Mitt boende som "pensionär"?

För knappt ett år sedan skrev jag ett inlägg (Önskelista för villaboende som pensionar) om hur jag vill bo när jag har slutat arbeta, vilket antagligen blir långt innan allmän pension kan tas ut.

Även om jag bestämt mig för att byta Stockholmslägenheten mot ett Smålandshus, finns många fler beslut att ta vad gäller typ av hus.

Motiven för att byta boende är ekonomiska men främst för att höja livskvaliteten.

I släkten finns redan 3 hustyper som skulle kunna vara möjliga i en inte allt för avlägsen framtid:

1. 70-tals enplansvilla med källare i mindre by.
   Fördelar:
   - Väl underhållen
   - Fiberbredband
   - Kommunalt vatten och avlopp
   - Vattenburet värmesystem med pelletspanna
   - Mitt föräldrahem
   - Ganska lättskött för en pensionär
   Nackdelar:
   - Liten villatomt
   - Grannar tätt inpå
   - Möjligen lite för stort
   - Ingen hög mysfaktor
   - Trappa till källare, men ganska lätt att gå i även för äldre
2. 30-tals 1 ½-plans torp i skogen.
   Fördelar:
   - Lite större tomt
   - Fiberbredband
   - Inga grannar tätt inpå
   - Pappas föräldrahem
   - Hög mysfaktor
   - Finns uthus
   Nackdelar:
   - Väldigt brant trappa till övre plan
   - Inte fullt underhållet
   - Enskilt vatten och avlopp
   - Direktverkande el samt luft/luft-värmepump
3. Avstyckad mangårdsbyggnad från 1800-talet i skogen.
   Fördelar:
   - Riktigt stor tomt
   - Hög mysfaktor
   - Finns ladugård och ett par andra ekonomibyggnader
   - Inga grannar tätt inpå
   - Vattenburet värmesystem med pelletspanna
   Nackdelar:
   - Omodernt och dåligt underhållet
   - Kräver stora investeringar
   - Tungjobbat för en pensionär
   - Enskilt vatten och avlopp
   - Inget fiberbredband
   - Inget affektionsvärde

Frågan är egentligen vad jag vill ha? Inget snack om att mangårdsbyggnaden (alt 3) ovan är det bästa huset om jag vill skapa ett eget litet "rike" utan större kontakt med omvärlden där jag kan ha stor grad av självförsörjning vad gäller mat och kanske el. Detta kommer att kräva både arbete och kapital, men något ska man ju lägga tid och pengar på.

Ett alternativ som jag tänkt på för ett maximalt bekvämt boende är ett modernt enplanshus av sommarstugemodell i skogen. Inga trappor och inte för stort (kanske 3 rum + verkstad i en friggebod). Luftvärmepump. Kanske ett riktigt fint inglasat uterum direkt från köket och ett växthus.Garage.

Månadsuppdatering maj 2018

Maj blev ytterligare en månad där jag tar ännu ett steg närmare friheten. Även denna månad har jag kunnat pricka av ett delmål på målsidan, denna gång att jag de senaste 12 månaderna har levt 5 månader helt på utdelningar.

Inkomster & Sparande

Denna månad blev det en riktigt bra månadslön med 28.128 kr netto p g a övertid. Jag har dock jobbat riktigt mycket, men den mesta extratiden ligger som flextid. Detta kommer jag inte sakna när jag tar klivet ut som pensionär. Eftersom jag betalt kvarskatt på 9.346 kr under månaden räknar jag dock med en lön på bara 18.782 kr netto.

Lönesparandet blir därför "bara" 7.000 kr. Jag kommer ihåg när jag tyckte det var riktigt mycket, vilket var så sent som 2014-2015.

Total inkomst blir därför trots årets 3:e bästa utdelningsmånad en bit under genomsnittsmånaden.

Löneinkomst: 18.782 kr

Utdelningar: 11.890 kr
Sidoinkomst: 0 kr

Total inkomst: 30.672 kr

Lönesparande: 7.000 kr

Återinvesterade utdelningar: 11.890 kr

Sparande inkl utdelningar: 18.890 kr

Sparkvot: 61,6%

Sparkvoten på rullande 12 månader ligger med sina 62,4% långt över årsmålet 54,0%, så det ser bra ut. Även den mer renläriga sparkvoten exklusive utdelningar ser bra ut med 54,9% på rullande 12.

Utdelningar

Månadens utdelningar blev 11.890 kr och är därmed en liten ökning med 7% eller 836 kr jämfört med förra årets 11.054 kr (för detaljer se Google Spreadsheet).

Utdelning på rullande 12 ökar något från 5.473 kr/mån till 5.542, alltså 69 kr eller 1,27 %. Nu ser jag dock att utdelningarna på rullande 12 planar ut eller t o m kommer att hålla falla tillbaka något under hösten. Detta beror på att jag ersatt många amerikanska kvartalsutdelare (eller oftare) av svenska vårutdelare.

Först nästa vår kommer utdelningarna att öka igen.

För helåret räknar jag upp prognosen igen till 67.000 kr. Jag är verkligen helkass på prognoser och använder mig helst av historiska data.

Frihetskvoten & Arbetsfridagen

Mitt egna mått Arbetsfridagen flyttar sig 17 dagar bakåt denna månad till 24/7, vilket som jag skrev i inledningen betyder att jag under det senaste året har levt över 5 månader på utdelningar.

Frihetskvoten definieras som:

Erhållna utdelningar / Utgifter = Frihetskvot (rullande 12 mån)

Frihetskvoten ökar kraftigt från 39,59 % till 44,11 %. Se Google Spreadsheet för mer detaljer.

Det är dock absolut så att jag nu börjar snegla mot när jag halva året lever av utdelningar, vilket troligen blir redan under våren 2019.

Portföljvärdet

Under maj har portföljvärdet länge varit över 1,1 MSEK, men trots nya insättningar efter lön var värdet bara 1.094.894 kr 2018-05-31 då börsen sjönk kraftigt i slutet på månaden.

Kortsiktiga fluktuationer av portföljvärdet intresserar mig dock inte nämnvärt.

Månadsuppdatering april 2018

April blev en månad där jag tar ännu ett steg närmare friheten. Mest anmärkningsvärt är att ännu ett delmål kunnat prickas av på målsidan, denna gång att jag de senaste 12 månaderna i genomsnitt erhållit mer än 5.000 kr/mån i utdelning.

Inkomster & Sparande

Denna månad blev det en risig månadslön med bara 25.840 kr netto trots ett par dagars beredskap. Detta beror på att jag numera skattar enligt tabell och inte har kvar någon jämkning av räntor, då jag inte vill få en skattesmäll liknande den på 9.000 kr jag fick inkomståret 2017.

Total inkomst 42.696 kr är dock den näst högsta någonsin tack vare att även utdelningarna är de näst högsta någonsin.

Löneinkomst: 25.840 kr

Utdelningar: 16.856 kr
Sidoinkomst: 0 kr

Total inkomst: 42.696 kr

Lönesparande: 9.000 kr

Återinvesterade utdelningar: 16.856 kr

Sparande inkl utdelningar: 25.856 kr

Sparkvot: 60,6%

Sparkvoten på rullande 12 månader ligger med sina 59,4% långt över årsmålets 54,0%, så det ser bra ut. Även exklusive utdelningar ser sparkvoten bra ut med 51,7% på rullande 12.

Utdelningar

Månadens utdelningar blev 16.856 kr och är därmed en ökning med finfina 102% eller 8.511 kr jämfört med förra årets 8.345 kr (för detaljer se Google Spreadsheet).

Utdelningarna på rullande 12 månader ökar därmed kraftigt från 4.764 till 5.473 kr/mån. Resten av året ser det dock ut som jag får nöja mig med att försöka hålla denna nivå.

På årsbasis skruvar jag upp förväntade utdelningar från 60.000 kr till 65.000 kr, en rejäl ökning från förra årets 42.000 kr :)

Frihetskvoten & Arbetsfridagen

Mitt egna mått Arbetsfridagen flyttar sig 21 dagar bakåt denna månad till 10/8.

Frihetskvoten definieras som:

Erhållna utdelningar / Utgifter = Frihetskvot

Utdelningar och utgifter anges som genomsnitt på rullande 12 månader

Frihetskvoten kan alltså påverkas av förändringar i utdelningar och/eller utgifter.

Frihetskvoten visar alltså hur väl dagens utgifter täcks av dagens utdelningar.

Frihetskvoten ökar kraftigt från 33,80 % till 39,59 %. Se Google Spreadsheet för mer detaljer.

Portföljvärdet

2017-12-31 var portföljvärdet 990.304 kr och har stärkts under april, men sådana kortsiktiga fluktuationer intresserar mig inte alls.

Påverkan på konsumtionsutrymmet genom att arbeta ett år YTTERLIGARE?

Om man är osäker på att pengarna räcker till när man ska hoppa av arbetslivet i förtid, kan man välja att jobba ytterligare ett år.

Detta kallas "one more year syndrome" och kommer garanterat att möta de flesta av oss som tänker sluta arbeta tidigt. Men pengarna ska ju räcka också.

Det är ingen tvekan om att ytterligare ett arbetsår kommer att göra stor skillnad på konsumtionsutrymmet, men det är komplext att beräkna. Idag nöjer jag med mig att lista en stor mängd parametrar där ytterligare ett års arbete alla påverkar konsumtionsutrymmet i positiv riktning:

• Allmän pension:
  - Bara ett års inbetalningar tillkommer, vilket ger en något högre allmän pension då uttagstiden för allmän pension är densamma (64-100 år).
• Tjänste- och privatpension:
  - Tjänstepensionen får ett års inbetalningar ytterligare.
  - Tjänste- och privatpension kan tas ut innan allmän pension och uttagstiden blir därför ett år kortare vilket ger större månadsutbetalning.
  - Tjänste- och privatpension får chansen till ytterligare ett års värdeutveckling.
• Konsumtionskapital*:- Konsumtionskapital behövs ett år mindre och därför kan det investeras i fler utdelande aktier.
  - Det extra året gör att mindre konsumtionskapital behövs även för åren därefter och mer kapital kan läggas på ett t ex ett bättre hus.
• Utdelningsmaskinen:- Utdelningsmaskinen får utan uttag jobba ett år till med de största återinvesterade utdelningarna någonsin.
  - Utdelningen/aktie kommer att höjas ytterligare en gång.
• Lönesparandet:
  - Lönesparandet som placeras i utdelande aktier har stora möjligheter att vara det största någonsin.

Mellan tummen och pekfingret är min uppskattning att vi i mitt fall, med en total pensionsinkomst om ca 20.000 kr/mån netto, totalt talar om flera tusenlappar netto extra varje månad. Till stor del kommer svaret att ges när jag jämför skillnaden mellan mina 2 sista pensionsplaner (den som tas fram 2024 och den som tas fram 2025), med skillnaden att ökningen mellan 2025 och 2026 skulle bli ännu några procent större.

*Konsumtionskapital (Avsnitt 4.2) är ett begrepp jag myntat själv och är likvider som ska täcka upp så att jag kan konsumera lika mycket under perioden från 55 år till 64 år (Miljonär innan 30 skriver om "de kritiska åren" i sin bok och på sin blogg) som när jag tar allmän pension. 

Min frihetskvot tillåter 4 månaders leverne på utdelningar!

Varje månad skriver jag ner min frihetskvot i mitt månadsinlägg.

Frihetskvoten definieras som:

Erhållna utdelningar / Utgifter = Frihetskvot

Såväl utdelningar som utgifter anges som genomsnitt på rullande 12 månader

Frihetskvoten kan alltså påverkas av förändringar i utdelningar och/eller utgifter.

Frihetskvoten visar alltså hur väl dagens utgifter täcks av dagens utdelningar, vilket är både en styrka och en svaghet. Styrkan är att måttet är helt objektivt och utan uppskattningar. Svagheten är att mina utgifter som pensionär kommer att ha en helt annan struktur och höjd.

I och med mars månads uppdatering kan jag med glädje konstatera att frihetskvoten är 33,8%, vilket innebär att jag det senaste året har täckt 4 månaders (och en dags) utgifter med erhållna utdelningar. 

Det känns helt fantastiskt att redan nå detta och det finns stora möjligheter att jag kommer att täcka ytterligare en månads utgifter redan i år.

Nedan de månader då jag erhållit utdelningar för ytterligare en månads utgifter:

1 månad: april 2017

2 månader: maj 2017

3 månader: februari 2018

4 månader: mars 2018

När/om jag når 12 månader innan jag slutar arbeta tycker jag mig ha uppnått något slags ekonomiskt oberoende, även om konsumtionsnivån som pensionär beräknas vara avsevärt högre vilket möjliggörs av pensionsinkomster.

Dessa delmål känns så intressanta att jag lägger in dem på min målsida där jag annars är ganska restriktiv.

Månadsuppdatering mars 2018

Svag portföljutveckling denna månad igen vilket bara gör det billigare att köpa aktier försöker jag intala mig. Det går så där...även om portföljen återhämtat sig lite i slutet.

Hela 2 st delmål har nåtts, 50.000 kr i ackumulerad utdelning sedan start samt allra viktigast har mer än 4.000 kr i utdelning på rullande 12 månader erhållits.

Till detta även nytt totalinkomstrekord och utdelningsrekord för enskild månad.

Inkomster & Sparande

Denna månad blev det mer än en ren månadslön (=25.470 kr netto) med 28.895 kr på kontot, vilket beror på jourersättning och övertid. Ingen frånvaro som nästan alltid, vilket känns skönt när jag ser hur kollegor tappar rejält med inkomst p g a VAB, sjukfrånvaro, tjänstledighet, föräldraledighet och deltid.

Eftersom jag åker på en rejäl kvarskatt i år (ca 9.000 kr) har jag höjt skatteuttaget till gällande tabellskatt utan jämkning. Då jag räknar kvarskatten som minskad inkomst den månad den betalas samt har höjt skatteuttaget i år, kommer nettoinkomsten troligen att minska i år jämfört med förra året. Detta särskilt då jag räknar med bara en liten bruttolöneökning i år.

Inga sidoinkomster. Verkar ha tappat all kraft där.

Total inkomst 47.607 kr gör att jag krossar det gamla totalinkomstrekordet från maj 2017 som var 38.941 kr.

Löneinkomst: 28.895 kr

Utdelningar: 18.712 kr
Sidoinkomst: 0 kr

Total inkomst: 47.607 kr

Lönesparande: 7.802 kr

Återinvesterade utdelningar: 18.712 kr

Sparande inkl utdelningar: 26.514 kr

Sparkvot: 55,7 %

Sparkvoten på rullande 12 är med 57,9% långt över årsmålet 54,0%.

Tanken är att ha exakt en normal nettomånadslön kvar på lönekontot dagen innan lön som buffert och att resten sätts över till sparandet. Förra månaden lämnades dock kvar mycket mindre vilket gav ett riktigt svagt lönesparande denna månad då jag måste fylla på bufferten igen.

För att undvika stora fluktuationer i lönesparandet har jag börjat överföra 2.000 kr/mån till ett sparkonto, vilket är pengar till större inköp (> 5.000 kr?) och räknas som buffert. Målnivån där är 25.000 kr, vilket lär ta hela året att uppnå. Rent bokföringstekniskt blir bufferten sparande, och konsumtion först när den tas ut.

Utdelningar

Månadens utdelningar blev med 18.712 kr en rejäl ökning jämfört med samma månads förra året 4.948 kr (för detaljer se Google Spreadsheet)., vilket delvis beror på att något företag flyttat sina utdelningar till mars. Det är också en rejäl höjning av det tidigare utdelningsrekordet 11.054 kr från maj förra året.

Utdelningarna på rullande 12 månader ökar därmed rejält från 3.617 till 4.764 kr/mån efter att ha legat ganska plant ett tag. Därmed har jag tagit ytterligare ett stort steg mot oberoende när erhållna utdelningar gått över 4.000 kr/mån.

Frihetskvoten & Arbetsfridagen

Mitt egna mått Arbetsfridagen flyttar sig bakåt från 23/9 till 31/8. Detta beror på att utdelningarna ökat rejält, men tyvärr har även utgifterna ökat något..

Frihetskvoten definieras som:

Erhållna utdelningar / Utgifter = Frihetskvot

Utdelningar och utgifter anges som genomsnitt på rullande 12 månader

Frihetskvoten kan alltså påverkas av förändringar i utdelningar och/eller utgifter.

Frihetskvoten visar alltså hur väl dagens utgifter täcks av dagens utdelningar.

Frihetskvoten ökar rejält från 27,4 % till 33,8 % och jag har nått en milstolpe om 33,3 % som innebär 4 månaders frihet. Se Google Spreadsheet för mer detaljer.

Portföljvärdet

Portföljvärdet var 2017-12-31 990.304 kr, men registreras bara när något intressant delmål eller datum passeras.

50.000 kr i ackumulerad utdelning sedan start!

Utdelningssäsongen är igång på allvar och i och med AstraZenecas utdelning på 1.586 kr från 2018-03-16 har jag erhållit totalt över 50.000 kr sedan starten 2016-08-09, vilket måste uppmärksammas lite.

Det tog alltså 584 dagar att nå 50.000 kr, men nästa 50.000 kr kommer att gå mycket snabbare, troligen runt 300 dagar och alltså halva tiden, och detta kommer verkligen att uppmärksammas.

I fortsättningen kommer jag bara att uppmärksamma varje 100.000 kr som erhålls, möjligen med undantag av när kvartsmiljonen 250.000 kr nås.

Det betyder också att jag haft 86 kr/dag (mån-sön) i utdelning i snitt sedan start, inte så mycket men inte helt obetydligt heller.

För detaljer om erhållna utdelningar: Erhållna utdelningar