tisdag 20 februari 2018

Pensionsplan 2025 (reviderad 2018)

Det har blivit dags för den årliga uppdateringen av den pensionsplan jag gjorde för första gången förra året (Pensionsplan 2025) och som antagligen är mitt mest ambitiösa inlägg hittills. Det är även mitt mest lästa inlägg.

Nu när det "orangea kuvertet" och årets utdelningsnivåer kommit är en bra tidpunkt att göra årets uppdatering.

Tanken är att analysen som alltså sker först i punkt 4.3 nedan ska vara tillräcklig som beslutsunderlag för att avgöra om det är möjligt att gå i pension.

Med årets uppdatering har jag försökt höja precisionen i beräkningarna. Jag har även jobbat med läsbarhet och tydlighet men tyvärr missat helt med att minska omfånget men det beror på att komplexiteten ökat.

Tidigaste uttag av allmän pension har höjts från 61 år till i dagsläget 64 år för mig. Tjänste- och privatpension talas det också om att höja uttagsåldern för, men det kan bli lite svårare att få igenom då den inte ligger direkt under Riksdagen utan borde vara en sak mellan arbetstagare, arbetsgivare och försäkringsbolag.

Höjningen av pensionsåldern gör att mina egna pengar (konsumtionskapital (förklaras nedan), privatpension, tjänstepension och utdelningar) behöver försörja mig helt i hela 9 år (55 till 64 år) mot tidigare 6 år (55 till 61 år) enligt förra årets regler. Detta har krävt stora förändringar i mitt pensionsupplägg och kan mycket väl komma att senarelägga mitt utträde från arbetsmarknaden.

Planen har 5 delar:
  1. Uppskatta önskad konsumtionsnivå som pensionär.
  2. Upprätta en pensionsprognos på https://www.minpension.se/.
  3. Beräkna vilken utdelningsutveckling som måste till.
  4. Beräkna om det är möjligt att gå i pension.
  5. Kompletterande reservåtgärder för att uppnå önskad konsumtionsnivå.

1. Konsumtion som pensionär

Hur mycket pengar behöver jag som pensionär (netto)?
  • 15.000 kr/mån. Min nuvarande konsumtionsnivå (14.144 kr/mån enligt min sammanställning) och även ungefär min fars pension som bor själv i villa. Ger för lite marginal och ingen guldkant.
  • 20.000 kr/mån. Ger tillräcklig marginal och även möjlighet till lite guldkant.
  • 25.000 kr/mån. Ger verkligen guldkant, men kommer att senarelägga pensionen avsevärt.
Bedömd önskad konsumtionsnivå är samma som förra året och jag ser ingen anledning att räkna upp målet med inflation denna gång, så det är 20.000 kr/mån som gäller i år också.

I ovanstående bedömningar räknar jag med att bo själv billigt i en helt avbetald villa, vilket gör 20.000 kr/mån till en ganska väl tilltagen summa. Det skulle bli betydligt svårare att bo i t ex en nyproducerad hyresrätt med hög hyra.

2. Pension

Det förvånar mig att många bloggare inte räknar med pensionsinkomster när de räknar, utan anser att det blir en sorts bonus, om det ens blir något alls. Jag tänker precis tvärtom att pensionsinkomsten är grunden och att utdelningsinkomsten är det som möjliggör tidigare pension och/eller sätter guldkant. Blir det inga pensionspengar blir det heller inga utdelningsinkomster för då har samhället kraschat helt. Dock vet jag ju att jag är lite äldre och närmare min pension än många andra bloggare.

Mitt nästa steg är därför att göra en pensionsprognos på https://www.minpension.se/ där målet är att genom hela pensionärslivet få en så jämn betalström efter skatt som möjligt. Detta kräver att man simulerar med olika uttagstider innan det blir rätt och jag är ändå inte säker på att jag fått till det till 100%. Tyvärr blev möjligheterna att laborera mycket mindre när ålder för allmän pension höjdes, även om 61 år felaktigt ligger kvar som lägsta uttagsålder för mig på siten.

Jag går direkt till "Pensionsprognos" och fyller i "Arbetar som: Privatanställd arbetare (SAF-LO)", "Månadslön/underlag för pension: 33.000". Jag lämnar "Förväntad genomsnittlig löneutveckling i Sverige" och "Förväntad värdeutveckling på ditt pensionssparande" på sina standardvärden.

Sedan går jag lite mer ologiskt in på "Tänker du arbeta deltid, vara föräldraledig eller studera?" för att ange att jag tänker jobba deltid 0 % från 55 års ålder år 2025 och inte tänker börjar jobba heltid igen, dvs sluta jobba vid 55 års ålder. Detta gör att inbetalningarna till pensionssystemet helt uteblir redan från 55 års ålder och därmed blir pensionen mycket låg, se nedan:

Till sist väljer jag "Jag vill ta ut mina pensioner vid olika åldrar och/eller uttagstider". Jag tar ut de tjänstepensioner som går från 55 till 64 års ålder och även privat pension mellan 55 och 64 års ålder. Vid 62 års ålder tar jag ut de tjänstepensioner som inte går ta ut tidigare med uttagstid på 5 år och vid 64 års ålder tar jag ut allmän pension. Se nedan.


Då får jag följande prognos som jag dock har kompletterat med skatt för att få nettoutbetalningen.


Kommentarer pensionsprognos:
  • Vid 65 års ålder tillkommer garantipension på 2.100 kr som inte är beroende av förmögenhet, utan den får alla med låg pension.
  • Skatten på pension blir avsevärt lägre från det året man fyller 66 år (byter från kolumn 6 till kolumn 2).
  • Skattetabell 33 har använts då det är ungefär vad som används i mina tänkta kommande hemkommuner i Småland och högre än jag har i Stockholm idag.
  • Bostadstillägg kommer trots låg pension aldrig vara aktuellt p g a ett relativt stort kapital.
  • Tidigaste uttag av allmän pension har höjts från 61 till 64 år.
Mina pensionsutbetalningar varierar mellan 4.100 och 9.600 kr/mån netto vilket är en större spridning än jag skulle vilja ha, men höjningen av den allmänna pensionsåldern gör detta omöjligt.

3. Utdelningar

För att åstadkomma en rejäl utdelningsökning från dagens nivåer fram till pension gäller det att 
fortsätta med nyinvesteringar i utdelningsaktier med kapital från lönesparande och återinvesterade utdelningar (se mitt Google Spreadsheet) på så hög nivå som möjligt.

I dag ligger mina prognosticerade utdelningsinkomster för 2018 på 5.000 kr/mån (se Utdelningsutveckling).

Dock kommer ca 16% av utdelningarna från belånat kapital och därmed 800 kr av de 5.000 kr ovan. Alltså är mina obelånade utdelningar idag 4.200 kr/mån. Min grundinställning är att vara helt obelånad som pensionär (se punkt 5.4 nedan).

Under punkt 4.2 nedan har jag beräknat mina saknade utdelningar till 7.300 kr/mån och därmed är målet att vid 55 års ålder ha 11.500 kr/mån i obelånade totala utdelningar, vilket känns möjligt men svårt att nå. Om det fattas pengar år 2025 måste jag ta beslut om vilken eller vilka reservåtgärder från punkt 5 som ska genomföras.

4. Möjligt att gå i pension?


4.1 Beräkning av likvid efter bostadsbyte

För att få ned boendekostnaderna och få loss pengar till konsumtion, men främst för att höja livskvaliteten, tänker jag sälja min Stockholmslägenhet och köpa mig en Smålandsvilla, när jag blir pensionär.

En Smålandsvilla där jag tänkt mig kan kosta allt mellan 200.000 och 5.000.000 kr, men en väl underhållen 70-talsvilla i en mindre by eller en äldre villa i skogen kan lätt fås för 1.000.000 kr så det är vad jag räknar med. Finns det möjlighet kostar ett fint skogsställe 1.500.000 kr vilket jag är beredd att ge om möjlighet finns. Tyvärr finns det ingen realistisk möjlighet till ett ställe med sjötomt, men en liten båt ska jag ha.

Efter den senaste tidens avkylning på bostadsmarknaden värderar jag min lägenhet till 3.500.000 kr . Kalkylen blir då:

Säljlikvid: 3.500.000 kr
Köplikvid: -1.420.000 kr
Avdrag förbättringsutgifter (under utredning): 0 kr
Mäklararvode: -70.000 kr
Reavinst: 2.010.000 kr
Reavinstskatt (22%): 442.200 kr

Säljlikvid: 3.500.000 kr
Reavinstskatt: -442.200 kr
Mäklararvode: -70.000 kr
Återbetalning lån: -1.500.000 kr
I handen: 1.487.600 kr

Köplikvid villa: -1.000.000 kr
Pengar kvar: 487.600 kr

Sedan förra året har det förväntade penningöverskottet minskat rejält från 950.000 kr till 487.400 kr. Detta är p g a sämre bostadspriser samt att förra årets bedömning redan då kändes väl optimistisk och dessutom inte inkluderade mäklarkostnad.

Avdrag för förbättringsutgifter är lite snårigt men ska såklart göras om det är möjligt. Det jag kommer på som kan vara aktuellt nu är:
  • Byte av golv från laminat till parkett
  • Byte till säkerhetsdörr
  • Nyinstallation diskmaskin
  • Byte från keramisk häll till induktionshäll (inte genomfört ännu)
Jag räknar även med att betala in hela vinstskatten direkt då en del att mitt pensionsupplägg är att vara helt skuldfri för att få ned den ekonomiska stressnivån.

4.2 Användning av konsumtionskapital (årets stora nyhet!)

Om jag hade siktat på att pension och utdelningar skulle summera till konsumtionsmålet 20.000 kr/mån direkt när jag slutar arbeta vid t ex 55 års ålder skulle kassaflödet senare år blivit väldigt starkt och långt över 20.000 kr/mån inte minst p g a att pensionen blir högre. Då skulle jag ha gått i pension långt senare än nödvändigt..Därför skapar jag ett konsumtionskapital vilket är den stora nyheten jämfört med förra årets pensionsplan.

Konsumtionskapitalet ska täcka upp så att jag kan konsumera 20.000 kr/mån även under perioden innan allmän pension från 55 år till 64 år (Miljonär innan 30 skriver om "de kritiska åren" i sin bok och på sin blogg). De "kritiska åren" är dock inte lika kritiska eller lika många för mig som för de som tänkt gå i pension långt innan de ens kan ta ut tjänste- eller privatpension.

Mitt konsumtionskapital kommer utgöras av en betydande del av överlikviden från bostadsbytet ovan. Om jag inte hade haft möjlighet till detta hade jag successivt fått bygga upp kapitalet genom traditionellt sparande.

Troligen kommer att konsumtionskapitalet att vara placerat på ett säkert räntesparande.

4.3 Möjligt att gå i pension 2025?

Som "folkpensionär" blir pensionen från 64 års ålder om jag slutar arbeta vid 55 års ålder runt 8.300 kr/mån netto (se pensionen livet ut i tabell under punkt 2 ovan) så det är skillnaden mellan denna och den lägre pensionen från 55 till 64 år som ska täckas upp för av konsumtionskapitalet. Uttag av konsumtionskapital och nettopension ska alltid summera till 8.300 kr/mån.

Överlikviden från bostadsbytet 487.600 kr används till konsumtionskapital med 424.800 kr, men resten 62.800 kr kan användas till utdelningsaktier vilket beräknas ge 200 kr/mån vid 4,5% DA. Jag hoppas dock verkligen att det blir mer kvar till utdelningsaktier.

Om jag hade varit 55 år nu och alla siffror hade varit som de är nu hade jag saknat 7.300 kr i obelånade utdelningar och hade alltså inte kunnat gå i pension, utan hade behövt jobba ytterligare en tid. Tur då att jag bara är 48 år. Detta visas nedan.

55-62 år (7 år)
Konsumtionsnivå -20.000 kr
Pensioner 4.100 kr
Uttag konsumtionskapital 4.200 kr (4.200 x 12 x 7 = 352.800 kr)
Utdelningsinkomster idag (obelånad del) 4.200 kr
Utdelningsinkomster från bostadsbyte: 200 kr
Saknade utdelningsinkomster idag 7.300 kr

62-64 år (2 år)
Konsumtionsnivå -20.000 kr
Pensioner 5.300 kr
Uttag konsumtionskapital 3.000 kr (3.000 x 12 x 2 = 72.000 kr)
Utdelningsinkomster idag (obelånad del) 4.200 kr
Utdelningsinkomster från bostadsbyte: 200 kr
Saknade utdelningsinkomster idag 7.300 kr

64-100 år
Konsumtionsnivå -20.000 kr
Pensioner 8.300 kr
Uttag konsumtionskapital 0 kr
Utdelningsinkomster idag (obelånad del) 4.200 kr
Utdelningsinkomster från bostadsbyte: 200 kr
Saknade utdelningsinkomster idag 7.300 kr

Förhoppningen är att se hur de saknade utdelningsinkomster stadigt minskar år för år tills jag kan gå i pension, vilket tidigast kan bli vid 55 års ålder.

5. Kompletterande reservåtgärder

Om mina totala inkomster visar sig inte räcka till när jag tänkt ta pension vid 55 år finns hela 6 kompletterande åtgärder som är valbara var för sig eller i kombination. De är inte rangordnade: 
  1. Jobba ytterligare ett år och göra en ny pensionsplan.
  2. Årlig realisation av del av aktieportfölj.
  3. Stämpla A-kassa som arbetslös.
  4. Belåning av portfölj.
  5. Sidoinkomster.
  6. Lägre konsumtionsnivå.

5.1 Jobba ytterligare ett år och göra en ny pensionsplan

Säkrast och med rejäl effekt på inkomsten är att arbeta ett extra år, men också tråkigast när målet är att gå i tidig pension. Inkomsterna kommer att öka via:
  • Bara något bättre allmän pension då uttagstiden för allmän pension är densamma. Bara ett års inbetalningar tillkommer.
  • Uttagstiden för privatpension och del av tjänstepension förskjuts ett år och tjänstepensionen får ett års inbetalningar ytterligare.
  • Tjänste- och privatpension tas ut under ett år kortare tid (8 år i stället för 9) vilket ger större månadsutbetalning.
  • Mindre konsumtionskapital går åt och därför kan det investeras i fler aktier.
  • Utdelningsmaskinen får jobba ett år till utan uttag med de största utdelningarna någonsin.
  • Lönesparandet kommer att vara det största någonsin.

Detta är helt klart ett fall av "One more year"-syndromet, men pengarna ska ju räcka också.

5.2 Årlig realisation av del av aktieportfölj

Jag har tidigare skrivit om att sälja av lite av portföljen varje år i När har jag råd att sluta jobba? och Uppföljning: När har jag råd att sluta jobba?. Det som jag kallar "Den milda varianten" går ut på att eftersom bra utdelningsbolags utdelning stiger snabbare än inflationen så kan man hålla en utdelning konstant även i reella termer om man säljer av lite av portföljen varje år.

Alternativet till att sälja av aktier är att helt eller delvis växla över till högavkastande aktier utan eller med låg utdelningstillväxt bara för att hålla inflationen stången. Jag kan till och med helt gå över till högavkastare utan utdelningstillväxt och strunta i att jag tappar lite köpkraft varje år (om inflationen är fortsatt hyggligt låg), då jag vill vända på konsumtionen, dvs konsumera mest som yngre pensionär och mindre som äldre pensionär. Utan att få pengaproblem som äldre pensionär. Svår balansgång det där!

Om vi antar att egna kapitalet är t ex 2.400.000 kr när jag går i pension ger även en årlig realisation av återhållsamma 1% av portföljen 2.000 kr/mån.

Det känns som huvudalternativet är att behålla kvalitetsbolagen och sälja av lite varje år som pensionär. Alternativet att byta över till sämre högavkastande företag bara för att man har som princip att inte sälja av aktier känns mindre attraktivt.

5.3 Stämpla A-kassa som arbetslös

Detta har jag skrivit ett inlägg om tidigare, Att göra en fuling året innan man tar pension... , men är värt att nämnas igen. 

Jag har verkligen inte belastat välfärdssystemen tidigare utan har varit en s k nettobetalare och skulle bara ha lite ha dåligt samvete för att göra det i slutet av min yrkesverksamma karriär.

Så här har jag tänkt mig det (A-kassan är jag alltså redan med i):
  1. Gå i god tid med i facket för att kvalificera mig för inkomstförsäkring (80% ersättning av verklig lön) vid arbetslöshet (undersök vilket av mina fackalternativ som ger bäst utfall).
  2. Se till att få "sparken" från arbetsgivaren för att minimera karensperioden för A-kassa. Även om det egentligen är en uppsägning från min sida (detta har egentligen ingen betydelse för om jag säger upp mig själv kommer de 300 A-kassedagarna bara att ligga 45 dagar längre fram i tiden, då man i så fall får en karenstid på 45 dagar).
  3. Skriv in mig som arbetslös.
  4. Flytta ned till Småland.
  5. Stämpla A-kassedagar en full period om 300 dagar (=15 månader), varav minst 100 med fackets inkomstförsäkring (beroende på val av fack och med/utan tilläggsförsäkring).
  6. Ducka så mycket som möjligt från Arbetsförmedlingens åtgärder utan att bli avstängd från A-kassan.
  7. När A-kasseperioden är slut, hoppar jag in på den ordinarie planen som finns beskriven i inlägget.
Förutom att ge en ganska bra slant höjs även den allmänna pensionen något, även om den inte kommer att tas ut senare.

Men framför allt får utdelningsmaskinen jobba utan uttag och kanske t o m med mindre insättningar ytterligare ett år och även uttag av privat pension och tjänstepension kan fördröjas ett år även om det inte är nödvändigt.

Ovanstående gäller om jag gör detta som 55-åring, men om inte pengarna behövs kan jag i stället göra detta redan som 54-åring för att kunna sluta arbeta ytterligare ett år tidigare.

Rent psykologiskt eller moraliskt känns detta dock inte som ett snyggt avslut.

5.4 Belåning av portfölj

Belåning av portfölj för att höja utdelningarna känns helt OK nu när jag har lön att backa upp kursfall med. Därför kommer jag alltid ligga belånad så länge jag arbetar och vi har dagens räntekostnader och direktavkastningar. Mer om min belåning i ett eget inlägg (Min belåning nu och som pensionär).

Om jag ska man ligga belånad även som pensionär är mycket mer osäkert. Då finns ingen lön som backup, men visst är det ett sätt att öka utdelningarna avsevärt. Men är risken för hög? Hur hög belåning i så fall? Belåning får ligga kvar på reservåtgärdslistan och inte vara en del av grundscenariot. Belåning och lån överhuvudtaget ökar den ekonomiska stressnivån och just stress är något jag vill undvika som pensionär.

5.5 Sidoinkomster

Sidoinkomster som pensionär är jag ambivalent till. Dels kan det dryga ut kassan, dels vill jag vara helt fri att göra vad jag vill varje dag och utan att behöva dra in extra kulor. Viktigt är i så fall att jobbet är helt på mina villkor och kan göras precis när och till och med om jag vill. Kortare tidsbestämda uppdrag kan också vara av intresse.

5.6 Lägre konsumtionsnivå

Utan tvekan är 20.000 kr/mån i konsumtion ganska rejält tilltaget om jag bor billigt i en helt avbetald villa i Småland. Det innebär att det finns 2-3.000 kr/mån i marginal som jag kan ta i anspråk, även om detta känns som sistavalet av åtgärder.

6. Sammanfattning

6.1 Några om och men och kanske

Mina bedömningar är ganska försiktiga och pensionskalkylen kan bli bättre genom att:
  • Förväntad genomsnittlig löneutveckling i Sverige blir större än standardvärdet 0%.
  • Förväntad värdeutveckling på mitt pensionssparande blir större än standardvärdet 2,10%.
Jag har räknat med att fram till pension jobba heltid med OK lön. En ofrivillig arbetslöshetsperiod skulle vara förödande och skulle omöjliggöra en tidig pension. Många pratar om att gå över till deltid i slutet på arbetslivet, men det tror jag skulle slå för hårt mot lönesparandet. Möjligen skulle man i slutet kunna gå ner i arbetstid till t ex 80% med 85-90% betalt. Särskilt intressant vore det detta om lönesänkningen blir i löneområdet med statlig inkomstskatt.

Om jag inte säljer av några aktier eller byter till fixed income kommer utdelningsinkomsterna att öka snabbare än inflationen vilket gör att första året som pensionär troligen är det fattigaste, vilket inger en viss trygghet men är kanske inte det jag vill. I stället vill jag kunna konsumera hårt mellan 55-60 år då det är mina piggaste år och det behövs kapital för resor/hobbies och bostadsrelaterade utgifter.

Politikerna är klåfingriga och ändrar hela tiderna spelreglerna vilket är olyckligt då det gör det svårt att planera långsiktigt. Mest aktuellt är skattenivån på kapitalkonton och pension samt uttagsålder av pension.

Jag är inte helt säker på att nå mitt mål vid 55 års ålder, men tror inte heller att det dröjer längre än till max 57 års ålder innan jag kan ta pension utan att till reservplanen. Men varför skulle jag inte aktivera åtminstone delar av reservplanen för att kunna gå vid 55?

Alla summor är i dagens penningvärde. Jag vill ha 20.000 kr/mån i dagens penningvärde att leva på som pensionär, men med en måttlig inflation kanske det inte blir väldigt mycket mer fram till pension. Jag tror dock att även 18-19.000 kr/mån i dagens penningvärde skulle räcka långt i Småland, förutsatt att huset är väl underhållet, avbetalt och att jag redan har en bra bil.

6.2 Sammanfattning punkt 1-5

1. Min önskade konsumtionsnivå som pensionär är 20.000 kr/mån netto, vilket ska ge både säkerhetsmarginal och lite guldkant.

2. Min plan är att sluta arbeta tidigast vid 55 års ålder och att fram till allmän pension vid 64 års ålder ta ut tjänste- och privatpension för att jämna ut pensionsutbetalningarna.

3. Fram till pensionsdagen gäller att arbeta så hårt som möjligt för att om möjligt höja de obelånade utdelningsinkomsterna till det som behövs för att komma upp i totalinkomst på 20.000 kr/mån netto.

4. Genom att som pensionär byta från belånad Stockholmslägenhet till obelånad Smålandsvilla fås likvider som kan användas dels till konsumtion för att jämna ut inkomsten fram till allmän pension och dels till aktier investerade i utdelningsaktier. Därefter görs beräkningen om det är möjligt att gå i pension.

5. Om jag inte når ända fram till 55-årsdagen finns 6 alternativa reservplaner:
  • Jobba ytterligare åtminstone ett år
  • Årlig realisation av del av aktieportfölj
  • Stämpla A-kassa
  • Belåning av portfölj
  • Sidoinkomster
  • Lägre konsumtionsnivå

fredag 2 februari 2018

Sparkvot utan och med utdelningar!

Jag tänker idag inte propagera för om man ska ha med utdelningar med eller ej i sparkvoten. Hoppas inte ni läsare blir för besvikna.

Själv använder jag sparkvot inklusive utdelningar, men förstår att det har sina brister.

I stället nöjer jag mig med att visa mina egna sparkvoter på rullande 12 månader sedan jag blev utdelningsinvesterare hösten 2016:


I början följs kurvorna åt ganska väl vilket såklart beror på att jag inte hunnit få så mycket utdelningar ännu. Sedan utdelningarna börjat trilla in har skillnaden mellan de 2 sparkvoterna stabiliserat sig på ca 6 procentenheter, vilket jag tror är mycket mindre än vad många medbloggare förväntat sig.


Skillnaden borde dock öka när utdelningarna med tiden blir en större del av totalinkomsten, då utdelningarna väntas växa snabbare än löneinkomsten, åtminstone i procent, men i kronor kanske det fortfarande är lönen som växer snabbast.

Lite oväntat ser jag att sparkvoten utan utdelningar nu i januari ligger på 47,4% och alltså är ganska nära ett drömmål där halva lönen går till konsumtion och halva till sparande. Jag kommer att följa denna sparkvot för att se om 50% är ett möjligt mål, om inte i år så kanske nästa år.

torsdag 1 februari 2018

Meningen med pengar?

Jag har bott halva livet i Stockholm och halva i Småland och har förstått att synen på pengar är helt olika.

Om vi frågar Stockholmaren och Smålänningen om syftet med pengar får vi dessa svar:
  • Stockholmaren säger att "Pengarna är runda för de ska rulla"
  • Smålänningen säger då att "Tvärtom, pengar är flata för att de ska staplas"
Uppväxt med småländska värderingar måste jag säga att min syn ligger betydligt närmare det småländska synsättet.

torsdag 25 januari 2018

Månadsuppdatering januari 2018


Januari blev en trist månad där det mest anmärkningsvärda är ett riktigt bra lönesparande. 

Det är tydligt att man som utdelningsinvesterare där slutmålen ligger många år framåt måste ha delmål att motivera sig med under tiden.


Inkomster & Sparande

Denna månad blev det lite mer än en ren månadslön (26.400 kr) med 27.574 kr på kontot, vilket beror på jourersättning, men jag har även varit sjuk i jul vilket tar tillbaka en del pengar. 

50 kr i sidoinkomster från Sponsorhuset.

Total inkomst 29.539 kr gör att jag inte når målet minst 30.000 kr varje månad i år, men är ändå 16,9% mer än förra årets januari med 25.266 kr. Hade jag inte varit sjuk hade fått över 30.000 kr.

Löneinkomst: 27.574 kr
Utdelningar: 1.915 kr
Sidoinkomst: 50 kr
Total inkomst: 29.539 kr

Lönesparande: 18.500 kr
Återinvesterade utdelningar: 1.915 kr
Sparande inkl utdelningar: 20.415 kr

Sparkvot: 69,1 %

Tanken är att ha exakt en normal nettomånadslön (just nu 26.400 kr) kvar på lönekontot dagen innan lön som buffert och att resten sätts över till sparandet.

Månadens sparkvot blev 69,1% vilket är riktigt bra för att vara "årets fattigaste månad"...

Utdelningar

I år kan jag börja jämföra månadens utdelningar med samma månad föregående år, då jag hållit på tillräckligt länge.

Månadens utdelningar blev 1.915 kr och är därmed en ökning med finfina 117% eller 1.032 kr jämfört med förra årets 882 kr (för detaljer se Google Spreadsheet).

Utdelningarna på rullande 12 månader ökar därmed något från 3.534 till 3.620 kr/mån. Framåt mars-maj väntar jag mig en rusning uppåt för kurvan nedan.


Frihetskvoten & Arbetsfridagen

Mitt egna mått Arbetsfridagen flyttar sig en dag bakåt denna månad till 4/10.

Frihetskvoten definieras som:

Erhållna utdelningar / Utgifter = Frihetskvot

Utdelningar och utgifter anges som genomsnitt på rullande 12 månader

Frihetskvoten kan alltså påverkas av förändringar i utdelningar och/eller utgifter.

Frihetskvoten visar alltså hur väl dagens utgifter täcks av dagens utdelningar.

Frihetskvoten ökar bara något från 24,25 % till 24,59 % och jag närmar mig ett stort delmål om 25 % som innebär ett kvartals eller 3 månaders frihet. Se Google Spreadsheet för mer detaljer.

Portföljvärdet

Portföljvärdet var 2017-12-31 990.304 kr och har efter en stark början av januari varit stabilt över 1 MSEK för att de senaste dagarna falla ihop rejält igen, men registreras alltså bara när något intressant delmål eller datum passeras.

tisdag 23 januari 2018

Sparkvotens långsiktiga utveckling

På mitt Google kalkylark som började som ett projekt för att hela tiden ha koll på min portfölj finns mycket mer information än så, där kanske Sparkvoten är allra viktigast.

Sparkvoten är komplex då den beror på såväl inkomst som utgifter och alltså kan förbättras av högre inkomster och/eller lägre utgifter.

Det är lätt att kortsiktigt hålla en hög sparkvot, men att år efter år hålla en hög sparkvot imponerar på mig. Därför kommer jag att följa upp min ackumulerade sparkvot.

Värre ändå än kortsiktigt höga sparkvoter är bekanta som säger att de sparar stora summor, men med jämna mellanrum tömmer kontot för att köpa något materiellt eller kanske en resa.

Då jag inte har någon buffert att tala om (1 nettomånadslön) kan det någon gång bli tal om uttag från sparandet och då blir såklart sparkvoten negativ. Jag har dock hittills klarat mig utan uttag, men ser inte som uteslutet att ett större uttag behöver göras i framtiden. Om pengabehovet inte uppkommer plötsligt börjar jag med ett sparande på ett sparkonto för målsparande. Målsparandekontots sparande läggs in som sparande och blir inte konsumtion förrän kapitalet plockas ut: Alltså den månad jag köper vitvaror för 15.000 kr från sparkontot, sätter jag in 15.000 kr på kapitalkontona som vanligt och nettot för lönesparandet blir då 0, men jag har ändå pengar att köpa månadens aktier för.

Kortsiktigt målsparande enligt ovan är enligt mig inget sparande utan uppskjuten konsumtion, men här finns inga bergfasta gränser. Även mitt sparande är uppskjuten konsumtion, med skillnaden att min konsumtion finns mycket längre fram i tiden.

I och med att jag har haft en relativt kraftigt ökande lön och räknar in utdelningar i min sparkvot har nämnaren för uträkning av sparkvot ökat kraftigt sedan 2013. Dess bättre har sparandet ökat i än större grad, vilket har haft en positiv effekt på sparkvoten. Inget snack om att det är lättare att spara om man har en vettig lön.

En större ekonomi med större inkomster gör att de tidiga månaderna med mindre inkomster får mindre inverkan på den ackumulerade sparkvoten än senare månader.

Därför visar jag den ackumulerade sparkvoten sedan augusti 2013 och framåt, även om jag inte började på allvar förrän 2016. Denna blir såklart mer och mer trögrörlig för varje månad som läggs till. För att se lite mer färska uppgifter som inte påverkas av en gammal och svag historik lägger jag in även rullande 12 månader.


Redan till slutet av året visar prognosen att jag kommer att ligga på en ackumulerad sparkvot på 41-42%. Det finns inget mål för ackumulerad sparkvot, då jag inte kan påverka de historiska värdena.

I stället ligger sparkvotsmålet på rullande 12 månaders medelvärde med 54,0% vilket är en liten höjning från förra årets utfall 53,4%.

tisdag 16 januari 2018

Söka nytt jobb eller inte? That's the question!


Har funderat på hur min stressnivå, arbetstid och lön varierat under mitt arbetsliv. Intressantare är dock vad jag ska göra med resten av mitt arbetsliv.

1. Karriärsperioden

Direkt efter universitetet (slutet av 90-talet och en bit in på 00-talet) när jag skulle göra karriär jobbade jag väldigt mycket, sällan under 60 tim/vecka, men ofta mer. Dessutom var stressnivån hög. Detta kunde bara sluta på ett sätt och det gjorde det också: Jag gick in i väggen! Pengarna var bra, men utflödet var lika stort som inflödet ändå.

2. Återhämtningsperioden

Därefter hade jag en period med enklare arbeten och mycket lägre lön, men ingen stress på arbetet. Det fanns dock en stress över att pengarna inte skulle räcka och det var inte tal om något sparande. Dessutom fanns det en stress över att jag inte tog till vara på min utbildning och tidigare arbetslivserfarenhet vars värde devalverades för varje år som gick.

3. Vägen tillbaka-perioden

Sedan 2013 har jag återigen ett kvalificerat heltidsarbete men med låg stressnivå på alla plan: relativt säker anställning, använder min utbildning och tidigare erfarenheter, pengarna räcker med marginal och arbetet i sig är inte heller stressande.

Lönen nu ligger med 33.000 kr/mån på en mellannivå av ovanstående perioder och med en ganska låg kostnadsnivå tillåter den mig att spara en ansenlig summa varje månad. Jag känner dock att lönen är i lägsta laget och egentligen borde upp med i alla fall 5.000 kr även för nuvarande tjänst på nuvarande företag.

4. Nästa steg?

Jag funderar på om nuvarande anställning ska bli min sista innan jag kan pensionera mig om 7-10 år, eller om jag ska försöka mig på att göra ett kliv till på karriärsstegen?

Detta talar emot att byta jobb:
- Man vet vad man har men inte vad man får.
- Nuvarande arbetsgivare är troligen på väg in i en tillväxtfas som dels kan renodla mina uppgifter åt det håll jag vill, dels höja min lön.
- Möjlighet att senare gå ner till deltid: med renodlade arbetsuppgifter och med ett välorganiserat arbetssätt kan jag troligen gå ner till deltid senare (lediga fredagar?) utan att det skulle kosta för mycket.
- Jag är faktiskt inte jättehungrig på ett nytt jobb.
- Jag mår bra där jag sitter nu och har bra balans mellan fritid och arbetstid samt ingen stress. Efter att jag "väggat" är min stresstolerans mycket sämre.

Detta talar för att söka och kanske byta jobb nu:
+ De senaste åren har gett mig en bra erfarenhetsplattform att söka jobb från.
+ Möjlighet att vara ganska kräsen med nya jobberbjudanden då jag sitter bra där jag sitter.
+ Möjlighet till ett rejält karriärskliv direkt, både vad gäller lön och arbetsinnehåll.
+ Jag är nu nästan 48 år och om jag ska söka nytt jobb är det nu det ska ske, då det blir svårare och svårare för varje år som går. Kanske är det redan för sent?

Just nu lutar jag åt att stanna kvar på nuvarande jobb fram till jag slutar jobba. Men det behövs nog inte mycket mer än ett dåligt lönesamtal eller ett dåligt utvecklingssamtal för att tända gnistan.

lördag 6 januari 2018

Sammanställning utgifter 2017

Runt nyåret vimlar det med inlägg med diverse årssammanställningar och här kommer ytterligare en. Bara jag har redan skrivit tre sådana inlägg tidigare (Uppföljning målHur långt täcker mina utdelningar mina utgifter? och Årskrönikan).

Detta är första gången jag gör en sådan här sammanställning och jag har inte haft någon budget för året, så siffrorna får stå för sig själva. Inte heller för 2018 har jag någon budget, men nästa år ska jag kunna jämföra med 2017.

Jag är ingen kvittosamlare utan har tagit kontoutdraget för 2017 och angivit kontoklass och konto för varje notering. Detta fungerar ganska bra då jag inte använder kontanter längre, även om vissa noteringar var svåra att identifiera.

Förutsättningarna: Jag bor själv i en bostadsrättslägenhet i Stockholm, arbetar i stan och jobbpendlar med elcykel och cykel.

Totalt har jag enligt kontoutdraget haft utgifter på 169.735 kr under 2017, vilket motsvarar 14.144 kr/mån. Detta är små utgifter i den riktiga världen, men bland mina bloggkollegor framstår jag som en riktig slösare. Mitt mål för 2018 är därför att minska kostnaderna något, särskilt i förhållande till inkomster och sparande.

Nedan följer en uppdelning av utgifterna i kontoklasser och därefter en analys av respektive kontoklass.

Uppdelning i kontoklasser

Kollade på tavlan från TV3:s Lyxfällan som har 7 kontoklasser:


Jag tar dock inte med "Sparande" som är sönderanalyserat i alla andra blogginlägg. "Kläder" är inget stort konto för mig och får gå in under "Övrigt". Även "Lån" tar jag bort (Bostadslån ligger under "Bostad") och lägger in mitt Studielån under "Övrigt". Då hamnar jag på 4 kontoklasser med följande utgiftsfördelning:


Detta säger inte så mycket utan jag hoppas kunna göra en jämförelse nästa år.

Bostadsutgifter

De totala bostadsrelaterade utgifterna blev 67.250 kr eller 5.604 kr/mån, vilket får anses vara OK för ett singelhushåll i Stockholm. Det motsvarar 39,6% av de totala utgifterna.


För 2018 räknar jag med en betydande ökning av bostadsutgifterna då:
  • Brf-avgiften (38.893 kr) har redan höjts 10% till 2018 p g a stora genomförda renoveringar (tak, fasad, dränering, fönster). Den kommer dock ligga stilla eftersom en månadsavgift avseende 2016 råkade betalas först 2017.
  • Bolån (22.559 kr) kommer att minska något p g a byte av bank, se Bankbyte. Obs att bolånen är brutto (dvs hela utgiften) och att det avgår 30% i ränteavdrag.
  • El och Försäkring (4.421 resp 1.377 kr) kommer att ligga hyggligt stilla.
  • Underhållskostnaderna (0 kr) måste upp för att hålla bostaden i skick. Närmast i tid ligger nya vitvaror samt lite ommålning.

Matutgifter

De totala livsmedelsrelaterade utgifterna blev 32.271 kr eller 2.689 kr/mån, vilket är för mycket för ett singelhushåll och motsvarar 19,0% av utgifterna. Faktiskt är det dock lite lägre än jag trodde.


För 2018 hoppas jag på en minskning av de totala matutgifterna genom att:
  • Livsmedel (14.578 kr) minskar något eller åtminstone håller sig oförändrade genom att laga mer mat från grunden. Dessutom hoppas jag på mindre godis och snacks. Detta är förutom en satsning på lägre matutgifter även en del av min satsning på bättre hälsa.
  • Utemat (17.692 kr) minskar rejält genom att mer mat lagas själv eller i värsta fall så ersätts vardagslunch i stor utsträckning av helfabrikat.
I "Livsmedel" ingår allt som köps i livsmedelsbutik såsom tvätt, disk, hygien etc förutom ren mat. Även besök på Systemet förs hit.

I "Utemat" ingår även alkohol köpt på krog.

Transportutgifter

Transportutgifterna blev 17.102 kr eller 1.425 kr/mån, vilket är mycket för en person utan bil, men egentligen inte så farligt totalt sett. Det motsvarar 10,1% av de totala utgifterna.


För 2018 blir det en trolig rejäl minskning av transportutgifterna genom att:
  • Cykelutgifterna (14.342 kr) blir mycket lägre då jag nu har 2 bra cyklar (elcykel + vanlig) som bara behöver lite underhåll, försäkring, tillbehör och cykelkläder.
  • Kollektivtrafik (2.660 kr). Trots att jag nästan alltid cyklar blir det en del kollektivtrafik och kanske det går minska utgiften några hundralappar genom att cykla ännu mer.
  • Bilutgifterna (100 kr) ligger under brusnivå och kostnader för bil kan komma att öka något 2018. Det finns dock inga bilköparplaner så länge jag bor kvar i Stockholm.
Längre resor räknar jag till kontot "Resa & Nöje" som ligger under kontoklassen "Övrigt".

Övriga utgifter

Övriga utgifter blev 53.112 kr totalt:


För 2018 vet jag inte vad om det totalt kan bli en minskning eller blir en ökning då:
  • Inventarier (14.428 kr) innefattar främst lösöre i lägenheten inklusive hemelektronik. Jag ser inga större investeringsbehov just nu och tror på en minskning.
  • Studielån (11.206 kr) kommer att öka då lönen som betalningarna baseras på har ökat (trevligt!).
  • Resa & nöje (10.853 kr) kan komma att öka då jag 2017 genomförde bara en utlandsresa där målet är 2. Nöjen som innefattar bl a bio och andra inträden hoppas jag ska öka 2018. Hit räknas även längre tågresor än kollektivtrafikens.
  • Abonnemangsutgifterna (4.632 kr) är redan ganska låga då 1) Internet & fasttelefon ingår i Brf-avgiften, 2) Arbetsgivaren betalar mobiltelefonen och jag har inte längre Spotify eller Netflix. Utgiften består främst av kabeltv och förväntas minska något i år.
  • Gåvor (3.677 kr) är julklappar och födelsedagspresenter till mina 2 brorsbarn och förväntas bli relativt lika.
  • Kläder (3.025 kr) ligger ganska lågt då det innefattar även sportutrustning. Kan komma att öka något för vanliga kläder. Sportgrejor har jag ganska bra.
  • Hälsovård (2.093 kr) är ett eftersatt område som innefattar bl a medicin, frisör, sjukvård och tandvård. Speciellt tandvård är ett område där jag faktiskt vill satsa lite pengar i år.
  • Spel (2.000 kr) är alltså spel på bl a Lotto och Stryktipset. Jag hoppas minska till hälften.
  • A-kassa (1.200 kr) känner jag att jag måste ha även om jag sitter ganska säkert på min arbetsplats. I år blir det ingen skillnad, men jag har funderingar på att gå med i facket, vilket skulle höja kostnaden markant. Främst är det inkomstförsäkringen jag är ute efter.

Slutkommentar

Det är tydligt att sammansättningen av utgifterna kommer att förändras markant när jag som pensionär kommer att bo i villa med bil, men just nu nöjer jag med att se vad jag kortsiktigt kan göra med utgifterna så länge jag bor och jobbar i Stockholm.