Min resa till ekonomiskt fri (fortsättning följer)

Jag börjar med att säga att jag är född 1970 för underlätta läsningen nedan.

2003-2012

2003-2012 är en tid när jag går från visstidsanställning till visstidsanställning och däremellan ibland arbetslös. Jag handlar aktier genom swingtrading och daytrading, där jag har förträngt exakt hur det gått, men med ganska stora förluster. Inkomsterna räcker knappt till utgifterna. Inget sparande.

2013-2015

2013 gör jag en omstart med mitt liv och börjar en stabil tillsvidaretjänst på en fast arbetsplats. Det finns ca 500.000 kr kvar från tradingen, nu på ett räntekonto. Några få tusenlappar per månad sparas.

2016

2016 är jag fortfarande kvar på samma arbetsplats, trivs bra och lönen börjar komma upp lite. Jag tittar in på minPension och inser förskräckt att jag inte kommer att kunna gå i pension ens vid 65 år med en vettig konsumtionsnivå och att något därför behöver göras.

Vid tidigare aktiehandel har jag aldrig brytt mig om de ynka procenten utdelning som ett företag delar ut. Men nu läser jag om utdelningstillväxt, sparkvot, utdelningsandel, återinvestering, ränta-på-ränta mm och ser att utdelningsinvestering är något för mig. 

Jag vågar inte investera alla de 700.000 kr jag har direkt då jag inte vet var börsen står. I stället bestämmer jag mig för att under något år köpa utdelande aktier för beloppet även om jag vet att "time in market" oftast slår "timing the market".

Under året läser jag bloggar där en del sparar åtminstone runt halva sina lön vilket jag finner fascinerande och jag börjar titta på mina egna kostnader. Detta leder till en i mina ögon fantastisk sparkvot på 43,3% exklusive utdelningar för helåret 2016. Sparkvoten ger mig 121.000 kr i nysparande att köpa aktier för.

Redan under 2016 ser jag styrkan i utdelningsinvestering och i stället för att gå i pension vid 65 år med en bra pension börjar jag nu tro på att bli fri åtminstone vid 62 år.

Precis i slutet på året startar jag min blogg för att skriva ner mina tankar.

2017-2019

Jag är fortfarande kvar på samma arbetsplats. Löneutvecklingen har stagnerat och kanske jag borde se mig om efter något nytt, men energin är inte riktigt där.

Första gången jag nämner att sluta jobba redan vid 55 år är 2017-05-24 i detta blogginlägg. Jag tror dock inte riktigt på det, utan 55 år är vald för att det är då tjänstepensionen och privat pension kan hjälpa upp inkomsten och därför är den tidigaste pensionsålder som är ens teoretiskt möjlig.

Ett par månader senare släpper jag första upplagan av min stora Pensionsplan som ska uppdateras varje år fram till dess den visar att jag kan gå i pension med den konsumtionsnivå jag önskar.

2025?

När jag skriver sista? Pensionsplanen runt midsommar 2024 hoppas jag den visar att jag kan gå i pension 2025-01-01, men gör den inte det får jag arbeta ett tag till, inte nödvändigtvis ett helt år.

Jag ser det absolut inte som misslyckande om det blir senare än 2025 (55 år) utan varje dag som jag kan gå i pension innan vad jag kunde gjort utan min "Utdelningsmaskin" räknas som en vinst.

Del 5 pensionsplanen: Ökade utdelningar

Jag har släppt årets version av min stora Pensionsplan, men för att den inte skulle bli alldeles för stor är detaljnivån i många fall låg. Därför kommer jag att skriva en serie mer djuplodande inlägg om utvalda delar från pensionsplanen.

Tidigare delar ur inläggsserien:
Del 1 "One more year syndrome"
Del 2 Val av tidpunkt
Del 3 Konsumtion som pensionär
Del 4 Pension

Femte delen behandlar pensionsplanens underavsnitt "4.1 Ökade utdelningar" från avsnittet "4. Åtgärder för att öka inkomsterna".

1. Ökade utdelningar

För att kunna gå i pension tidigt måste mina utdelningar öka kraftigt från nuvarande nivåer.

Mina utdelningar ökar av följande anledningar:

1. Utdelningstillväxt, dvs utdelning/aktie från år till år blir allt högre. Här gäller det att ha koll på vilka företag som ger en god chans till återkommande höjningar av utdelningen.
2. Återinvesterad utdelning. Så länge jag är i ackumuleringsfasen återinvesteras all erhållen utdelning genom att köpa nya aktier, inte nödvändigtvis i samma företag som utdelningen kom ifrån. Företag med hög utdelning ger möjlighet att köpa fler aktier via återinvesterad utdelning.
3. Nytt tillfört kapital från lön. Så länge jag arbetar sparas en avsevärd del av lönen och investeras i nya aktier. Här finns tankar på att försöka öka lönen och sparandet genom att söka nytt jobb eller att försöka dra in lite sidoinkomster. I dagsläget är dock min energinivå för låg och i stället har jag faktiskt funderat på deltid 75-80% (se här) och bli delvis fri redan nu, men bli helt fri kanske något år senare än tänkt. Ett alternativ vore kanske att ta sig i kragen och försöka hitta ett mer välbetalt deltidsjobb så att jag både kan behålla ett högt sparande och bli delvis fri.
4. Aktiebelåning. 1-3 från ovan är standard men att öka utdelningarna genom belåning är det långt ifrån alla utdelningsinvesterare som gör. Idag använder jag mig av belåning för att öka utdelningarna och jag tycker att det är värt risken nu när jag har en lön som kan täcka upp börsfall. Jag har dock börjat minska belåningen i procent långsamt redan nu, men fortsätter att öka den i kronor. Som pensionär med bara en låg pension kommer jag antingen vara helt obelånad eller troligare betydligt lägre belånad med bra marginal till nästa räntesteg vid börsfall.

Mina utdelningsinkomster för 2019 blir enligt prognos 82.177 kr (6.848 kr/mån). För nästa år tror jag att jag kan nå 96.000 kr (8.000 kr/mån), men det kan bli både mer och mindre då jag känner stor osäkerhet över utdelningarna på några av mina stora svenska innehav. Jag har gjort en långtidsprognos för utdelningarna framåt 2025, men jag tycker att bara små förändringar i indata gör så stor skillnad i slutresultatet att jag inte redovisar den.

Av årets utdelningar på 6.848 kr/mån kommer ca 27,7% av utdelningarna från lånat kapital vilket ger att mina obelånade utdelningar blir 4.951 kr/mån. Belåningsgraden har dock varierat något under året. Då min grundinställning är att vara helt obelånad som pensionär är det enbart de obelånade utdelningarna som räknas in.

Det som inte kommer med i punkterna ovan är att det gäller att inte enögt titta på utdelningarna utan att satsa på kvalitetsbolag.

Ersättning vid arbetslöshet vid olika försäkringsnivåer

Jag har tidigare skrivit om att jag gått med i facket, bl a för att få inkomstförsäkring vid arbetslöshet.

Nu har jag tittat på vad arbetslöshetsersättningen skulle bli vid olika försäkringsnivåer:

1. Bara A-kassa
2. A-kassa med Unionens inkomstförsäkring
3. A-kassa med Unionens inkomstförsäkring samt Unionens tilläggsförsäkring

Förutsättningar

• Vi tar mig själv som exempel och jag tjänar 34.610 kr/mån brutto idag vilket blir 26.668 kr netto.
• I exemplet nedan används skattetabell 30.
• Vidare antar vi att det går 22 ersättningsdagar på 1 månad.
• Vi antar att jag blir uppsagd av arbetsgivaren vilket ger 6 dagars karenstid. Säger jag upp mig själv blir det ytterligare 45 dagars karenstid (totalt 51 dagar). Karenstiden kortar inte ned ersättningstiden utan skjuter den framåt.
• Jag är medveten om inte alla har A-kassa eller har kvalificerat sig för A-kassa utan kan få nöja sig med grundersättning om max 365 kr/dag INNAN skatt.
• Jag är medveten om att olika fackförbund har olika villkor för inkomstförsäkring, men så mycket tro jag inte det skiljer.

A-kassan

A-kassa ger ersättning enligt följande (brutto):

Dag 1-6 (karens): 0 kr

Dag 7-106: max 910 kr (80% av lön)

Dag 107-206: max 760 kr (80 av lön)

Dag 207-306: max 760 kr (70 av lön)

Kostar 110 kr/mån och har en kvalificeringstid på 12 månader.

Inkomstförsäkring (Unionens)

Inkomstförsäkring ger dig för rimliga inkomster (upp till 60.000 kr/mån) verkligen 80% av lönen i ersättning för 150 ersättningsdagar.

Ingår i Unionens medlemsavgift och kostar 225 kr/mån om man tjänar över 15.000 kr/mån brutto samt har en kvalificeringstid på 12 månader. 

Tilläggsförsäkring (Unionens)

Om man tjänar mer än 60.000 kr/mån och/eller vill öka antalet ersättningsdagar med 50 dagar finns en tilläggsförsäkring.

Tilläggsförsäkringen kostar 50 kr/mån och har en kvalificeringstid på 12 månader.

Min ersättning vid uppsägning

Vi utgår i exemplet från att jag blir uppsagd av arbetsgivaren (6 dagars karenstid i stället för 51 dagar) och att jag "stämplar" en hel period om 300 dagar.

894 kr/dag är inte 80% av min lön på 1.212 kr/dag utan bara knappt 74%. Detta beror på att skatten är lägre för arbete.

Det första som slår mig är att en nettoersättning om totalt 894 kr/ersättningsdag (vilket ger 19.668 kr/månad vid 22 ersättningsdagar) är riktigt bra för mig som lever på 13-14.000 kr/månad idag. Jag kan t o m ha kvar ett litet sparande. Faktum är att jag nästan klarar mig på de 560 kr/dag som bara A-kassan ger dag 207-306 då detta ger 12.320 kr/månad och på kort sikt skulle det säkert räcka helt.

Idag har jag valt att ha A-kassa med inkomstförsäkring via medlemskap i facket, men har inte tagit någon tilläggsförsäkring. Möjligen kommer jag senare att överväga tilläggsförsäkringen som ju ger 334 kr/dag extra i 50 dagar = 16.700 kr vid fullt utnyttjande för en kostnad om 50 kr/månad.

Om jag skulle få sparken är det inte tiden i diagrammet ovan jag är orolig för. Det är tiden efter om jag inte lyckas hitta något jobb och inte har tillräckligt med utdelningar för att tacka för mig och gå i pension.

Landsbygdsspaning

Repetition: Är smålänning och 49 år som bor och verkar i Sthlm. Ska flytta ner till Småland igen vid ca 55 år, köpa hus och leva på utdelningar och pensioner.

Spaning:

I min hemby (ej kommunens huvudort) har folkmängden kraftigt minskat sedan 1990-talet. Gjorde en genomgång bara på pappas gata. Vi var 4 st i huset när jag växte upp, nu 1 person. Grannhuset sålt till ferietyskar och antal boende har gått från 5 personer till 0! Nästa hus från 5 till 1. Ser likadant längre upp på gatan. Tror minskningen är ca 40%.

Detta vore OK om det var det enda, då det är lätt och snabbt att ta sig till huvudorten för service (i a f med bil). Men som på många andra platser där det finns billiga och lediga boenden blir det folk av lite sämre sort som kommer till byn. De köper ett billigt hus eller placeras i hyreslägenheter av socialförvaltningen. Det har varit lite väl många inbrott. Det är t o m så att en förening som har en container för returglas vid sopsorteringen 2 gånger har utsatts för stöld av densamma. Dessutom är det stökigt på tomter och bristande underhåll.

Mitt mål är dock en röd stuga i skogen utanför alla byar.

Månadsuppdatering september 2019

Ännu än månad som bara har rullat på. Har varit mer än vanligt produktiv på bloggen och t o m uppdaterat målsidan där delmålen/milstolparna nu är mer lättlästa.

Största händelsen under månaden är att jag nått 1,5 MSEK i portföljvärde.

Utdelningar

För denna månads utdelningar blev det med 5.015 kr en bra ökning med 833 kr (+20%) jämfört med förra årets 4.182 kr. Mina utdelningar mellan månaderna är ojämna men får så vara så länge jag har starkt svenskt fokus på innehavet.

Utdelningen på rullande 12 ökar något från 6.510 till 6.580 kr/mån, vilket dock är något under nivån i juni (6.637 kr/mån). Mina två nästa stora mål är 7.000 kr/mån tillsammans med 200.000 kr i ackumulerad utdelning, vilka jag tror båda kan nås i mars.

Portföljvärdet

Månaden avslutas till starka 1.535.427 kr (ATH!) efter att i slutet av månaden gått mycket starkt. Förra månadsslutet var portföljen värd 1.464.397 kr.

Så sent som förra månadsskiftet sneglade jag lite på 1,5 MSEK och tänkte att det kanske skulle kunna nås i år, men det målet nåddes alltså redan 2019-09-13. Helt fantastiskt och nu siktar jag vidare mot 2,0 MSEK.

Portföljvärdet ökar från förra månaden med 71.030 kr (+4,8%) inklusive lönesparande eller ökar 64.730 kr (+4,4%) exklusive lönesparande. Stora siffror igen, men mest intressant är trendlinjen.

Jag använder mig av belåning vilket gör min portfölj mer volatil än för de som kör utan belåning. I grafen visas såklart bara mina egna pengar.

Inkomster & Sparande

Denna månad blev det för första gången på länge en helt "ren" månadslön, dvs inga avdrag eller tillägg, 26.668 kr netto. Möjligen är det så att jag betalar lite för mycket skatt i år, men det justeras ju på deklarationen.

För första gången på länge har jag haft lite sidoinkomst, 850 kr. Det är utbetalning från en intervju 400 kr samt utbetalning från ett cashback-program jag är med i. Detta är något som jag borde försöka jobba lite med då jag som pensionär nog vill ha i alla fall 2.000 kr/mån från detta.

Löneinkomst: 26.668 kr

Utdelningar: 5.015 kr
Sidoinkomst: 850 kr

Total inkomst: 32.533 kr

Lönesparande: 6.300 kr

Återinvesterade utdelningar: 5.015 kr

Sparande inkl utdelningar: 11.315 kr

Sparkvot inkl utdelningar: 34,8 %
Sparkvot exkl utdelningar: 22,9 %

Det enorma lönesparandet på 22.000 kr från förra månaden tog hårt på lönekontobufferten och genom att fylla på den blev det bara 6.300 kr kvar till denna månad. Vi ska nog se på det som 14.150 kr som är genomsnittet de 2 senaste månaderna i stället.

Sparkvoten på rullande 12 månader ligger relativt stilla och känns måttligt intressant innan bilköpet försvinner ur siffrorna i mars.

Frihetskvoten & Arbetsfridagen

Arbetsfridagen och frihetskvoten ligger ganska stilla. Även dessa kommer inte tillbaka till tidigare nivåer (ca juni resp +50%) förrän i mars nästa år p g a bilgåvan. Det är nästan så att jag längtar till mars för att se "riktiga" siffror igen.

Omtag på mina fasta kostnader

I år kommer mina fasta kostnader att ha ökat ganska mycket, men det tar vi när året är slut.

Idag ska jag istället presentera mina fasta kostnader och se vad jag kan göra med dem inför nästa år. Vad som är en fast kostnad eller ej är i vissa fall en diskussionsfråga, men jag räknar nedanstående som mina fasta kostnader.

Bolån

Jag har mitt bolån på Nordnet där man tidigare kunde låna till vettig icke förhandlingsbar ränta (1,19%) med "bara" 1 MSEK sparat hos dem. De har dock försämrat villkoren så att nya kunder måste ha sparat minst 2,5-5,0 MSEK och får då 1,09%. Vi gamla kunder får dock vara kvar, men min ränta höjdes och är nu 1,29% (tidigare 1,44%) vilket gör att min räntekostnad nu är 1.128 kr/mån efter ränteavdrag.

Edit (2019-10-02): Nu har Nordnet släppt möjligheten för de med minst 1 MSEK på banken att låna upp till 60% till 1,29% ränta. För fullständig prislista se här, scrolla ner till "Räntor" och SEK. Jag har inget samarbete med Nordnet men tycker detta känns hyggligt konkurrenskraftigt.

Trots detta kommer jag att stanna kvar då jag tror 1,29% fortfarande är en hyggligt bra ränta. Genom att flytta allt jag har (vilket är precis vad Nordnet vill) till Nordnet skulle jag kanske inom 2-3 år kunna nå 2,5 MSEK hos dem och få 1,09% i stället för 1,29% vilket skulle spara 175 kr/mån. Amortering kan sänka kostnaden, men när räntan är så låg känns det bättre att investera i aktier. Jag tror att räntan för nästa år kommer att lämnas oförändrad.

Bostadsrättsavgift

För ett par år sedan avslutades tunga planerade renoveringar i huset och krävde kraftiga höjningar av avgiften. Men från förra året till i år har det inte varit några höjningar och för nästa år vet jag inte så jag räknar med ingen höjning. Nu är avgiften 3.048 kr/mån. 

Jag är mycket nöjd med lägenheten och kommer inte att flytta förrän jag lämnar Stockholm till förmån för Småland.

Bredband

Bostadsrättsföreningen har tecknat en gruppanslutning med Telenor och jag betalar en obligatorisk avgift på 165 kr/mån för 100/100-uppkoppling via fiber.

Det är omöjligt att byta både kapacitet och leverantör, så jag ligger kvar, troligen ända tills jag flyttar och då blir det betydligt dyrare när jag bara har mig själv. Men det kan vara dags för föreningen att omförhandla någon gång snart.

CSN

Jag studerade länge och kommer att få mitt lån avskrivet vid 65 år och därför räknar jag hela betalningen som en fast utgift. Beloppet beräknas i mitt fall som 4% av inkomsten 2 år tidigare + 150 kr i administrativ avgift. De 2 första åren precis efter pensionering (~ 55år) skulle jag kunna ansöka om nedsatt belopp eftersom inkomsten kommer att sjunka kraftigt. Därefter sjunker betalningen automatiskt genom lägre inkomst.

I år betalar jag 1.381 kr/mån, men nästa år beräknar jag att det blir 1.457 kr/mån.

Fackavgift & A-kassa

(Unionen, AEA): Har ända sedan jag började arbeta bara varit med i A-kassan och hållit mig utanför facket, men har i höst gått med i facket (läs mer här).

Detta ökar utgiften från 110 kr/mån till 335 kr/mån nästa år men det tycker jag det är värt och som pensionär försvinner kostnaden såklart helt.

PS Unionen bjöd på de 3 första månaderna så det påverkar inte årets utgifter.

Hemförsäkring

Hemförsäkring "måste" man ha och jag har Trygg Hansa där brf:ens förvaltare hade en bra deal för några år sedan. Tror priset är OK fortfarande men borde kolla upp det i vår när den löper ut.

Betalar just nu 128 kr/mån, men om jag inte gör något ökar det säkert runt en tia nästa år.

Mobilabonnemang

Idag har jag inget privat abonnemang utan endast ett som företaget betalar. Fördelen är att kostnaden för mina samtal är 0 kr/mån, men nackdelen är att det ibland kan vara svårt att stänga av jobbet på fritiden.

Jag kommer troligen att behålla detta upplägg så länge jag jobbar, men därefter blir det kostnad på i alla fall 150 kr/mån, kanske dubbelt inklusive lur.

Cykelförsäkring

Jag har två dyra cyklar som dock börjar bli äldre och nästa år är försäkringsbolagets åldersavdrag vid stöld så högt att jag inte kommer att förlänga mina specialförsäkringar med självriskeliminering.

I år betalar jag 48 kr/mån, men nästa år alltså ingenting.

Bankavgifter

I många år har jag haft SEBs "Enkla vardag" á 35 kr/mån.

I detta nu håller jag dock på att eliminera denna kostnad och nästa år ska den vara 0 kr/mån. Jag kommer att ha lönekonto på Skandiabanken och ett par gratis kredit- och betalkort. Dessutom hoppas jag på en del cashback från kreditkortet (se här).

Elnätsavgift

Elnätsavgiften kommer att ha varit ca 283 kr/mån i år (sista fakturan har inte kommit). Det finns bara en leverantör att välja på och denne höjer priserna som jag också skulle gjort om jag var monopolist så jag räknar med +5% nästa år och 297 kr/mån.

Jag skulle kunna försöka påverka den rörliga delen genom att spara lite kilowattimmar.

Elförbrukning

Här har jag haft Vattenfall många år. Genom att använda elskling.se har jag dock i denna vecka inlett ett byte till Göta Energi från och med 1a januari när avtalet med Vattenfallet löpt ut.

I år betalar jag ca 185 kr/mån för elen (sista fakturan har inte kommit), men nästa år kommer det bli ca 127 kr/mån. Genom att spara kilowattimmar skulle det gå att spara lite till.

TV-abonnemang

Använder mig av Telenor via fibern. I många år hade jag Viasat Silver för 269 kr/mån. I april utgick dock det valet och då fick jag Tv Stor för 299 kr/mån under ett år (sedan 399 kr/mån).

När året med Tv Stor löper ut kommer jag eventuellt att byta ner mig från 299 kr/mån till Tv Bas för 219 kr/mån. Jag vet att många av er inte har något abonnemang alls och tro mig, jag har funderat på det också och kanske troligast är att jag köper en bordsantenn för 3-400 kr med bara SVT1, SVT2, TV4 och någon till.

Summering

Genom att ta tag i några av de fasta kostnaderna finns det möjlighet att jag kan hålla de fasta kostnaderna oförändrade eller t o m att de minskar något för nästa år. När man radar upp dem så här synliggörs kostnaden och man ifrågasätter om det är värt priset.

Vissa kostnader är okända för nästa år men i tabellen nedan har jag sammanfattat ovanstående för vad jag har för fasta kostnader just nu och vad jag tror om dem nästa år:

I år kommer nog inte de fasta kostnaderna täckas av utdelningar, men det kommer inte fattas mer än ungefär en tusenlapp för hela året. Retfullt nära.

Nästa år kommer utdelningarna att vida överstiga de fasta kostnaderna med 10-15.000 kr för helåret.

Självklart blir det ett stort delmål mot ekonomiskt fri när de fasta kostnaderna täcks helt av utdelningar. Efter detta gäller det att börja jobba för att täcka de viktigaste rörliga kostnaderna, där mat är den som sticker ut.

Önskas: Tips nytt lönekonto och nytt kreditkort!

Har idag nästan lämnat SEB-banken. Har bara kvar kontokort, kreditkort och lönekonto. Tidigare hade jag även sparande och bolån där, men nu känns det lättare att kunna lämna.

Betalar för detta 35 x 12 = 420 kr/år.

Nu vill jag inte betala för detta längre.

Vill ha tips på bästa och gratis:

1. Lönekonto för betalningar. Gärna med bank-ID på kort. Funderar på Skandiabanken.
2. Kreditkort med kickback på alla köp. 
3. Kontokort använder jag alltid nu, men kommer att skippa det.
4. Reser eller handlar inte så mycket utomlands just nu, men tror det kommer att öka. Så ett kort med låga avgifter och påslag önskas också.

Edit 2019-09-27: Inser att jag räknat fel på mina bankkostnader. Trodde de var 420 kr om året vilket är det jag betalat, men genom att använda kort med cashback kan bankkostnaden i stället lätt bli negativ någon tusenlapp!!