måndag 11 september 2017

Bra prissatta bolån på Nordnet även för "småsparare" (> 1 MSEK)

Satt förra veckan och tyckte mina bolån var för dyra. Betalar idag 1,48% för 3-månadersränta på en gammal storbank.

Tog därför kontakt med Mitt Bolån. Det bästa därifrån utan motkrav på sparande mm blev SBAB som erbjöd 1,39%. Knappt lönt besväret, men mina gamla lån ska ändå förlängas nu så...

Såg sedan idag att det räcker med 1 MSEK för att få kunna låna på Nordnet till 1,19% ränta. Har ju ett litet konto där idag men knappast 1 MSEK.

Frågan är om Avanza (där jag har merparten av mina pengar) kommer att svara på Nordnets erbjudande? 

Om inte är jag lite sugen på att flytta över så att jag har 1 MSEK på Nordnet för att kunna ta del av deras bolån. Sedan gillar jag ju även prissättningen på belåning på Nordnet.

söndag 10 september 2017

Min belåning nu och som pensionär

Belåning som yrkesverksam

Min riskbenägenhet verkar vara mycket högre än många av mina bloggkollegors, men så här ser jag på belåning just nu. Jag funderar på om jag är dumdristigt offensiv med min belåning.

Aktiebelåning

Min aktiebelåning just nu är 20%. Mitt nya mål är att successivt höja belåningen till 30%:
  1. 0,5 procentenheters höjning per månad låter som en vettig hastighet. Då tar det 20 månader.
  2. Valet av 30% belåning beror på att det då finns en viss marginal innan Avanzas dyra ordinarie utlåningsränta kickar in för hela lånet vid en sättning på marknaden utan att jag behöver göra några oplanerade försäljningar. Nordnets billigare belåningsränta Knockoutlån beräknas på ett annorlunda sätt och går inte lika högt som Avanzas (max 34% (40% x 85%), men med ett mer realistiskt urval av aktier under 30%).
Vid långsammare mindre börssättningar regleras belåningsgraden till önskad nivå av utdelningar och lönesparande och utan oönskade försäljningar.

Vid en snabb större börssättning låter jag Superlånet/Knockoutlånet gå upp till sin maxnivå innan jag motvilligt börjar sälja av del av innehavet. Förhoppningsvis kommer detta aldrig att ske.


Total belåning inklusive bostad

Eftersom min bostad är relativt lågt belånad tycker jag att min ekonomi tål en belåning av aktierna. I dag ser min totala belåning ut ungefär så här:

Aktiebelåning 300.000 kr
Bostadslån 1.500.0000 kr
Total belåning 1.800.000 kr

Aktieportfölj 1.200.000 kr
Bostadsvärde 4.000.000 kr
Totala tillgångar 5.200.000 kr

Total belåning 1.800.000 / 5.200.000 =  33%

Genom att höja belåningsgraden på aktierna till 30% kan stora ytterligare investeringar göras och även dessa kan belånas vilket gör att totalsumman att placera blir avsevärd. Totalbelåningen kommer att öka men blir ändå avsevärt lägre än för många av mina bekanta med stora bolån.

Belåning som pensionär

Angående att ha belåning som pensionär är jag däremot kluven:

  1. För: Eftersom jag har belåning nu i uppbyggnadsfasen av utdelningsmaskinen så behöver jag inte göra något när jag blir pensionär utom att börja konsumera utdelningen i stället för att återinvestera den. Dessutom blir utdelningarna större (även netto efter räntekostnad) alternativt och troligare kommer friheten att nås tidigare.
  2. Mot: När man som pensionär inte har en rejäl (nåja...) löneinkomst som säkerhet vore det lugnare för magen att inte ha någon belåning.
En måttlig belåning på 20-25% som pensionär vore ett mellanalternativ som troligen skulle ge tillräcklig säkerhetsmarginal mot överstigande av Superlånets maxbelåning vid tillfälliga portföljvärdesförändringar för att det inte skulle utlösa någon tvångsförsäljning.

Som jag tidigare skrivit kommer jag att byta min belånade Stockholmslägenhet mot en obelånad Smålandsvilla vid pension.

Därför kommer även en belånad aktieportfölj som pensionär ge en ganska låg total belåningsgrad.

fredag 25 augusti 2017

Månadsuppdatering augusti 2017


Som jag brukar så flyttas de olika rubrikerna upp eller ner beroende på hur intressanta jag tycker de är.

Nu går jag på 2 veckors semester igen, även från blogg och investeringar. Därför gör jag en rekordtidig månadsuppdatering.

Ibland känns det lika spännande att vara utdelningsinvesterare som att se målarfärg torka. Det verkar inte hända något på kort sikt, men om man bara lyfter blicken och kollar på en längre trend så gör det ju faktiskt det. Särskilt portföljvärdet har varit trist i sommar när det trots stora insättningar gått ner. För att motverka detta gör jag mitt yttersta för att se något positivt i varje månadsrapport.

Utdelningar

Utdelningarna på rullande 12 månader är månadens glädjeämne och ett stort delmål har nåtts då jag nu har fått över 3.000 kr/mån på rullande 12 månader. Exakt ökade utdelningarna från 2.950 kr/mån till 3.080 kr/mån, vilket känns som en normal ökning.

Varje tusenlapp i ökning sker enligt mina beräkningar bara ca en gång om året så detta är verkligen ett stort delmål. Förhoppningsvis går tusenlapparna allt fortare att nå också, men det kan bero på när i utdelningssäsongen de nås. Nu börjar jakten på 4.000 kr/mån vilket troligen nås redan i mars (+/- en månad)..

Just genomsnittlig erhållen utdelning på rullande 12 månader är mitt allra viktigaste nyckeltal då det visar hur långt jag kommit i min strävan att leva på utdelningarna.

Gör en tillbakablick till ett inlägg från januari 2017 som inte är så länge sedan,  Utdelningsutveckling där jag trodde utdelningarna skulle bli låga 40 KSEK i år, höga 40 KSEK 2018 och låga/medium 50 KSEK år 2019. Utvecklingen verkar nu bli betydligt bättre med 43 KSEK i år, och åtminstone höga 50 KSEK 2018. Allt går så fort så jag vågar knappt ens spekulera i utdelningarna 2019.
Augusti är en av de svagare utdelningsmånaderna på året men det kom i a f in 1.562 kr från Boston Pizza (som alltid!), AT&T, SAS Pref, Bergman & Beving och Omega Healthcare (för detaljer se Google Spreadsheet). Jämfört med förra året då inga utdelningar kom in i augusti är det såklart fantastiskt!

Inkomster & Sparande

Denna månad blev det "bara" en ren månadslön på 26.400 kr på kontot, dvs inga tillägg men heller inga avdrag.

Månadens utdelningar på 1.562 kr återinvesteras som alltid till 100%, vilket också kommer att vara fallet i många år framöver.

Totalt blev inkomsterna med 27.962 kr under 30.000 kr för första gången sedan mars. Inkomsterna på rullande 12 ökar dock från 28.808 kr till 29.196 kr:

Löneinkomst: 26.400 kr
Utdelningar: 1.562 kr
Total inkomst: 27.962 kr

Lönesparande: 22.000 kr
Återinvesterade utdelningar: 1.562 kr
Sparande inkl utdelningar: 23.562 kr

Sparkvot: 84,3 %

Tanken är att ha exakt en normal nettomånadslön (i år 26.400 kr) kvar på lönekontot som buffert dagen innan lön. Jag ser det också som att jag lever på min lön med en månads fördröjning. Därför är det kanske egentligen det som är över från förra månadens superlön på 35.000 kr som jag sparar denna månad. P g a detta blev överföringen till kapitalkontona denna månad hela 22.000 kr.

Månadens sparkvot blev därför hela 84,3 %, och är ackumulerat för året 50,5 % en bra bit över årsmålet 45,0 % vilket kommer att nås med marginal (se Google Spreadsheet för mer detaljer). Ännu vågar jag knappt nämna 50% sparkvot redan i år.

Med en positiv löneutveckling och allt högre utdelningar borde det finnas möjlighet att framöver höja sparkvoten några procentenheter utan att leva mer spartanskt än nu. 50% är ju bara en siffra, men det kan vara ett möjligt mål inom något år. Detta förutsatt att jag inte drar på mig mer kostnader särskilt på de potentiellt allra värsta kostnadsposterna: bostadsbyte eller bilinköp (har ingen bil idag).

Investeringar

Fr o m förra månaden ändrade jag upplägget för investeringar. I stället för att ange köp/sälj som skett under månaden anger jag i stället de köp som gjorts från lön fram till inlägget görs några dagar in på månaden efter. Då ska månadens investeringspengar också vara slut så att jag kan strunta i köp/sälj fram till nästa lön, då jag känner att jag lägger för mycket tid på detta.

På det nya KF-kontot på Nordnet ligger jag i princip fullbelånad enligt Knockoutlånsreglerna. Det är dock småpengar och mer av ett test. Dessutom har ju Nordnet gratis courtage och låg belåningsränta (0,99%). Jag avser att prioritera överföringar upp till totalt ca 70.000 kr till Nordnet för att få fortsatt gratis courtage (med lite marginal till 80.000 kr). Sedan får vi se.

Inga nya bolag, bara påfyllningar i gamla:

Avanza:
Alfa Laval 6st
AstraZeneca 2st
Atlas Copco 4st
Axfood 8st
Castellum 8st
SHB 10st
Intrum Jusitia 4st
Investor 9st
Kinnevik 6st
Klövern Pref 6st
Nordea 10st
SEB 10st
Sagax D 38st
Swedbank 4st
Tele2 12st
Telia 16st
Wallenstam 14st
På Avanza ökar den årliga utdelningen 1.100,80 kr.

Nordnet:
Sålt av Superfonden Sverige då jag tycker fonder är tråkiga och svåra att instinkt veta vad de är inriktade mot. Mycket bra fond dock för den ointresserade och passiva förvaltaren med månadsspar.
Inköp:
ABB 21st
Acando 100st
Coor 50st
Hemfosa 15st
HiQ 50st
Nobina 95st
Resurs 50st
Stora Enso 24st
På NordNet ökar den årliga utdelningen 1.258,58 kr

Tillsammans höjer investeringarna den årliga utdelningen med hela 2.359 kr.

De totala investeringarna överstiger sparandet (lönesparande + återinvesterade utdelningar) vilket höjer både belåningen och belåningsgraden något. Nu har jag nått en belåning på nära 19,99% som är mitt mål och därför kommer fortsättningsvis endast belåningen (i kr) att öka medan belåningsgraden (i %) hålls konstant.

Frihetskvoten & Arbetsfridagen

Mitt nya mått Arbetsfridagen flyttar sig hela 6 dagar, från 22/10 till 16/10.

Frihetskvoten definieras som:

Erhållna utdelningar / Utgifter = Frihetskvot

Utdelningar och utgifter anges som genomsnitt på rullande 12 månader

Frihetskvoten kan alltså påverkas av förändringar i utdelningar och/eller utgifter.

Frihetskvoten visar alltså hur väl dagens utgifter täcks av dagens utdelningar.

Den stora svagheten med frihetskvoten är att den anger utgifter jag har idag när jag bor och verkar i Stockholm, och därför inte tar hänsyn till förändringar när jag blir pensionär och byter bostadsort och konsumtionsmönster och även får ut en liten slant i pension. Därför är ett frihetskvotsmål på 100% bara relevant så länge jag arbetar och bor kvar i Stockholm.

Däremot kan man säga att om jag når en frihetskvot på 100% enligt ovan (inte troligt) medan jag arbetar och bor i Stockholm att jag då har sparat hela lönen och bara har levt på bara utdelningarna under året innan. Detta vore häftigt, även om utgifterna som pensionär beräknas bli lite högre än som yrkesverksam.

Frihetskvoten tar ett skutt från 19,7% till 21,3% vilket är tack vare både lägre kostnader och högre utdelningar. När man lyckas med båda delarna tar frihetskvoten ett rejält kliv.


Portföljvärdet

Portföljvärdet har haft en tuff månad igen, men som långsiktig utdelningsinvesterare öppnar det bara upp för nyinvesteringar försöker jag intala mig.

Portföljvärdet registreras endast en gång om året (1 jan) och 2017-01-01 var saldot 772.389 kr.

torsdag 17 augusti 2017

Arbetsfridagen - en variant på Skattefridagen

Skattefridagen är den dag på året när en medelinkomsttagare har jobbat ihop tillräckligt med pengar för att kunna betala årets skatter (Skattebetalarna).


Definition:

Min variant på detta är vilken dag på året jag skulle kunna sluta arbeta om jag resten av året skulle leva på enbart mina utdelningsinkomster. Detta kallas Arbetsfridagen.

Beräkningar:

Under december 2016 var mina utgifter på rullande 12 månader 13.328 kr/mån enligt Sparkvot . Översatt till utgifter per dag blir detta 13.328*12/365 = 438 kr/dag.

Samtidigt var mina utdelningar under 2016 endast 3.528 kr.

Detta ger att mina utdelningar skulle räcka 3.528 / 438 = 8 dagar och därmed att min Arbetsfridag förra året inföll först på julafton 24/12.

I år, alltså 2017, kommer jag få ca 43.000 kr i utdelningar vilket kommer att räcka till knappt 3 månaders utgifter, alltså Arbetsfridagen kommer att inträffa i början av oktober, mycket bättre än förra årets 24/12. Exakt uträkning av dag får vänta till januari.

Avslutning:

Egentligen är detta bara ett annat sätt att se på Frihetskvoten , men jag tror faktiskt att jag föredrar Arbetsfridagen då den känns mer påtaglig.

Nu har jag lagt in så att Arbetsfridagen uppdateras varje månad, se Sparkvot , längst till höger. Det ska bli kul att se att Arbetsfridagen flyttas ett par dagar närmare 1 januari varje månad som utdelningsmaskinen får jobba på.

Styrkan med detta nyckeltal är precis som med Frihetskvoten att det mäter hur väl det senaste årets erhållna utdelningar täcker upp för det senaste årets utgifter. Finns inga prognoser eller uppskattningar utan det är ren fakta.

Svagheten med Arbetsfridagen är precis som med Frihetskvoten att den endast är relevant så länge jag bor och verkar i Stockholm. När jag väl tar pension kommer konsumtionsmönstret förändras (Upp eller ner totalt sett? Oklart, vissa konton ner och andra upp, vissa konton tillkommer, vissa försvinner helt). Vid pension kommer jag även få pensionsutbetalningar. Dessutom hoppas jag kunna omsätta överlikviden från bostadsbytet till utdelningsinkomster.

Att försöka nå ända till 1:a januari med Arbetsfridagen är därför ett väl ambitiöst mål även om man önskar marginaler och som skulle fördröja pensionen mer än nödvändigt. Därför är mitt inlägg om Pensionsplan fortfarande den mest korrekta och ambitiösa plan jag gjort.

onsdag 9 augusti 2017

Utdelningssmålänningen fyller 1 år!


Idag fyller Utdelningssmålänningen 1 år som utdelningsinvesterare. Hipp, hipp, hurra! Det är nu exakt 1 år sedan jag köpte min första aktie där syftet var att utdelningen ska bidra till min försörjning under resten av mitt liv.

Jag är så nöjd att jag kommit igång med detta. Däremot hade det det gärna fått starta åtminstone några år tidigare, men så är det ju alltid.

Några siffror från första året

Totala utdelningar: 36.425 kr. Detta täcker mina levnadskostnader 2 månader och någon vecka.
Totalt lönesparande: 130.800 kr
Första utdelningen 2016-09-15 Clas Ohlson B 1.006 kr

Bloggen

Under hösten läste jag många bloggar där författarna hade liknande mål som jag. Några var nära målet och några var unga och i startgroparna utan startkapital. Själv var jag lite äldre men med ett visst startkapital. För att få ordning på min egna tankar startade jag min egen blogg 2016-12-29 och jag tycker nog att det har lyckats även om det är en bit kvar att gå innan jag har den struktur jag vill ha.

fredag 4 augusti 2017

Dilemmat: Hög pensionsålder/konsumtion under kort tid Vs Låg pensionsålder/konsumtion under lång tid

Ett problem som alla utdelningsinvesterare kommer att ställas inför: När ska jag pensionera mig?

Ju senare man pensionerar sig desto längre har våra utdelningsmaskiner fått arbeta med sin snöbollseffekt och det sista året vi arbetar är det år som bidrar mest. Sparandet är som störst och utdelningarna är som störst. Dessutom blir pensionsutbetalningarna också bättre ju längre vi arbetar. Någonstans i grafen nedan finns den optimala punkten, som ju såklart är högst individuell. Observera att grafen är exponential och inte linjär.

Samtidigt blir tiden i frihet från löneslavandet kortare ju senare man går i pension. Dessutom är troligen de tidiga pensionsåren mest värda då man då förhoppningsvis fortfarande är relativt ung och frisk.
  • En senare pension möjliggör ett dyrare leverne där man kan leva ut sina drömmar angående kanske boende, resor/nöjen eller bilar. Samtidigt kommer jag att vara äldre när jag tar pension.
  • En för tidigt uttagen pension däremot leder enkelt boende, ingen/gammal bil och inga dyra resor eller nöjen. Detta är för mig inte att leva utan endast överleva, vilket måste undvikas till varje pris.
Här förväntar jag mig beslutsångest när det börjar bli dags.

Det går redan nu att räkna på när vilken konsumtionsnivå nås, men med långa osäkra prognoser vad gäller såväl pension som utdelningsmaskin. Jobbigt att ta fram men intressant skulle det vara, men det får bero några år till. Mitt huvudspår är därför att sätta en konsumtionsnivå och sedan arbeta fram tills den nås, och bara hoppas att det blir den här sidan 60-årsstrecket.

Jag har redan skrivit om bl a min önskade konsumtionsnivå här i Pensionsplan, men vill konkretisera här (alla summor är netto i dagens penningvärde):

  • 10.000 kr/mån - räcker till för att överleva (om boendet är avbetalt): enkelt boende, enkel mat, kollektivtrafik, inga nöjen/resor som kostar pengar. Detta är inget tänkbart alternativ.
  • 15.000 kr/mån - räcker till för ett OK liv utan marginaler: 5.000 kr över efter vad som behövs för att överleva. OK boende, OK mat, enkel bil, enstaka nöjen/resor. Detta är inte tillräckligt då jag även måste ha en säkerhetsmarginal och har lite större krav.
  • 20.000 kr/mån - räcker till ett bra liv med viss marginal: 10.000 kr är dubbelt så mycket att guldkanta livet med som vid 15.000 kr i inkomst. En tillvaro utan lån och med betald villa begränsar såklart penningbehovet. Bra boende, bra mat, modern bil, flera dyra nöjen/resor. Det känns idag som om det är denna nivå som ger optimalt förhållande mellan konsumtionsnivå och pensionsålder.
  • 25.000 kr/mån - räcker till ett mycket bra liv med rejäl marginal: mycket bra boende, bra mat, fin bil, långa resor och ganska exklusiva nöjen. Känns nästan som lite overkill, särskilt då det det fördröjer pensionen med ett par år jämfört med 20.000 kr/mån.
22.500 kr/mån kan också vara en lagom mellanväg.

Slutsats

Min pensionsålder är alltså den obekante medan konsumtionsnivån är känd och bestämd till 20.000 kr/mån netto (utdelningar + pension), se diagrammet. Det "enda" jag behöver göra nu är att spara så mycket som möjligt, höja lönen så mycket som möjligt och investera så bra som möjligt så att jag så snabbt som möjligt når den önskade köpkraftsnivån i diagrammet ovan och då får pensionsåldern bli det den blir.

fredag 28 juli 2017

Månadsuppdatering juli 2017

Som jag brukar så flyttas de olika rubrikerna upp eller ner beroende på hur intressanta jag tycker de är.

Inkomster & Sparande

Även denna månad blev det mer än bara en ren månadslön på kontot. Det som tillkom var lite övertid innan semestern och semestertillägg då jag nu haft 3 veckors semester. Jag är tacksam för att jag har så låg frånvaro som jag har då så lite som en veckas sjukfrånvaro skulle slå hårt mot sparandet och jag i stället kan jobba över lite t o m. Totalt blev nettolönen hela 32.315 kr vilket inte är rekord men i a f min näst högsta nettolön.

Månadens utdelningar på 2.723 kr återinvesteras som alltid till 100%, vilket också kommer att vara fallet i många år framöver.

Totalt blev inkomsterna över 35.000 kr för fjärde månaden i rad vilket känns fantastiskt, men resten av året blir det troligen bara normal månadslön och ganska måttliga utdelningar. Troligen under 30.000 alla månaderna (utom möjligen september). Den totala nettoinkomsten inklusive utdelningar på rullande 12 månader har en mycket trevlig trend och kommer troligen att krypa över 30.000 kr/mån innan året är slut, men är nu 28.808 kr:

Löneinkomst: 32.315 kr
Utdelningar: 2.723 kr
Total inkomst: 35.038 kr

Lönesparande: 16.200 kr
Återinvesterade utdelningar: 2.723 kr
Sparande inkl utdelningar: 18.923 kr

Sparkvot: 54,0 %

Tack vare en ganska hög lön och en ganska billig semester kunde hela 16.200 kr sättas över till kapitalkontona från lönekontot.

Månadens sparkvot blev därför hela 54,0 %, och har ackumulerat för året med 46,3 % åter stigit över årsmålet 45,0 % (se Google Spreadsheet för mer detaljer). Trots att det återstår mediokra löner och ganska svaga utdelningar för resten av året tror jag att jag klarar årsmålet, då jag inte har några stora utgifter planerade förutom en chartervecka i höst.

Med en positiv löneutveckling och allt högre utdelningar borde det finnas möjlighet att framöver höja sparkvoten några procentenheter utan att leva mer spartanskt än nu. 50% är ju bara en siffra, men det kan vara ett möjligt mål inom ett par år. Detta förutsatt att jag inte drar på mig mer kostnader särskilt på de allra värsta kostnadsposterna: bostadsbyte eller bilinköp (har ingen bil idag).

Investeringar

Jag ändrar upplägget på investeringar fr o m denna månad. I stället för att denna månad ange köp/sälj som skett från 25/6 t o m 24/7 anger jag i stället de köp som gjort från lön 25/7 fram till inlägget görs runt 1/8. Då ska månadens investeringspengar också vara slut så att jag kan strunta i köp/sälj fram till nästa lön, då jag känner att jag lägger för mycket tid på detta.

Totalt ligger belåningen på ca 19% och jag är lite ambivalent på vad målet för denna är just nu, men troligen 15-20%.

På det nya KF-kontot på Nordnet ligger jag i princip fullbelånad enligt Knockoutlånsreglerna. Det är dock småpengar och mer av ett test. Dessutom har ju Nordnet gratis courtage och låg belåningsränta (0,99%). Jag avser att föra över ca 75.000 kr till Nordnet för att få gratis courtage (med lite marginal till 80.000 kr). Inga nya bolag, bara påfyllningar i gamla:


Avanza:
Alfa Laval 6st
AstraZeneca 3st
Atlas Copco B 4st
Axfood 8st
Castellum 8st
Handelsbanken B 10st
Intrum Justitia 4st
Investor A 10st
Kinnevik B 6st
Klövern pref 7st
Nordea Bank 5st
SEB C 10st
Sagax D 40st
Swedbank A 2st
Tele2 B 12st
Wallenstam B 14st

Nordnet:
Stora Enso R 11 st
ABB                5 st
Acando B      50 st
Coor              15 st
Resurs           20 st
Superfonden Sverige 0,6097 st

Tillsammans höjer detta den årliga utdelningen 1.125 kr vilket håller mig flytande 2 dagar om året för resten av mitt liv, och t o m 3-4 dagar inklusive pension.

Utdelningar

Juli är inte en av de starkare utdelningsmånaderna på året men det är tack vare Intrum Justitia åtminstone en genomsnittlig månad och det kom i a f in 2.723 kr från Boston Pizza, Sagax, Klövern, Coca-Cola och Cisco (för detaljer se Google Spreadsheet).

Trots att juli är en lite svagare månad ökar såklart utdelningarna på rullande 12 månader eftersom jag förra året i juli inte ens hade startat min resa som utdelningsinvesterare. Ökningen blev 227 kr (2.723 till 2.950 kr/mån).


Nästa månad passeras helt säkert ett av mina större delmål om 3.000 kr/mån på rullande 12 månader. Då har jag även varit utdelningsinvesterare i ett helt år.

Ökningar i procent blir inte intressanta förrän nästa år, när hela mitt startkapital varit investerat i ett helt år, och faktiskt tycker jag att kronökningarna kommer att vara intressantast även då.

Frihetskvoten

Frihetskvoten var ett nytt begrepp jag införde för en månad sedan: Frihetskvot

Frihetskvoten definieras som:

Erhållna utdelningar / Utgifter = Frihetskvot

Utdelningar och utgifter anges som genomsnitt på rullande 12 månader

Frihetskvoten kan alltså påverkas av förändringar i utdelningar och/eller utgifter.

Frihetskvoten visar alltså hur väl dagens utgifter täcks av dagens utdelningar.

Den stora svagheten med frihetskvoten är att den anger utgifter jag har idag när jag bor och verkar i Stockholm, och därför inte tar hänsyn till förändringar när jag blir pensionär och byter bostadsort och konsumtionsmönster och även får ut en liten slant i pension. Därför är ett frihetskvotsmål på 100% bara relevant så länge jag arbetar och bor kvar i Stockholm.

Däremot kan man säga att om jag når frihetskvot på 100% medan jag arbetar och bor i Stockholm att jag sparar hela lönen och lever på bara utdelningarna. Detta vore häftigt även om utgifterna som pensionär beräknas bli lite högre än som yrkesverksam.

Frihetskvoten tar ett ganska rejält skutt från 17,7% till 19,7% vilket beror på både lägre kostnader och högre utdelningar.

Hälsa

Jag har rört mig OK denna månad men inte ätit lika bra som juni. Det har gjort att vikten inte förändrats något. Augusti och september får vi höja ribban ett eller ett par steg. Nu vågar jag skriva ut att målvikten för 2018-01-01 är 99,9 kg. Detta är inte slutmålet, men väl ett rejält delmål.

2017-06-01: Vikt 113,6 kg, midjemått 124 cm
2017-06-27: Vikt 108,5 kg, midjemått 117 cm
2017-07-28: Vikt 108,0 kg, midjemått 116 cm

Portföljvärdet

Under juli har portföljvärdet sjunkit en del men jag har klarat mig lite bättre än index trots ett par riktigt svaga rapporter från företag jag äger aktier i.

Portföljvärdet registreras endast en gång om året (1 jan) och 2017-01-01 var saldot 772.389 kr.