 70-talsvilla i en mindre by eller ett äldre torp i skogen kan lätt fås för 1.000.000 kr så det är vad jag räknar med. Finns det möjlighet kostar ett fint skogsställe 1.500.000 - 2.000.000 kr vilket jag är beredd att ge om möjlighet finns. Tyvärr finns det ingen realistisk möjlighet till ett ställe med sjötomt, men en liten båt ska jag ha.
Efter den senaste tidens avkylning på bostadsmarknaden värderar jag min lägenhet till 3.500.000 kr . Kalkylen blir då:
Säljlikvid: 3.500.000 kr
Köplikvid: -1.420.000 kr
Avdrag förbättringsutgifter (under utredning): 0 kr
Mäklararvode: -70.000 kr
Reavinst: 2.010.000 kr
Reavinstskatt (22%): 442.200 kr
Säljlikvid: 3.500.000 kr
Reavinstskatt: -442.200 kr
Mäklararvode: -70.000 kr
Återbetalning lån: -1.500.000 kr
I handen: 1.487.600 kr
Köplikvid villa: -1.000.000 kr
Pengar kvar: 487.600 kr
Sedan förra året har det förväntade penningöverskottet minskat rejält från 950.000 kr till 487.400 kr. Detta är p g a sämre bostadspriser samt att förra årets bedömning redan då kändes väl optimistisk och dessutom inte inkluderade mäklarkostnad.
Avdrag för
förbättringsutgifter är lite snårigt men ska såklart göras om det är möjligt. Det jag kommer på som kan vara aktuellt nu är:
- Byte av golv från laminat till parkett
- Byte till säkerhetsdörr
- Nyinstallation diskmaskin
- Byte från keramisk häll till induktionshäll (inte genomfört ännu)
Jag räknar även med att betala in hela vinstskatten direkt då en del att mitt pensionsupplägg är att vara helt skuldfri för att få ned den ekonomiska stressnivån.
4.2 Användning av konsumtionskapital (årets stora nyhet!)
Om jag hade siktat på att pension och utdelningar skulle summera till konsumtionsmålet 20.000 kr/mån direkt när jag slutar arbeta vid t ex 55 års ålder skulle kassaflödet senare år blivit väldigt starkt och långt över 20.000 kr/mån inte minst p g a att pensionen blir högre. Då skulle jag ha gått i pension långt senare än nödvändigt..Därför skapar jag ett konsumtionskapital vilket är den stora nyheten jämfört med förra årets pensionsplan.
Konsumtionskapitalet ska täcka upp så att jag kan konsumera 20.000 kr/mån även under perioden innan allmän pension från 55 år till 64 år (Miljonär innan 30 skriver om "de kritiska åren" i sin bok och på sin
blogg). De "kritiska åren" är dock inte lika kritiska eller lika många för mig som för de som tänkt gå i pension långt innan de ens kan ta ut tjänste- eller privatpension.
Mitt konsumtionskapital kommer utgöras av en betydande del av överlikviden från bostadsbytet ovan. Om jag inte hade haft möjlighet till detta hade jag successivt fått bygga upp kapitalet genom traditionellt sparande.
Troligen kommer konsumtionskapitalet att vara placerat på ett säkert räntesparande.
4.3 Möjligt att gå i pension 2025?
Som "folkpensionär" blir pensionen från 64 års ålder om jag slutar arbeta vid 55 års ålder runt 8.300 kr/mån netto (se pensionen livet ut i tabell under punkt 2 ovan) så det är skillnaden mellan denna och den lägre pensionen från 55 till 64 år som ska täckas upp för av konsumtionskapitalet. Uttag av konsumtionskapital och nettopension ska alltid summera till 8.300 kr/mån.
Överlikviden från bostadsbytet 487.600 kr används till konsumtionskapital med 413.100 kr, men resten 75.000 kr kan användas till utdelningsaktier vilket beräknas ge 300 kr/mån. Jag hoppas dock verkligen att det blir mer kvar till utdelningsaktier än så.
Om jag hade varit 55 år nu och alla siffror hade varit som de är nu hade jag saknat 7.200 kr i obelånade utdelningar och hade alltså inte kunnat gå i pension, utan hade behövt jobba ytterligare en tid. Tur då att jag bara är 48 år. Detta visas nedan.
55-64 år (9 år)
Konsumtionsnivå -20.000 kr
Pensioner 4.800 kr
Uttag konsumtionskapital 3.500 kr (3.500 x 12 x 9 = 378.000 kr)
Utdelningsinkomster idag (obelånad del) 4.200 kr
Utdelningsinkomster från bostadsbyte: 300 kr
Saknade utdelningsinkomster idag 7.200 kr
64-65 år (1 år)
Konsumtionsnivå -20.000 kr
Pensioner 5.900 kr
Uttag konsumtionskapital 2.400 kr (2.400 x 12 x 1 = 28.800 kr)
Utdelningsinkomster idag (obelånad del) 4.200 kr
Utdelningsinkomster från bostadsbyte: 300 kr
Saknade utdelningsinkomster idag 7.200 kr
65-65 7/12 år (7 mån)
Konsumtionsnivå -20.000 kr
Pensioner 7.400 kr
Uttag konsumtionskapital 900 kr (900 x 7 = 6.300 kr)
Utdelningsinkomster idag (obelånad del) 4.200 kr
Utdelningsinkomster från bostadsbyte: 300 kr
Saknade utdelningsinkomster idag 7.200 kr
65 8/12-100 år
Konsumtionsnivå -20.000 kr
Pensioner 8.300 kr
Uttag konsumtionskapital 0 kr
Utdelningsinkomster idag (obelånad del) 4.200 kr
Utdelningsinkomster från bostadsbyte: 400 kr
Saknade utdelningsinkomster idag 7.200 kr
Förhoppningen är att se hur de saknade utdelningsinkomsterna stadigt minskar år för år tills jag kan gå i pension, vilket tidigast kan bli vid 55 års ålder.
5. Kompletterande reservåtgärder
Om mina totala inkomster visar sig inte räcka till när jag tänkt ta pension vid 55 år finns hela 6 kompletterande åtgärder som är valbara var för sig eller i kombination. De är inte rangordnade:
- Jobba ytterligare ett år och göra en ny pensionsplan.
- Årlig realisation av del av aktieportfölj.
- Stämpla A-kassa som arbetslös.
- Belåning av portfölj.
- Sidoinkomster.
- Lägre konsumtionsnivå.
5.1 Jobba ytterligare ett år och göra en ny pensionsplan
Säkrast och med rejäl effekt på inkomsten är att arbeta ett extra år, men också tråkigast när målet är att gå i tidig pension. Inkomsterna kommer att öka via:
- Bara något bättre allmän pension då uttagstiden för allmän pension är densamma. Bara ett års inbetalningar tillkommer.
- Uttagstiden för privatpension och del av tjänstepension förskjuts ett år och tjänstepensionen får ett års inbetalningar ytterligare.
- Tjänste- och privatpension tas ut under ett år kortare tid (8 år i stället för 9) vilket ger större månadsutbetalning.
- Mindre konsumtionskapital går åt och därför kan det investeras i fler aktier.
- Utdelningsmaskinen får jobba ett år till utan uttag med de största utdelningarna någonsin.
- Lönesparandet kommer att vara det största någonsin.
Detta är helt klart ett fall av "One more year"-syndromet, men pengarna ska ju räcka också.
5.2 Årlig realisation av del av aktieportfölj
Jag har tidigare skrivit om att sälja av lite av portföljen varje år i
När har jag råd att sluta jobba? och
Uppföljning: När har jag råd att sluta jobba?. Det som jag kallar "Den milda varianten" går ut på att eftersom bra utdelningsbolags utdelning stiger snabbare än inflationen så kan man hålla en utdelning konstant även i reella termer om man säljer av lite av portföljen varje år.
Alternativet till att sälja av aktier är att helt eller delvis växla över till högavkastande aktier utan eller med låg utdelningstillväxt bara för att hålla inflationen stången. Jag kan till och med helt gå över till högavkastare utan utdelningstillväxt och strunta i att jag tappar lite köpkraft varje år (om inflationen är fortsatt hyggligt låg), då jag vill vända på konsumtionen, dvs konsumera mest som yngre pensionär och mindre som äldre pensionär. Utan att få pengaproblem som äldre pensionär. Svår balansgång det där!
Om vi antar att egna kapitalet är t ex 2.400.000 kr när jag går i pension ger även en årlig realisation av återhållsamma 1% av portföljen 2.000 kr/mån.
Det känns som huvudalternativet är att behålla kvalitetsbolagen och sälja av lite varje år som pensionär. Alternativet att byta över till sämre högavkastande företag bara för att man har som princip att inte sälja av aktier känns mindre attraktivt.
5.3 Stämpla A-kassa som arbetslös
Jag har verkligen inte belastat välfärdssystemen tidigare utan har varit en s k nettobetalare och skulle bara ha lite ha dåligt samvete för att göra det i slutet av min yrkesverksamma karriär.
Så här har jag tänkt mig det (A-kassan är jag alltså redan med i):
- Gå i god tid med i facket för att kvalificera mig för inkomstförsäkring (80% ersättning av verklig lön) vid arbetslöshet (undersök vilket av mina fackalternativ som ger bäst utfall).
- Se till att få "sparken" från arbetsgivaren för att minimera karensperioden för A-kassa. Även om det egentligen är en uppsägning från min sida (detta har egentligen ingen betydelse för om jag säger upp mig själv kommer de 300 A-kassedagarna bara att ligga 45 dagar längre fram i tiden, då man i så fall får en karenstid på 45 dagar).
- Skriv in mig som arbetslös.
- Flytta ned till Småland.
- Stämpla A-kassedagar en full period om 300 dagar (=15 månader), varav minst 100 med fackets inkomstförsäkring (beroende på val av fack och med/utan tilläggsförsäkring).
- Ducka så mycket som möjligt från Arbetsförmedlingens åtgärder utan att bli avstängd från A-kassan.
- När A-kasseperioden är slut, hoppar jag in på den ordinarie planen som finns beskriven i inlägget.
Förutom att ge en ganska bra slant höjs även den allmänna pensionen något, även om den inte kommer att tas ut senare.
Men framför allt får utdelningsmaskinen jobba utan uttag och kanske t o m med mindre insättningar ytterligare ett år och även uttag av privat pension och tjänstepension kan fördröjas ett år även om det inte är nödvändigt.
Ovanstående gäller om jag gör detta som 55-åring, men om inte pengarna behövs kan jag i stället göra detta redan som 54-åring för att kunna sluta arbeta ytterligare ett år tidigare.
Rent psykologiskt eller moraliskt känns detta dock inte som ett snyggt avslut.
5.4 Belåning av portfölj
Belåning av portfölj för att höja utdelningarna känns helt OK nu när jag har lön att backa upp kursfall med. Därför kommer jag alltid ligga belånad så länge jag arbetar och vi har dagens räntekostnader och direktavkastningar. Mer om min belåning i ett eget inlägg (
Min belåning nu och som pensionär).
Om jag ska man ligga belånad även som pensionär är mycket mer osäkert. Då finns ingen lön som backup, men visst är det ett sätt att öka utdelningarna avsevärt. Men är risken för hög? Hur hög belåning i så fall? Belåning får ligga kvar på reservåtgärdslistan och inte vara en del av grundscenariot. Belåning och lån överhuvudtaget ökar den ekonomiska stressnivån och just stress är något jag vill undvika som pensionär.
5.5 Sidoinkomster
Sidoinkomster som pensionär är jag ambivalent till. Dels kan det dryga ut kassan, dels vill jag vara helt fri att göra vad jag vill varje dag och utan att behöva dra in extra kulor. Viktigt är i så fall att jobbet är helt på mina villkor och kan göras precis när och till och med om jag vill. Kortare tidsbestämda uppdrag kan också vara av intresse.
5.6 Lägre konsumtionsnivå
Utan tvekan är 20.000 kr/mån i konsumtion ganska rejält tilltaget om jag bor billigt i en helt avbetald villa i Småland. Det innebär att det finns 2-3.000 kr/mån i marginal som jag kan ta i anspråk, även om detta känns som sistavalet av åtgärder.
6. Sammanfattning
6.1 Några om och men och kanske
Mina bedömningar är ganska försiktiga och pensionskalkylen kan bli bättre genom att:
- Förväntad genomsnittlig löneutveckling i Sverige blir större än standardvärdet 0%.
- Förväntad värdeutveckling på mitt pensionssparande blir större än standardvärdet 2,10%.
Jag har räknat med att fram till pension jobba heltid med OK lön. En ofrivillig arbetslöshetsperiod skulle vara förödande och skulle omöjliggöra en tidig pension. Många pratar om att gå över till deltid i slutet på arbetslivet, men det tror jag skulle slå för hårt mot lönesparandet. Möjligen skulle man i slutet kunna gå ner i arbetstid till t ex 80% med 85-90% betalt. Särskilt intressant vore det detta om lönesänkningen blir i löneområdet med statlig inkomstskatt.
Om jag inte säljer av några aktier eller byter till fixed income kommer utdelningsinkomsterna att öka snabbare än inflationen vilket gör att första året som pensionär troligen är det fattigaste, vilket inger en viss trygghet men är kanske inte det jag vill. I stället vill jag kunna konsumera hårt mellan 55-60 år då det är mina piggaste år och det behövs kapital för resor/hobbies och bostadsrelaterade utgifter.
Politikerna är klåfingriga och ändrar hela tiderna spelreglerna vilket är olyckligt då det gör det svårt att planera långsiktigt. Mest aktuellt är skattenivån på kapitalkonton och pension samt uttagsålder av pension.
Jag är inte helt säker på att nå mitt mål vid 55 års ålder, men tror inte heller att det dröjer längre än till max 57 års ålder innan jag kan ta pension utan att till reservplanen. Men varför skulle jag inte aktivera åtminstone delar av reservplanen för att kunna gå vid 55?
Alla summor är i dagens penningvärde. Jag vill ha 20.000 kr/mån i dagens penningvärde att leva på som pensionär, men med en måttlig inflation kanske det inte blir väldigt mycket mer fram till pension. Jag tror dock att även 18-19.000 kr/mån i dagens penningvärde skulle räcka långt i Småland, förutsatt att huset är väl underhållet, avbetalt och att jag redan har en bra bil.
6.2 Sammanfattning punkt 1-5
1. Min önskade konsumtionsnivå som pensionär är 20.000 kr/mån netto, vilket ska ge både säkerhetsmarginal och lite guldkant.
2. Min plan är att sluta arbeta tidigast vid 55 års ålder och att fram till allmän pension vid 64 års ålder ta ut tjänste- och privatpension för att jämna ut pensionsutbetalningarna.
3. Fram till pensionsdagen gäller att arbeta så hårt som möjligt för att om möjligt höja de obelånade utdelningsinkomsterna till det som behövs för att komma upp i totalinkomst på 20.000 kr/mån netto.
4. Genom att som pensionär byta från belånad Stockholmslägenhet till obelånad Smålandsvilla fås likvider som kan användas dels till konsumtion för att jämna ut inkomsten fram till allmän pension och dels till aktier investerade i utdelningsaktier. Därefter görs beräkningen om det är möjligt att gå i pension.
5. Om jag inte når ända fram till 55-årsdagen finns 6 alternativa reservplaner:
- Jobba ytterligare åtminstone ett år
- Årlig realisation av del av aktieportfölj
- Stämpla A-kassa
- Belåning av portfölj
- Sidoinkomster
- Lägre konsumtionsnivå
