tisdag 10 april 2018

Påverkan på konsumtionsutrymmet genom att arbeta ett år YTTERLIGARE?


Om man är osäker på att pengarna räcker till när man ska hoppa av arbetslivet i förtid, kan man välja att jobba ytterligare ett år.

Detta kallas "one more year syndrome" och kommer garanterat att möta de flesta av oss som tänker sluta arbeta tidigt. Men pengarna ska ju räcka också.

Det är ingen tvekan om att ytterligare ett arbetsår kommer att göra stor skillnad på konsumtionsutrymmet, men det är komplext att beräkna. Idag nöjer jag med mig att lista en stor mängd parametrar där ytterligare ett års arbete alla påverkar konsumtionsutrymmet i positiv riktning:
  • Allmän pension:
    - Bara ett års inbetalningar tillkommer, vilket ger en något högre allmän pension då uttagstiden för allmän pension är densamma (64-100 år).
  • Tjänste- och privatpension:
    - Tjänstepensionen får ett års inbetalningar ytterligare.
    - Tjänste- och privatpension kan tas ut innan allmän pension och uttagstiden blir därför ett år kortare vilket ger större månadsutbetalning.
    - Tjänste- och privatpension får chansen till ytterligare ett års värdeutveckling.
  • Konsumtionskapital*:- Konsumtionskapital behövs ett år mindre och därför kan det investeras i fler utdelande aktier.
    - Det extra året gör att mindre konsumtionskapital behövs även för åren därefter och mer kapital kan läggas på ett t ex ett bättre hus.
  • Utdelningsmaskinen:- Utdelningsmaskinen får utan uttag jobba ett år till med de största återinvesterade utdelningarna någonsin.
    - Utdelningen/aktie kommer att höjas ytterligare en gång.
  • Lönesparandet:
    - Lönesparandet som placeras i utdelande aktier har stora möjligheter att vara det största någonsin.
Mellan tummen och pekfingret är min uppskattning att vi i mitt fall, med en total pensionsinkomst om ca 20.000 kr/mån netto, totalt talar om flera tusenlappar netto extra varje månad. Till stor del kommer svaret att ges när jag jämför skillnaden mellan mina 2 sista pensionsplaner (den som tas fram 2024 och den som tas fram 2025), med skillnaden att ökningen mellan 2025 och 2026 skulle bli ännu några procent större.

*Konsumtionskapital (Avsnitt 4.2) är ett begrepp jag myntat själv och är likvider som ska täcka upp så att jag kan konsumera lika mycket under perioden från 55 år till 64 år (Miljonär innan 30 skriver om "de kritiska åren" i sin bok och på sin blogg) som när jag tar allmän pension. 

onsdag 4 april 2018

Min frihetskvot tillåter 4 månaders leverne på utdelningar!

Varje månad skriver jag ner min frihetskvot i mitt månadsinlägg.

Frihetskvoten definieras som:

Erhållna utdelningar / Utgifter = Frihetskvot


Såväl utdelningar som utgifter anges som genomsnitt på rullande 12 månader

Frihetskvoten kan alltså påverkas av förändringar i utdelningar och/eller utgifter.

Frihetskvoten visar alltså hur väl dagens utgifter täcks av dagens utdelningar, vilket är både en styrka och en svaghet. Styrkan är att måttet är helt objektivt och utan uppskattningar. Svagheten är att mina utgifter som pensionär kommer att ha en helt annan struktur och höjd.
I och med mars månads uppdatering kan jag med glädje konstatera att frihetskvoten är 33,8%, vilket innebär att jag det senaste året har täckt 4 månaders (och en dags) utgifter med erhållna utdelningar. 

Det känns helt fantastiskt att redan nå detta och det finns stora möjligheter att jag kommer att täcka ytterligare en månads utgifter redan i år.

Nedan de månader då jag erhållit utdelningar för ytterligare en månads utgifter:

1 månad: april 2017
2 månader: maj 2017
3 månader: februari 2018
4 månader: mars 2018

När/om jag når 12 månader innan jag slutar arbeta tycker jag mig ha uppnått något slags ekonomiskt oberoende, även om konsumtionsnivån som pensionär beräknas vara avsevärt högre vilket möjliggörs av pensionsinkomster.

Dessa delmål känns så intressanta att jag lägger in dem på min målsida där jag annars är ganska restriktiv.

söndag 1 april 2018

Månadsuppdatering mars 2018

Svag portföljutveckling denna månad igen vilket bara gör det billigare att köpa aktier försöker jag intala mig. Det går så där...även om portföljen återhämtat sig lite i slutet.

Hela 2 st delmål har nåtts, 50.000 kr i ackumulerad utdelning sedan start samt allra viktigast har mer än 4.000 kr i utdelning på rullande 12 månader erhållits.

Till detta även nytt totalinkomstrekord och utdelningsrekord för enskild månad.

Inkomster & Sparande

Denna månad blev det mer än en ren månadslön (=25.470 kr netto) med 28.895 kr på kontot, vilket beror på jourersättning och övertid. Ingen frånvaro som nästan alltid, vilket känns skönt när jag ser hur kollegor tappar rejält med inkomst p g a VAB, sjukfrånvaro, tjänstledighet, föräldraledighet och deltid.

Eftersom jag åker på en rejäl kvarskatt i år (ca 9.000 kr) har jag höjt skatteuttaget till gällande tabellskatt utan jämkning. Då jag räknar kvarskatten som minskad inkomst den månad den betalas samt har höjt skatteuttaget i år, kommer nettoinkomsten troligen att minska i år jämfört med förra året. Detta särskilt då jag räknar med bara en liten bruttolöneökning i år.

Inga sidoinkomster. Verkar ha tappat all kraft där.

Total inkomst 47.607 kr gör att jag krossar det gamla totalinkomstrekordet från maj 2017 som var 38.941 kr.

Löneinkomst: 28.895 kr
Utdelningar: 18.712 kr
Sidoinkomst: 0 kr
Total inkomst: 47.607 kr

Lönesparande: 7.802 kr
Återinvesterade utdelningar: 18.712 kr
Sparande inkl utdelningar: 26.514 kr

Sparkvot: 55,7 %

Sparkvoten på rullande 12 är med 57,9% långt över årsmålet 54,0%.

Tanken är att ha exakt en normal nettomånadslön kvar på lönekontot dagen innan lön som buffert och att resten sätts över till sparandet. Förra månaden lämnades dock kvar mycket mindre vilket gav ett riktigt svagt lönesparande denna månad då jag måste fylla på bufferten igen.

För att undvika stora fluktuationer i lönesparandet har jag börjat överföra 2.000 kr/mån till ett sparkonto, vilket är pengar till större inköp (> 5.000 kr?) och räknas som buffert. Målnivån där är 25.000 kr, vilket lär ta hela året att uppnå. Rent bokföringstekniskt blir bufferten sparande, och konsumtion först när den tas ut.

Utdelningar

Månadens utdelningar blev med 18.712 kr en rejäl ökning jämfört med samma månads förra året 4.948 kr (för detaljer se Google Spreadsheet)., vilket delvis beror på att något företag flyttat sina utdelningar till mars. Det är också en rejäl höjning av det tidigare utdelningsrekordet 11.054 kr från maj förra året.

Utdelningarna på rullande 12 månader ökar därmed rejält från 3.617 till 4.764 kr/mån efter att ha legat ganska plant ett tag. Därmed har jag tagit ytterligare ett stort steg mot oberoende när erhållna utdelningar gått över 4.000 kr/mån.

Frihetskvoten & Arbetsfridagen

Mitt egna mått Arbetsfridagen flyttar sig bakåt från 23/9 till 31/8. Detta beror på att utdelningarna ökat rejält, men tyvärr har även utgifterna ökat något..

Frihetskvoten definieras som:

Erhållna utdelningar / Utgifter = Frihetskvot

Utdelningar och utgifter anges som genomsnitt på rullande 12 månader

Frihetskvoten kan alltså påverkas av förändringar i utdelningar och/eller utgifter.

Frihetskvoten visar alltså hur väl dagens utgifter täcks av dagens utdelningar.

Frihetskvoten ökar rejält från 27,4 % till 33,8 % och jag har nått en milstolpe om 33,3 % som innebär 4 månaders frihet. Se Google Spreadsheet för mer detaljer.

Portföljvärdet

Portföljvärdet var 2017-12-31 990.304 kr, men registreras bara när något intressant delmål eller datum passeras.

måndag 19 mars 2018

50.000 kr i ackumulerad utdelning sedan start!

Utdelningssäsongen är igång på allvar och i och med AstraZenecas utdelning på 1.586 kr från 2018-03-16 har jag erhållit totalt över 50.000 kr sedan starten 2016-08-09, vilket måste uppmärksammas lite.

Det tog alltså 584 dagar att nå 50.000 kr, men nästa 50.000 kr kommer att gå mycket snabbare, troligen runt 300 dagar och alltså halva tiden, och detta kommer verkligen att uppmärksammas.

I fortsättningen kommer jag bara att uppmärksamma varje 100.000 kr som erhålls, möjligen med undantag av när kvartsmiljonen 250.000 kr nås.

Det betyder också att jag haft 86 kr/dag (mån-sön) i utdelning i snitt sedan start, inte så mycket men inte helt obetydligt heller.

För detaljer om erhållna utdelningar: Erhållna utdelningar

torsdag 8 mars 2018

Uppskattning utdelningar 2019

Årets utdelningar börjar sätta sig och det verkar som min uppskattning från december om 60.000 kr i år är korrekt. Kanske någon enstaka tusenlapp till, men inte mer.

Vad tror jag om nästa år redan nu?

Antagen utdelningstillväxt: 5% (blir ingen större skillnad om det är 4 eller 7%)
Utdelningsökning p g a utdelningstillväxt: 5% x 60.000 kr = 3.000 kr

Nyinvesterat kapital:
Antaget lönesparande: 160.000 kr (158.000 kr under 2017)
Utdelningar: 60.000 kr
Belåning (20%) av ovanstående: 20% x 220.000 kr = 44.000 kr
Totala nyköp: 264.000 kr
Utdelningsökning från nyinköp (4,9% = samma nivå som nu): 13.000 kr

Detta summerar till 60.000 + 3.000 + 13.000 =76.000 kr
Eller åtminstone runt 75.000 kr vilket känns som en tillräckligt stark utveckling. Detta låter också rimligt och jag tror varken 70.000 kr eller 80.000 är lika rimligt.

Det är tydligt att nysparandet fortfarande har större inverkan än utdelningstillväxt, men  utdelningstillväxtens betydelse kommer att öka i takt med portföljen.

Fortfarande vågar jag inte presentera någon lång plan då bara ett par procents skillnad gör så stor skillnad i långa loppet.

tisdag 27 februari 2018

Månadsuppdatering februari 2018


Februari startade med nedgångar och jag gjorde tidigt en stor överföring på 25.000 kr för att fynda lite.

Frihetskvoten & Arbetsfridagen

Mitt egna mått Arbetsfridagen flyttar sig bakåt från 4/10 och en bra bit in i september med 23/9. Detta beror på att utgifterna minskat rejält sedan förra månaden.

Frihetskvoten definieras som:

Erhållna utdelningar / Utgifter = Frihetskvot

Utdelningar och utgifter anges som genomsnitt på rullande 12 månader

Frihetskvoten kan alltså påverkas av förändringar i utdelningar och/eller utgifter.

Frihetskvoten visar alltså hur väl dagens utgifter täcks av dagens utdelningar.

Frihetskvoten ökar rejält från 24,6 % till 27,4 % och jag har passerat en milstolpe om 25 % som innebär ett kvartals eller 3 månaders frihet. Se Google Spreadsheet för mer detaljer.

Inkomster & Sparande

Denna månad blev det lite mer än en ren månadslön (=26.400 kr) med 27.558 kr på kontot, vilket beror på jourersättning. Ingen frånvaro.

Inga sidoinkomster. Verkar ha tappat lite kraft där.

Total inkomst 28.845 kr gör att jag inte når målet minst 30.000 kr denna månad heller, men är ändå 13,9% mer än förra årets februari med 25.328 kr.

Löneinkomst: 27.558 kr
Utdelningar: 1.287 kr
Sidoinkomst: 0 kr
Total inkomst: 28.845 kr

Lönesparande: 29.000 kr
Återinvesterade utdelningar: 1.287 kr
Sparande inkl utdelningar: 30.287 kr

Sparkvot: 105,0 %

Tanken är att ha exakt en normal nettomånadslön kvar på lönekontot dagen innan lön som buffert och att resten sätts över till sparandet. Denna månad lämnades dock kvar mycket mindre vilket kommer att ge lägre sparkvoter längre fram när jag måste fylla på bufferten igen. Denna månad blev det dock tokhög sparkvot!

För att undvika stora fluktuationer i lönesparandet har jag sedan förra månaden börjat överföra 2.000 kr/mån till ett sparkonto, men det räknar jag inte till sparandet utan det är pengar till större inköp (> 5.000 kr?) och räknas som buffert. Målnivån där är 25.000 kr, vilket lär ta åtminstone hela året att uppnå. Rent bokföringstekniskt blir bufferten konsumtion direkt vid överföringen.

Utdelningar

Månadens utdelningar blev med 1.287 kr en liten minskning med 3% jämfört med samma månad förra året (för detaljer se Google Spreadsheet).

Utdelningarna på rullande 12 månader minskar därmed något från 3.620 till 3.617 kr/mån, vilket är och förhoppningsvis förblir väldigt sällsynt. I mars väntar jag mig däremot en rusning uppåt för kurvan nedan.


Portföljvärdet

Portföljvärdet var 2017-12-31 990.304 kr, men registreras bara när något intressant delmål eller datum passeras.

tisdag 20 februari 2018

Pensionsplan 2025 (reviderad 2018)

Det har blivit dags för den årliga uppdateringen av den pensionsplan jag gjorde för första gången förra året (Pensionsplan 2025) och som antagligen är mitt mest ambitiösa inlägg hittills. Det är även mitt mest lästa inlägg.

Nu när det "orangea kuvertet" och årets utdelningsnivåer kommit är en bra tidpunkt att göra årets uppdatering. Tyvärr har inte förra årets tjänstepensionsförändring hunnit komma med.

Tanken är att analysen som alltså sker först i punkt 4.3 nedan ska vara tillräcklig som beslutsunderlag för att avgöra om det är möjligt att gå i pension.

Med årets uppdatering har jag försökt höja precisionen i beräkningarna. Jag har även jobbat med läsbarhet och tydlighet men tyvärr missat helt med att minska omfånget men det beror på att komplexiteten ökat.

Tidigaste uttag av allmän pension har höjts från 61 år till i dagsläget 64 år för mig, även om beslutet inte formellt tagits i Riksdagen. Tjänste- och privatpension talas det också om att höja uttagsåldern för, men det kan bli lite svårare att få igenom då den inte ligger direkt under Riksdagen utan borde vara en sak mellan arbetstagare, arbetsgivare och försäkringsbolag.

Höjningen av pensionsåldern gör att mina egna pengar (konsumtionskapital (förklaras nedan), privatpension, tjänstepension och utdelningar) behöver försörja mig helt i hela 9 år (55 till 64 år) mot tidigare 6 år (55 till 61 år) enligt förra årets regler. Detta har krävt stora förändringar i mitt pensionsupplägg och kan mycket väl komma att senarelägga mitt utträde från arbetsmarknaden.

Planen har 5 delar:
  1. Uppskatta önskad konsumtionsnivå som pensionär.
  2. Upprätta en pensionsprognos på https://www.minpension.se/.
  3. Beräkna vilken utdelningsutveckling som måste till.
  4. Beräkna om det är möjligt att gå i pension.
  5. Kompletterande reservåtgärder för att uppnå önskad konsumtionsnivå.

1. Konsumtion som pensionär

Hur mycket pengar behöver jag som pensionär (netto)?
  • 15.000 kr/mån. Min nuvarande konsumtionsnivå (14.144 kr/mån enligt min sammanställning) och även ungefär min fars pension som bor själv i villa. Ger för lite marginal och ingen guldkant.
  • 20.000 kr/mån. Ger tillräcklig marginal och även möjlighet till lite guldkant.
  • 25.000 kr/mån. Ger verkligen guldkant, men kommer att senarelägga pensionen avsevärt.
Bedömd önskad konsumtionsnivå är samma som förra året och jag ser ingen anledning att räkna upp målet med inflation denna gång, så det är 20.000 kr/mån som gäller i år också.

I ovanstående bedömningar räknar jag med att bo själv billigt i en helt avbetald villa, vilket gör 20.000 kr/mån till en ganska väl tilltagen summa. Det skulle bli betydligt svårare att bo i t ex en nyproducerad hyresrätt med hög hyra.

2. Pension

Det förvånar mig att många bloggare inte räknar med pensionsinkomster när de räknar, utan anser att det blir en sorts bonus, om det ens blir något alls. Jag tänker precis tvärtom att pensionsinkomsten är grunden och att utdelningsinkomsten är det som möjliggör tidigare pension och/eller sätter guldkant. Blir det inga pensionspengar blir det heller inga utdelningsinkomster för då har samhället kraschat helt. Dock vet jag ju att jag är lite äldre och närmare min pension än många andra bloggare.

Mitt nästa steg är därför att göra en pensionsprognos på https://www.minpension.se/ där målet är att genom hela pensionärslivet få en så jämn betalström efter skatt som möjligt. Detta kräver att man simulerar med olika uttagstider innan det blir rätt och jag är ändå inte säker på att jag fått till det till 100%. Tyvärr blev möjligheterna att laborera mycket mindre när ålder för allmän pension höjdes, även om 61 år felaktigt ligger kvar som lägsta uttagsålder för mig på siten.

Jag går direkt till "Pensionsprognos" och fyller i "Arbetar som: Privatanställd arbetare (SAF-LO)", "Månadslön/underlag för pension: 33.000". Jag lämnar "Förväntad genomsnittlig löneutveckling i Sverige" och "Förväntad värdeutveckling på ditt pensionssparande" på sina standardvärden.

Sedan går jag lite mer ologiskt in på "Tänker du arbeta deltid, vara föräldraledig eller studera?" för att ange att jag tänker jobba deltid 0 % från 55 års ålder år 2025 och inte tänker börjar jobba heltid igen, dvs sluta jobba vid 55 års ålder. Detta gör att inbetalningarna till pensionssystemet helt uteblir redan från 55 års ålder och därmed blir pensionen mycket låg, se nedan:

Till sist väljer jag "Jag vill ta ut mina pensioner vid olika åldrar och/eller uttagstider". Jag tar ut alla tjänstepensioner och privatpension från 55 till 64 års ålder. Vid 64 års ålder tar jag ut allmän pension.

Tyvärr går det inte på Min Pension ta ut mina tjänstemannapensioner från Alecta förrän vid 62 års ålder, men på Alectas hemsida går det redan vid 55 år om man redan då i princip helt lämnar arbetsmarknaden, vilket ju är tanken. Därför får jag bygga min egen pensionsprognos som jag dessutom kompletterar med skatt:


Kommentarer pensionsprognos:
  • Vid 65 års ålder tillkommer garantipension på 2.000 kr som inte är beroende av förmögenhet, utan den får alla med låg pension.
  • Skatten på pension blir avsevärt lägre från det året man fyller 66 år (byter från kolumn 6 till kolumn 2).
  • Skattetabell 33 har använts då det är ungefär vad som används i mina tänkta kommande hemkommuner i Småland och högre än jag har i Stockholm idag.
  • Bostadstillägg kommer trots låg pension aldrig vara aktuellt p g a ett relativt stort kapital.
  • Tidigaste uttag av allmän pension har höjts från 61 till 64 år.
Mina pensionsutbetalningar varierar mellan 4.800 och 8.300 kr/mån netto vilket är en större spridning än jag skulle vilja ha, men höjningen av den allmänna pensionsåldern gör detta omöjligt.

3. Utdelningar

För att åstadkomma en rejäl utdelningsökning från dagens nivåer fram till pension gäller det att 
fortsätta med nyinvesteringar i utdelningsaktier med kapital från lönesparande och återinvesterade utdelningar (se mitt Google Spreadsheet) på så hög nivå som möjligt.

I dag ligger mina erhållna utdelningsinkomster på 5.000 kr/mån (se Utdelningsutveckling).

Dock kommer ca 16% av utdelningarna från belånat kapital och därmed 800 kr av de 5.000 kr ovan. Alltså är mina obelånade utdelningar idag 4.200 kr/mån. Min grundinställning är att vara helt obelånad som pensionär (se punkt 5.4 nedan).

Under punkt 4.2 nedan har jag beräknat mina saknade utdelningar till 7.200 kr/mån och därmed är målet att vid 55 års ålder ha 11.400 kr/mån i obelånade totala utdelningar, vilket känns möjligt men svårt att nå. Om det fattas pengar år 2025 måste jag ta beslut om vilken eller vilka reservåtgärder från punkt 5 som ska genomföras.

4. Möjligt att gå i pension?


4.1 Beräkning av likvid efter bostadsbyte

För att få ned boendekostnaderna och få loss pengar till konsumtion, men främst för att höja livskvaliteten, tänker jag sälja min Stockholmslägenhet och köpa mig en Smålandsvilla, när jag blir pensionär.

En Smålandsvilla där jag tänkt mig kan kosta allt mellan 200.000 och 5.000.000 kr, men en väl underhållen 70-talsvilla i en mindre by eller ett äldre torp i skogen kan lätt fås för 1.000.000 kr så det är vad jag räknar med. Finns det möjlighet kostar ett fint skogsställe 1.500.000 - 2.000.000 kr vilket jag är beredd att ge om möjlighet finns. Tyvärr finns det ingen realistisk möjlighet till ett ställe med sjötomt, men en liten båt ska jag ha.

Efter den senaste tidens avkylning på bostadsmarknaden värderar jag min lägenhet till 3.500.000 kr . Kalkylen blir då:

Säljlikvid: 3.500.000 kr
Köplikvid: -1.420.000 kr
Avdrag förbättringsutgifter (under utredning): 0 kr
Mäklararvode: -70.000 kr
Reavinst: 2.010.000 kr
Reavinstskatt (22%): 442.200 kr

Säljlikvid: 3.500.000 kr
Reavinstskatt: -442.200 kr
Mäklararvode: -70.000 kr
Återbetalning lån: -1.500.000 kr
I handen: 1.487.600 kr

Köplikvid villa: -1.000.000 kr
Pengar kvar: 487.600 kr

Sedan förra året har det förväntade penningöverskottet minskat rejält från 950.000 kr till 487.400 kr. Detta är p g a sämre bostadspriser samt att förra årets bedömning redan då kändes väl optimistisk och dessutom inte inkluderade mäklarkostnad.

Avdrag för förbättringsutgifter är lite snårigt men ska såklart göras om det är möjligt. Det jag kommer på som kan vara aktuellt nu är:
  • Byte av golv från laminat till parkett
  • Byte till säkerhetsdörr
  • Nyinstallation diskmaskin
  • Byte från keramisk häll till induktionshäll (inte genomfört ännu)
Jag räknar även med att betala in hela vinstskatten direkt då en del att mitt pensionsupplägg är att vara helt skuldfri för att få ned den ekonomiska stressnivån.

4.2 Användning av konsumtionskapital (årets stora nyhet!)

Om jag hade siktat på att pension och utdelningar skulle summera till konsumtionsmålet 20.000 kr/mån direkt när jag slutar arbeta vid t ex 55 års ålder skulle kassaflödet senare år blivit väldigt starkt och långt över 20.000 kr/mån inte minst p g a att pensionen blir högre. Då skulle jag ha gått i pension långt senare än nödvändigt..Därför skapar jag ett konsumtionskapital vilket är den stora nyheten jämfört med förra årets pensionsplan.

Konsumtionskapitalet ska täcka upp så att jag kan konsumera 20.000 kr/mån även under perioden innan allmän pension från 55 år till 64 år (Miljonär innan 30 skriver om "de kritiska åren" i sin bok och på sin blogg). De "kritiska åren" är dock inte lika kritiska eller lika många för mig som för de som tänkt gå i pension långt innan de ens kan ta ut tjänste- eller privatpension.

Mitt konsumtionskapital kommer utgöras av en betydande del av överlikviden från bostadsbytet ovan. Om jag inte hade haft möjlighet till detta hade jag successivt fått bygga upp kapitalet genom traditionellt sparande.

Troligen kommer konsumtionskapitalet att vara placerat på ett säkert räntesparande.

4.3 Möjligt att gå i pension 2025?

Som "folkpensionär" blir pensionen från 64 års ålder om jag slutar arbeta vid 55 års ålder runt 8.300 kr/mån netto (se pensionen livet ut i tabell under punkt 2 ovan) så det är skillnaden mellan denna och den lägre pensionen från 55 till 64 år som ska täckas upp för av konsumtionskapitalet. Uttag av konsumtionskapital och nettopension ska alltid summera till 8.300 kr/mån.

Överlikviden från bostadsbytet 487.600 kr används till konsumtionskapital med 413.100 kr, men resten 75.000 kr kan användas till utdelningsaktier vilket beräknas ge 300 kr/mån. Jag hoppas dock verkligen att det blir mer kvar till utdelningsaktier än så.

Om jag hade varit 55 år nu och alla siffror hade varit som de är nu hade jag saknat 7.200 kr i obelånade utdelningar och hade alltså inte kunnat gå i pension, utan hade behövt jobba ytterligare en tid. Tur då att jag bara är 48 år. Detta visas nedan.

55-64 år (9 år)
Konsumtionsnivå -20.000 kr
Pensioner 4.800 kr
Uttag konsumtionskapital 3.500 kr (3.500 x 12 x 9 = 378.000 kr)
Utdelningsinkomster idag (obelånad del) 4.200 kr
Utdelningsinkomster från bostadsbyte: 300 kr
Saknade utdelningsinkomster idag 7.200 kr

64-65 år (1 år)
Konsumtionsnivå -20.000 kr
Pensioner 5.900 kr
Uttag konsumtionskapital 2.400 kr (2.400 x 12 x 1 = 28.800 kr)
Utdelningsinkomster idag (obelånad del) 4.200 kr
Utdelningsinkomster från bostadsbyte: 300 kr
Saknade utdelningsinkomster idag 7.200 kr

65-65 7/12 år (7 mån)
Konsumtionsnivå -20.000 kr
Pensioner 7.400 kr
Uttag konsumtionskapital 900 kr (900 x 7 = 6.300 kr)
Utdelningsinkomster idag (obelånad del) 4.200 kr
Utdelningsinkomster från bostadsbyte: 300 kr
Saknade utdelningsinkomster idag 7.200 kr

65 8/12-100 år
Konsumtionsnivå -20.000 kr
Pensioner 8.300 kr
Uttag konsumtionskapital 0 kr
Utdelningsinkomster idag (obelånad del) 4.200 kr
Utdelningsinkomster från bostadsbyte: 400 kr
Saknade utdelningsinkomster idag 7.200 kr

Förhoppningen är att se hur de saknade utdelningsinkomsterna stadigt minskar år för år tills jag kan gå i pension, vilket tidigast kan bli vid 55 års ålder.

5. Kompletterande reservåtgärder

Om mina totala inkomster visar sig inte räcka till när jag tänkt ta pension vid 55 år finns hela 6 kompletterande åtgärder som är valbara var för sig eller i kombination. De är inte rangordnade: 
  1. Jobba ytterligare ett år och göra en ny pensionsplan.
  2. Årlig realisation av del av aktieportfölj.
  3. Stämpla A-kassa som arbetslös.
  4. Belåning av portfölj.
  5. Sidoinkomster.
  6. Lägre konsumtionsnivå.

5.1 Jobba ytterligare ett år och göra en ny pensionsplan

Säkrast och med rejäl effekt på inkomsten är att arbeta ett extra år, men också tråkigast när målet är att gå i tidig pension. Inkomsterna kommer att öka via:
  • Bara något bättre allmän pension då uttagstiden för allmän pension är densamma. Bara ett års inbetalningar tillkommer.
  • Uttagstiden för privatpension och del av tjänstepension förskjuts ett år och tjänstepensionen får ett års inbetalningar ytterligare.
  • Tjänste- och privatpension tas ut under ett år kortare tid (8 år i stället för 9) vilket ger större månadsutbetalning.
  • Mindre konsumtionskapital går åt och därför kan det investeras i fler aktier.
  • Utdelningsmaskinen får jobba ett år till utan uttag med de största utdelningarna någonsin.
  • Lönesparandet kommer att vara det största någonsin.

Detta är helt klart ett fall av "One more year"-syndromet, men pengarna ska ju räcka också.

5.2 Årlig realisation av del av aktieportfölj

Jag har tidigare skrivit om att sälja av lite av portföljen varje år i När har jag råd att sluta jobba? och Uppföljning: När har jag råd att sluta jobba?. Det som jag kallar "Den milda varianten" går ut på att eftersom bra utdelningsbolags utdelning stiger snabbare än inflationen så kan man hålla en utdelning konstant även i reella termer om man säljer av lite av portföljen varje år.

Alternativet till att sälja av aktier är att helt eller delvis växla över till högavkastande aktier utan eller med låg utdelningstillväxt bara för att hålla inflationen stången. Jag kan till och med helt gå över till högavkastare utan utdelningstillväxt och strunta i att jag tappar lite köpkraft varje år (om inflationen är fortsatt hyggligt låg), då jag vill vända på konsumtionen, dvs konsumera mest som yngre pensionär och mindre som äldre pensionär. Utan att få pengaproblem som äldre pensionär. Svår balansgång det där!

Om vi antar att egna kapitalet är t ex 2.400.000 kr när jag går i pension ger även en årlig realisation av återhållsamma 1% av portföljen 2.000 kr/mån.

Det känns som huvudalternativet är att behålla kvalitetsbolagen och sälja av lite varje år som pensionär. Alternativet att byta över till sämre högavkastande företag bara för att man har som princip att inte sälja av aktier känns mindre attraktivt.

5.3 Stämpla A-kassa som arbetslös

Detta har jag skrivit ett inlägg om tidigare, Att göra en fuling året innan man tar pension... , men är värt att nämnas igen. 

Jag har verkligen inte belastat välfärdssystemen tidigare utan har varit en s k nettobetalare och skulle bara ha lite ha dåligt samvete för att göra det i slutet av min yrkesverksamma karriär.

Så här har jag tänkt mig det (A-kassan är jag alltså redan med i):
  1. Gå i god tid med i facket för att kvalificera mig för inkomstförsäkring (80% ersättning av verklig lön) vid arbetslöshet (undersök vilket av mina fackalternativ som ger bäst utfall).
  2. Se till att få "sparken" från arbetsgivaren för att minimera karensperioden för A-kassa. Även om det egentligen är en uppsägning från min sida (detta har egentligen ingen betydelse för om jag säger upp mig själv kommer de 300 A-kassedagarna bara att ligga 45 dagar längre fram i tiden, då man i så fall får en karenstid på 45 dagar).
  3. Skriv in mig som arbetslös.
  4. Flytta ned till Småland.
  5. Stämpla A-kassedagar en full period om 300 dagar (=15 månader), varav minst 100 med fackets inkomstförsäkring (beroende på val av fack och med/utan tilläggsförsäkring).
  6. Ducka så mycket som möjligt från Arbetsförmedlingens åtgärder utan att bli avstängd från A-kassan.
  7. När A-kasseperioden är slut, hoppar jag in på den ordinarie planen som finns beskriven i inlägget.
Förutom att ge en ganska bra slant höjs även den allmänna pensionen något, även om den inte kommer att tas ut senare.

Men framför allt får utdelningsmaskinen jobba utan uttag och kanske t o m med mindre insättningar ytterligare ett år och även uttag av privat pension och tjänstepension kan fördröjas ett år även om det inte är nödvändigt.

Ovanstående gäller om jag gör detta som 55-åring, men om inte pengarna behövs kan jag i stället göra detta redan som 54-åring för att kunna sluta arbeta ytterligare ett år tidigare.

Rent psykologiskt eller moraliskt känns detta dock inte som ett snyggt avslut.

5.4 Belåning av portfölj

Belåning av portfölj för att höja utdelningarna känns helt OK nu när jag har lön att backa upp kursfall med. Därför kommer jag alltid ligga belånad så länge jag arbetar och vi har dagens räntekostnader och direktavkastningar. Mer om min belåning i ett eget inlägg (Min belåning nu och som pensionär).

Om jag ska man ligga belånad även som pensionär är mycket mer osäkert. Då finns ingen lön som backup, men visst är det ett sätt att öka utdelningarna avsevärt. Men är risken för hög? Hur hög belåning i så fall? Belåning får ligga kvar på reservåtgärdslistan och inte vara en del av grundscenariot. Belåning och lån överhuvudtaget ökar den ekonomiska stressnivån och just stress är något jag vill undvika som pensionär.

5.5 Sidoinkomster

Sidoinkomster som pensionär är jag ambivalent till. Dels kan det dryga ut kassan, dels vill jag vara helt fri att göra vad jag vill varje dag och utan att behöva dra in extra kulor. Viktigt är i så fall att jobbet är helt på mina villkor och kan göras precis när och till och med om jag vill. Kortare tidsbestämda uppdrag kan också vara av intresse.

5.6 Lägre konsumtionsnivå

Utan tvekan är 20.000 kr/mån i konsumtion ganska rejält tilltaget om jag bor billigt i en helt avbetald villa i Småland. Det innebär att det finns 2-3.000 kr/mån i marginal som jag kan ta i anspråk, även om detta känns som sistavalet av åtgärder.

6. Sammanfattning

6.1 Några om och men och kanske

Mina bedömningar är ganska försiktiga och pensionskalkylen kan bli bättre genom att:
  • Förväntad genomsnittlig löneutveckling i Sverige blir större än standardvärdet 0%.
  • Förväntad värdeutveckling på mitt pensionssparande blir större än standardvärdet 2,10%.
Jag har räknat med att fram till pension jobba heltid med OK lön. En ofrivillig arbetslöshetsperiod skulle vara förödande och skulle omöjliggöra en tidig pension. Många pratar om att gå över till deltid i slutet på arbetslivet, men det tror jag skulle slå för hårt mot lönesparandet. Möjligen skulle man i slutet kunna gå ner i arbetstid till t ex 80% med 85-90% betalt. Särskilt intressant vore det detta om lönesänkningen blir i löneområdet med statlig inkomstskatt.

Om jag inte säljer av några aktier eller byter till fixed income kommer utdelningsinkomsterna att öka snabbare än inflationen vilket gör att första året som pensionär troligen är det fattigaste, vilket inger en viss trygghet men är kanske inte det jag vill. I stället vill jag kunna konsumera hårt mellan 55-60 år då det är mina piggaste år och det behövs kapital för resor/hobbies och bostadsrelaterade utgifter.

Politikerna är klåfingriga och ändrar hela tiderna spelreglerna vilket är olyckligt då det gör det svårt att planera långsiktigt. Mest aktuellt är skattenivån på kapitalkonton och pension samt uttagsålder av pension.

Jag är inte helt säker på att nå mitt mål vid 55 års ålder, men tror inte heller att det dröjer längre än till max 57 års ålder innan jag kan ta pension utan att till reservplanen. Men varför skulle jag inte aktivera åtminstone delar av reservplanen för att kunna gå vid 55?

Alla summor är i dagens penningvärde. Jag vill ha 20.000 kr/mån i dagens penningvärde att leva på som pensionär, men med en måttlig inflation kanske det inte blir väldigt mycket mer fram till pension. Jag tror dock att även 18-19.000 kr/mån i dagens penningvärde skulle räcka långt i Småland, förutsatt att huset är väl underhållet, avbetalt och att jag redan har en bra bil.

6.2 Sammanfattning punkt 1-5

1. Min önskade konsumtionsnivå som pensionär är 20.000 kr/mån netto, vilket ska ge både säkerhetsmarginal och lite guldkant.

2. Min plan är att sluta arbeta tidigast vid 55 års ålder och att fram till allmän pension vid 64 års ålder ta ut tjänste- och privatpension för att jämna ut pensionsutbetalningarna.

3. Fram till pensionsdagen gäller att arbeta så hårt som möjligt för att om möjligt höja de obelånade utdelningsinkomsterna till det som behövs för att komma upp i totalinkomst på 20.000 kr/mån netto.

4. Genom att som pensionär byta från belånad Stockholmslägenhet till obelånad Smålandsvilla fås likvider som kan användas dels till konsumtion för att jämna ut inkomsten fram till allmän pension och dels till aktier investerade i utdelningsaktier. Därefter görs beräkningen om det är möjligt att gå i pension.

5. Om jag inte når ända fram till 55-årsdagen finns 6 alternativa reservplaner:
  • Jobba ytterligare åtminstone ett år
  • Årlig realisation av del av aktieportfölj
  • Stämpla A-kassa
  • Belåning av portfölj
  • Sidoinkomster
  • Lägre konsumtionsnivå