måndag 5 augusti 2019

Månadsuppdatering juli 2019

Ännu en månad har rullat på. Har haft billig och lugn semester mestadels nere i Småland.

Utdelningar

För denna månads utdelningar blev det med 414 kr en rejäl minskning med 1.825 kr (-82%) jämfört med förra årets 2.239 kr, helt beroende på omställning i portföljen då jag sålt preferensaktierna Sagax D och Klövern pref.
Utdelningen på rullande 12 minskar något från 6.637 till 6.484 kr/mån. Nu kommer kurvan dock att ligga ganska plant fram till mars eller april nästa år när jag troligen når 7.000 kr/mån.

Det är osäkert hur mycket utdelningarna blir nästa år, då flera stora innehav hintat om sänkningar.

Portföljvärdet

Månaden avslutas till 1.408.455 kr efter en stark månad jämfört med förra månadens 1.343.348 kr.

Strax innan månadsavslutet låg portföljen ännu högre, men augustis början har varit mycket svag och vi får se vad nästa månads bokslut säger.
Portföljvärdet ökar från förra månaden med 65.107 kr (+4,8%) inklusive lönesparande eller ökar 51.907 kr (+3,9%) exklusive lönesparande. Stora siffror igen, men mest intressant är trendlinjen.

Jag använder mig av belåning vilket gör min portfölj mer volatil än för de som kör utan belåning. I grafen visas såklart bara mina egna pengar.

Inkomster & Sparande

Denna månad blev det p g a semester något mer än en normal månadslön med 27.693 kr netto.

Löneinkomst: 27.693 kr
Utdelningar: 414 kr
Sidoinkomst: 0 kr
Total inkomst: 28.107 kr

Lönesparande: 13.200 kr
Återinvesterade utdelningar: 414 kr
Sparande inkl utdelningar: 13.614 kr

Sparkvot inkl utdelningar: 48,4 %
Sparkvot exkl utdelningar: 47,7 %

Sparkvoten på rullande 12 månader ligger relativt stilla och känns måttligt intressant innan bilköpet försvinner ur siffrorna i mars.

Ibland känns det som att mitt ändå ganska stora månadsspar varken gör från eller till, då det utgör mindre än en 1% av portföljvärdet. Men på längre sikt såklart att det gör skillnad.

Även om uttaget för bilköp gjordes i mars så har även följande månaders sparkvot drabbats. Detta då jag vid bilköpet även tömde lönekontots buffert och denna har fyllts på under flera månader (vilket dock inte redovisas här).

Frihetskvoten & Arbetsfridagen

Arbetsfridagen och frihetskvoten ligger ganska stilla. Även dessa kommer inte tillbaka till tidigare nivåer (ca juni resp +50%) förrän i mars nästa år p g a bilgåvan.

tisdag 23 juli 2019

Utdelande företag är som mjölkkossor!

Jag ser mina utdelande aktier som en besättning mjölkkor där jag som pensionär kommer att använda mjölken (utdelningarna) att leva på.

Med väl valda företag kommer kossorna att växa till sig och ge fetare och mer mjölk med tiden (utdelningstillväxt). Men med fel valda företag kommer kossorna att utarmas (för högt uttag av utdelningar) och man riskerar att kossorna dör eller blir gamla och sjuka (konkurs samt värdefall och sjunkande utdelningar).

Dessutom vill jag som inte har några arvingar helst inte riskera att dö med en rejäl besättning rekordfeta mjölkkossor och därför räknar jag med att emellanåt slakta någon av kossorna (sälja av aktier) vilket ger ytterligare konsumtionsutrymme.

Nivån på denna slakt kommer vara svår att bestämma då jag inte vill riskera att bli helt utan mjölk i slutet av livet, men en idé är att ha 1/4 av kossorna (kapitalet) kvar när man når sin förväntade livslängd. Då kommer jag att ha en bra slant kvar även om jag överträffar den förväntade livslängden. En vit svensk man, icke-rökande, tjänsteman/akademiker, född 1970 med måttligt drickande, kommer kanske att ha en genomsnittslivslängd bortom 85 år, men det kan jag kolla upp senare.

söndag 21 juli 2019

Del 2 pensionsplanen fördjupning: Val av tidpunkt

Jag har släppt årets version av min stora Pensionsplan, men för att den inte skulle bli alldeles för stor är detaljnivån i många fall låg. Därför kommer jag att skriva en serie mer djuplodande inlägg om utvalda delar från pensionsplanen.

Tidigare delar ur inläggsserien:
Del 1 "One more year syndrome"

Andra delen behandlar pensionsplanens avsnitt 1.2 Val av tidpunkt.

Val av tidpunkt

Det är mycket svårt att bli ekonomiskt fri redan vid 40 års ålder och svårt att bli fri vid 50.

Men att bli fri vid 55 års ålder borde vara relativt enkelt att nå för de flesta som verkligen vill. Då kan man ha ca 30 års arbete bakom sig. Har man då sparat tillräckligt mycket och länge ska det egentligen inte vara något problem att sluta arbeta. Vid 55 års ålder kan man dessutom börja ta ut tjänstepension och eventuell privat pension vilket minskar behovet av portföljkapital avsevärt. Detta gör att just 55 år borde vara en ålder som många kan sikta på.

Min egen sparresa har inte varit utan bakslag (utbrändhet, arbetslöshet mm) men jag kommer ändå att ha möjlighet att kunna bli fri vid runt 55 års ålder då jag under mina sista 10 arbetsår kommer att ha sparat ganska rejält.

Så här ser jag därför på den tidpunkt då jag tänkt bli fri (2025-01-01):
  1. Jag är då 55 år (minus några månader) och kan efter några månader ta ut tjänste- och privatpension vilka behövs för att komplettera utdelningsinkomsterna, De första månaderna under 2025 kan jag ersätta pensionsutbetalningarna med en rejäl slutlön (lön samt semester, komp och flex).
  2. Mina långa prognoser för utdelningsinkomster visar att det finns möjlighet att de kan nå tillräckligt högt för år 2024 för att sedan konsumeras i 2025.
  3. Jag trivs med att arbeta nu, men inte mer än att jag hade slutat direkt om ekonomin tillåtit.
Om jag bestämmer mig för att skjuta upp pensionen blir det i första läget fram till 55-årsdagen som infaller senare år 2025. Blir det senare än så och jag har tillräckligt med pengar finns det risk att jag har drabbats av "one more year syndrome", vilket jag skrev om här.

PS Jag har själv inga barn, men har fått min 26-årige brorson att sedan ett år börja spara långsiktigt i aktier. Nu till en början bara en blygsam summa om 500 kr/mån då hans huvudsparande (10.000 kr/mån) just nu går till kontantinsats för att köpa lägenhet. Detta ska bli intressant att följa.

fredag 12 juli 2019

Del 1 pensionsplanen fördjupning: "One more year syndrome"

Jag har släppt årets version av min stora Pensionsplan, men för att den inte skulle bli alldeles för stor är detaljnivån i många fall låg. Därför kommer jag att skriva en serie mer djuplodande inlägg om utvalda delar från pensionsplanen.

Första delen behandlar pensionsplanens avsnitt 1.1 "One more year syndrome".



1.1 "One more year syndrome"

Efter att i åratal ha sparat pengar och planerat för exit från arbetsmarknaden kommer man till slut fram till en punkt där pengarna enligt beräkningarna ska räcka resten av livet. Det borde vara en otroligt skön känsla, men kan i stället bli ångestladdat. Ångesten kan ha många anledningar och här är några:
  1. Inte vara tillräckligt säker på att ha tillräckligt med pengar. Ska man ta höjd för "worst case"-scenarion av typen börsnedgång med 80% och inställda utdelningar för i stort sett hela portföljen mm kommer man inte kunna ta tidig pension. Man får i stället vara ödmjuk med att det finns en viss risk att man får se över inkomster (börja jobba med något på åtminstone deltid igen) och/eller utgifter under en period.  
  2. Inte ha någon plan för pensionärslivet. Så länge man arbetar heltid och alla man känner arbetar flyter tiden på och det är stor skillnad på arbetstid och fritid (dagar), arbetsdagar och veckoslut (veckor) och arbetsår och semester (år). Som pensionär flyter all tid ihop och det gäller att ha en plan att göra saker, samtidigt som även friheten att göra vad man vill en dag ska vara möjligt. Det kan vara att ta en fika, gå en kurs, odla i trädgården, resa eller träna. Avlönat arbete deltid eller för en kortare tid känner jag just nu att jag vill hålla mig borta från då jag då lika väl kunde jobbat vidare med mitt ordinarie jobb som troligen betalar bättre.
  3. Vara bekväm med att ta ut pengar från kontot. När man sparat i många år kan det bli svårt att i stället börja plocka ut pengar ut från portföljen. Jag har dessutom inga arvingar och hoppas kunna plocka ut mer än bara utdelningar och alltså sälja av lite av portföljen varje år för att inte "riskera" att dö med en onödigt stor portfölj. 
  4. Ett extra år ger lyxigare pensionärstillvaro. Sista året man jobbar tjänar man som mest, kan spara som mest, portföljen har sina största utdelningar någonsin, portföljen har stora möjligheter till sin största värdetillväxt. Detta ihop med att utbetalningstiden blir ett år kortare gör att bara ett års mer arbete ger ett stort tillskott till de uttag som kan göras. Min vilja att sluta arbeta är dock större än viljan att leva i lyx. Men en viss nivå på konsumtionen måste jag ha och jag tänker inte bara överleva.
  5. Man identifierar sig och identifieras av andra med arbetet. Särskilt de med "finare" arbeten och som gör karriär tror jag identifierar sig med arbetet och är rädda att de inte vet vilka de är om de inte skulle arbeta. Inget problem för mig längre då jag slutade göra karriär redan i början på 2000-talet för att sedan dess "bara" arbeta. Som ung pensionär tror jag omgivningen skulle uppfatta en som förtidspensionär eller arbetslös, vilket skulle kunna vara ett problem för en del.
Slutligen hoppas att jag min pensionsplanering när jag blivit ekonomiskt fri ska vara så pass tillförlitlig och komplett att jag vågar ta steget ut i friheten utan att tveka.

torsdag 4 juli 2019

Portföljen över 1,4 MSEK!

Idag sköt portföljen över 1,4 MSEK (1.407.607 kr) för första gången. Detta kom oväntat tidigt då 1,3 MSEK passerades så sent som 2019-02-04 för bara 5 månader sedan.

Inte så snabbt tänker ni kanske då:
  1. Börsen verkligen tagit ett glädjeskutt under tiden
  2. Vi har tagit del av den svenska börsens utdelningshögsäsong
  3. 5-6 månaders lönesparande har kommit in på kontona
Men jag har också gjort ett stort uttag på 150.000 kr för att köpa en bil till min gamle far, men tack vare ovanstående har portföljvärdet ändå ökat kraftfullt. Annars hade ökningen av portföljvärdet varit oerhörda 250.000 kr på 5 månader.

lördag 29 juni 2019

Månadsuppdatering juni 2019

Ännu en månad har rullat på. Det mest "intressanta" denna månad ligger delvis utanför det jag brukar skriva om då jag ramlat med cykeln och brutit handleden. Detta ledde till sjukskrivning med lägre lön, sjukvårdsrelaterade utgifter, materiella skador och behov av månadskort för kollektivtrafiken. En del av detta ska jag dock kunna få tillbaka från kollektivavtalets försäkring då det var en resa till jobbet. Jag har ingen privat olycksfallsförsäkring.

På grund av frakturen kom jag efter i jobbet och sköt upp semestern för att hinna ikapp. Dessutom är det inte så kul att gå på semester med en dålig handled.

Under månaden har jag också släppt årets version av min stora Pensionsplan, vilket innebär att det nu är exakt 5 år tills jag hoppas kunna säga upp mig med 6 månaders uppsägningstid.

Utdelningar

För denna månads utdelningar blev det med 3.329 kr en fin ökning med 999 kr (+24%) jämfört med förra årets 2.330 kr, beroende främst på 2.774 kr från Nobina.
Utdelningen på rullande 12 ökar något från 6.547 till 6.631 kr/mån, vilket är såklart är rekordhögt. Nu kommer kurvan dock att ligga ganska plant fram till mars eller april nästa år när jag troligen når 7.000 kr/mån.

Portföljvärdet

Månaden avslutas till 1.343.348 kr efter en mycket stark månad jämfört med förra månadens 1.251.988 kr.
Portföljvärdet ökar från förra månaden med 91.360 kr (+7,3%) inklusive lönesparande eller ökar 81.360 kr (+6,5%) exklusive lönesparande. Stora siffror igen.

Jag använder mig av belåning vilket gör min portfölj mer volatil än för de som kör utan belåning. I grafen visas såklart bara mina egna pengar.

Inkomster & Sparande

Denna månad blev det p g a sjukskrivning mindre än en normal månadslön med 24.856 kr netto.

Nästa månad beräknas lönekontots buffert på en månadslön vara fylld och jag kan börja spara på allvar igen, efter att jag tömt kontot.för bilköp i mars.

Löneinkomst: 24.856 kr
Utdelningar: 3.329 kr
Sidoinkomst: 0 kr
Total inkomst: 28.185 kr

Lönesparande: 10.000 kr
Återinvesterade utdelningar: 3.329 kr
Sparande inkl utdelningar: 13.329 kr

Sparkvot inkl utdelningar: 47,3 %
Sparkvot exkl utdelningar: 40,2 %

Sparkvoten på rullande 12 månader ligger relativt stilla och känns måttligt intressant innan bilköpet försvinner ur siffrorna i mars.

Frihetskvoten & Arbetsfridagen

Arbetsfridagen och frihetskvoten ligger stilla. Även dessa kommer inte tillbaka till tidigare nivåer (ca juni resp +50%) förrän i mars nästa år p g a bilgåvan.

söndag 9 juni 2019

Pensionsplan 2025-01-01 (3e upplagan, 2019)

Äntligen har det har återigen blivit dags för den årliga uppdateringen av den pensionsplan jag gjorde för första gången 2017. Pensionsplanerna är mina mest genomarbetade inlägg och det är roligt att de tidigare upplagorna även är mina mest lästa inlägg. Jag vet att inlägget är mastigt, men jag tror att de flesta som har tänkt ta pension tidigt har något att hämta.

Tidigare upplagor: 2a upplagan (2018)1a upplagan (2017)

Planen i korthet: Bedöma önskad konsumtionsnivå och beräkna vilka pensioner jag kommer att få. Skillnaden mellan dessa blir hur mycket utdelningar (eller uttag av kapital) jag måste ha för att kunna sluta jobba.

Min ambition är att höja kvaliteten på inlägget varje år. Årets största nyheter är att jag försökt uppskatta vad reservåtgärderna kan tänkas ge (avsnitt 6.1-6.9) samt att jag tycker att strukturen har blivit bättre.

Planen har 6 delar:
  1. Planerad tidpunkt för pension
  2. Uppskatta önskad konsumtionsnivå som pensionär
  3. Upprätta en pensionsprognos
  4. Åtgärder för att öka inkomsterna
  5. Beräkna om det är möjligt att gå i pension
  6. Kompletterande reservåtgärder för att uppnå önskad konsumtionsnivå

1. Planerad tidpunkt för pension

1.1 "One more year syndrome"

Jag hoppas slippa "one more year syndrome", dvs att när jag nått målet ändå jobba ett extra år "för säkerhets skull" eller för att jag inte har någon plan efter arbetslivet eller för att jag vill ha bara lite lyxigare tillvaro som pensionär och sedan jobba ytterligare ett år osv.

Till skillnad från en del andra räknar jag in pensionsutbetalningar och då från 55 års ålder (se avsnitt 3). Detta att jag redan från början räknar med att behöva 2 intäktsströmmar (pension och utdelningar) gör att det finns en skarp linje där första ens teoretiskt möjliga tidpunkt för pension är 2025 vid 55 års ålder, vilket gör att jag slipper "one more year syndrome" fram tills dess.

När jag väl är i mål ekonomiskt, förhoppningsvis till 55 år, ska denna pensionsplan vara så pass tillförlitlig att jag vågar ta steget ut i friheten utan att tveka.

1.2 Val av tidpunkt

Jag har ändrat i rubriken från 2025 till 2025-01-01 vilket betyder att jag faktiskt har tidigarelagt min planerade pension några månader och hoppas kunna gå något innan jag fyller 55 år senare på året.

Då jag kan komma att ha hela 6 månaders uppsägningstid betyder det att den första och förhoppningsvis enda skarpa pensionsplanen kommer att behöva skrivas i samband med en uppsägning innan halvårsskiftet 2024 (vilket är en anledning till att jag publicerar denna plan nu). Alla planer från 2017-2023 är bara bra övning. Detta betyder att det nu är exakt 5 år tills jag hoppas kunna säga upp mig och 5,5 år tills jag hoppas kunna lämna arbetslivet.

Jag tänker spara utdelningen från 2024 till konsumtion i 2025 osv. Vid tiden för skrivandet av pensionsplanen och eventuell uppsägning år 2024 kommer utdelningarna att vara nästan helt kända. Detta ger mig också fr o m 2025 en tid att se över utgifter och/eller övriga inkomster om många företag skulle sänka (eller höja!) utdelningarna.

Analysen från avsnitt 5 nedan ska vara tillräcklig som beslutsunderlag för att avgöra om det är möjligt att gå i pension år 2025.

Jag har valt 2025-01-01 av 3 anledningar:
  1. Jag är då 55 år (minus några månader) och kan efter några månader ta ut tjänste-och privatpension vilka behövs för att komplettera utdelningsinkomsterna, De första månaderna under 2025 kan jag ersätta pensionsutbetalningarna med en rejäl slutlön (lön samt semester, komp och flex).
  2. Mina långa prognoser för utdelningsinkomster visar att det finns möjlighet att de kan nå tillräckligt högt för år 2024.
  3. Jag trivs med att arbeta nu, även om det går upp och ner, men tror att jag då kommer att känna mig färdig med att arbeta.

2. Konsumtion som pensionär

Hur hög konsumtion vill jag ha möjlighet till innan jag tycker att jag kan pensionera mig?

Många artiklar utanför FIRE-bloggosfären pratar om pension i förhållande till slutlönen, vilket inte känns helt relevant för mig, men jag tar med det ändå. Idag är min lön 26.668 kr/mån netto en vanlig månad.

Jag kommer inte beräkna mina kostnader som pensionär genom att identifiera och summera alla förmodade kostnader (bottom up). Inte heller använder jag dagens kostnader då varken mix eller nivå på dessa speglar mitt liv som pensionär väl.

I stället tar jag min fars ekonomi som mall. Han bor själv i en obelånad Smålandsvilla med bil, vilket stämmer bra med mina planer.
  • 12.000 kr/mån (45% av lön). Min nuvarande konsumtionsnivå (se sammanställning för 2018) och 25% mindre än min far har. Ger ingen guldkant* eller marginal och det skulle handla mer om att överleva än att leva.
  • 16.000 kr/mån (60% av lön). En konsumtionsnivå som min fars. Ger ingen större guldkant* men en viss marginal, och vore helt klart möjligt att leva OK på.
  • 20.000 kr/mån (75% av lön). 25% mer än min far har. Ger klart tillräcklig marginal och även möjlighet till en hygglig guldkant*.
  • 24.000 kr/mån (90% av lön). 50% mer än min far har. Ger verkligen guldkant* och marginal, men skulle troligen komma att senarelägga pensionen vilket gör att konsumtionsnivån inte känns aktuell.
Bedömd önskad konsumtionsnivå är precis som förra året 20.000 kr/mån, vilket ska räcka väl till ett lantliv liknande det min far har och dessutom ge möjlighet till ett par tusenlappar för en reskassa varje månad. Det känns dock som att 18.000 kr/mån också skulle fungera, men att 16.000 kr/mån kanske är för lite.

Mycket kan fortfarande hända på vägen, men om jag skulle nöja mig med 16.000 kr/mån skulle jag nog nästan kunna nå målet genom att "bara" återinvestera utdelningen fram till 55-årsdagen. Jag behöver därför helt enkelt en sparmorot som är utmanande men samtidigt nåbar och därför tror jag 20.000 kr/mån är rätt för mig.

*Guldkant är för mig kostnader som ger livet innehåll, men inte är livsnödvändiga och kan vara bland annat:
- Bil: det ska inte göra för ont i plånboken att ha och köra en hyggligt bra bil.
- Hobbies, resor och kultur: hobbybil, sportfiske med båt, flertalet sport- och nöjesresor och besök till kulturella evenemang (sport, bio, teater, museum).
- Personlig utveckling: vill lära mig nya saker för min egen skull, t ex självhushållning (fixa hemma, odla, matlagning/baka/sylta/safta/konservera/brygga, svampplockning) eller gå på studiecirkel som i vissa fall kan kräva en kursavgift eller inköp av "hårdvara".
- Hus: Kunna ha huset väl underhållet, kunna anpassa huset till det jag vill ha: biorum, trädgård, växthus, verkstad, (dubbel-)garage, solceller, uterum mm.
- Mat: Kunna välja bästa råvarorna i affären och äta utemat när jag vill.

3. Pension

Det förvånar mig att många bloggare inte räknar med pensionsinkomster, utan anser att det blir en sorts bonus, om det ens blir något alls. Jag har något större tilltro till pensionssystemet och tycker det är elakt mot den stora massan som inte har något eget sparande att tala om. En annan anledning kan vara att många tänkt hoppa av arbetslivet långt innan de kan ta ut någon som helst pension, medan jag inte tänkt hoppa av innan jag kan ta ut tjänste- och privatpension.

Jag tänker att pensionsinkomsten är grunden och att utdelningsinkomsten är det som möjliggör tidigare pension och/eller sätter guldkant.

Nästa steg blir därför att göra en pensionsprognos på den klassiska versionen av Min Pension då den nya verkar ha begränsningar fortfarande. Målet är att genom hela pensionärslivet få en så jämn betalström efter skatt som möjligt från pensioner.

Jag går direkt till "Pensionsprognos" och fyller i "Arbetar som: Privatanställd arbetare (SAF-LO)", "Månadslön/underlag för pension: 34.610". Jag lämnar "Förväntad genomsnittlig löneutveckling i Sverige" och "Förväntad värdeutveckling på ditt pensionssparande" på sina standardvärden.

Sedan går jag in på "Tänker du arbeta deltid, vara föräldraledig eller studera?" för att ange att jag tänker jobba deltid 0% från 55 års ålder och inte tänker börja jobba heltid igen, dvs sluta jobba vid 55 års ålder (Den nya Min Pension lyckades jag inte få att ta emot deltid som inte började omedelbart och detta är anledningen till att jag använder den gamla versionen). Detta gör att inbetalningarna till pensionssystemet helt uteblir redan från 55 års ålder.
Till sist väljer jag "Jag vill ta ut mina pensioner vid olika åldrar och/eller uttagstider". Jag tar ut alla tjänstepensioner och privatpension från 55 till 64 års ålder. Från 64 års ålder tar jag ut hel allmän pension, vilket kommer att vara tidigast möjliga uttag för mitt födelseår när Riksdagen har klubbat beslutet.

Tyvärr går det inte på Min Pension ta ut mina tjänstemannapensioner från Alecta förrän vid 62 års ålder, men på Alectas hemsida går det redan vid 55 års ålder om man "lovar" att lämna arbetsmarknaden, vilket ju är tanken. Därför får jag bygga min egen pensionsprognos som jag dessutom kompletterar med skatt.
Kommentarer till pensionsprognosen ovan:
  • Vid 65 års ålder tillkommer i mitt fall garantipension på 1.900 kr som inte är beroende av förmögenhet, utan den får alla med låg pension.
  • Skatten blir avsevärt lägre från det året man fyller 66 år (byter från skattetabellens kolumn 6 till kolumn 2). Detta innebär att det kan vara idé att leva på egna pengar fram till dess för att minimera skatten för de som kan..
  • Skattetabell 33 har använts då det är ungefär vad som används i mina tänkta kommande hemkommuner i Småland och högre än jag har i Stockholm idag.
  • Bostadstillägg kommer trots låg pension aldrig vara aktuellt p g a ett relativt stort kapital.
  • Jag använder alltid de senaste uppgifterna som finns tillgängliga.
Mina pensionsutbetalningar varierar mellan 5.092 och 8.564 kr/mån netto vilket dels är en större spridning än jag skulle vilja se, dels är betydligt mindre än många andra. Min förhållandevis låga pension beror på många saker: sent inträde på arbetsmarknaden, periodvis arbetslös, jobb utan tjänstepension ibland, ibland låg lön, dålig förvaltning, ojämn inkomstutveckling och tidigt planerat utträde från arbetsmarknaden. Om den låga pensionen är den ursprungliga anledningen till att jag började spara i utdelande aktier, är det nog nu snarare för att kunna sluta jobba tidigare.

T ex min bror har endast råkat ut för dålig förvaltning av ovanstående punkter och kommer att få avsevärt högre pension och är dessutom sambo. Detta ger helt andra förutsättningar.


4. Åtgärder för att öka inkomsterna

4.1 Utdelningar

Mitt kapital är tyvärr inte på den nivå att utdelningstillväxt och återinvesterade utdelningar räcker för att ta mig till önskad konsumtionsnivå till 2025. Därför måste jag fortsatt tillföra mycket nytt kapital från lönen, vilket gör att hur trevligt det än vore så är en deltid inte möjlig de närmaste åren. Tvärtom borde jag försöka få upp lönen på antingen nuvarande arbetsplats eller söka mig ett nytt mer välbetalt jobb. Ett alternativ vore att försöka dra in lite sidoinkomster, men jag har inte energin för detta i dagsläget.

Mina prognosticerade utdelningsinkomster för 2019 är 76.500 kr (6.375 kr/mån).

Dock kommer ca 27,37% av utdelningarna från lånat kapital vilket ger att mina obelånade utdelningar blir 4.630 kr/mån. Belåningsgraden har dock varierat något under året. Min grundinställning är att vara helt obelånad som pensionär (se punkt 6.1 nedan) så det är enbart de obelånade utdelningarna som räknas in. Dock anser jag att det är OK med eller t o m att föredra belåning under uppbyggnadsfasen.

4.2 Beräkning av likvid efter bostadsbyte

För att få bort belåningen och få loss pengar, men främst för att höja livskvaliteten, tänker jag sälja min Stockholmslägenhet och köpa mig en Smålandsvilla, när jag blir pensionär.

Detta kallas "geografiskt arbitrage" eller att utnyttja skillnaden i levnadsomkostnader mellan två orter. Vissa drar det ännu längre genom att flytta utomlands, men det är inte för mig. Även annat än boende är billigare på landet och nog det enda som blir dyrare är transporter då jag kommer att behöva bil.

En Smålandsvilla där jag tänkt mig kan kosta allt mellan 200.000 och 6.000.000 kr, men en väl underhållen 70-talsvilla i en mindre by eller ett äldre torp i skogen kan fås för 1.000.000 kr så det är vad jag räknar med. Ett fint skogsställe med stor tomt, men ändå inte en hel gård, kostar 1.500.000 - 2.000.000 kr vilket jag är beredd att ge om möjlighet finns. Tyvärr finns det ingen realistisk möjlighet till ett ställe med sjötomt, men en liten båt ska jag ha.

Jag värderar min lägenhet till 3.300.000 kr utifrån slutpriser senaste 18 månaderna. Kalkylen blir då: 

Säljlikvid: 3.300.000 kr
Köplikvid: 1.420.000 kr
Förbättringsutgifter (under utredning): -0 kr
Kapitaltillskott (okänt): -0 kr
Mäklararvode: -70.000 kr
Reavinst: 1.810.000 kr
Reavinstskatt (22%): -398.200 kr

Säljlikvid: 3.300.000 kr
Reavinstskatt: -398.200 kr
Mäklararvode: -70.000 kr
Återbetalning lån: -1.500.000 kr
I handen: 1.331.800 kr

Köplikvid villa: -1.000.000 kr
Pengar kvar: 331.800 kr

Kalkylen för bostadsaffärerna kräver stor försiktighet då det finns en stor felmarginal vid både försäljning och köp, särskilt då bostadsbytet beräknas ske efter min uppsägning.

4.3 Användning av utjämningskapital

Om jag hade krävt att pension och utdelningar skulle summera till konsumtionsmålet 20.000 kr/mån direkt när jag slutar arbeta skulle kassaflödet senare år blivit väldigt starkt och långt över 20.000 kr/mån inte minst p g a att pensionen blir högre. Då skulle jag ha gått i pension senare än nödvändigt. Därför skapar jag ett utjämningskapital.

Utjämningskapitalet ska täcka upp så att jag kan konsumera 20.000 kr/mån även under perioden innan allmän pension från 55 till 64 år (Miljonär innan 30 skriver om "de kritiska åren" i sin bok och på sin blogg). De kritiska åren är dock inte lika kritiska eller lika många för mig som för de som tänkt gå i pension långt innan de ens kan ta ut tjänste- eller privatpension.

Mitt utjämningskapital kommer att utgöras av överlikviden från bostadsbytet ovan och jag kommer därför inte att spara speciellt för detta.

Utjämningskapitalet kommer att vara placerat på ett räntesparande eller möjligen en indexfond separat från utdelningskapitalet.


5. Möjligt att gå i pension?

Som "folkpensionär" blir pensionen enligt prognos från året jag fyller 66 år om jag slutar arbeta vid 55 års ålder 8.564 kr/mån netto (se pensionen livet ut i tabellen under avsnitt 3 ovan) så det är skillnaden mellan denna och den lägre pensionen från 55 till 65 7/12 år som ska täckas upp för av utjämningskapitalet. Utjämningskapital och nettopension ska alltså varje månad summera till 8.564 kr (se graf nedan).

Eftersom jag tänkt konsumera utdelningarna med ett års fördröjning blir 2024 det obelånade utdelningsmålet 11.436 kr/mån (Skillnaden mellan 20.000 kr i konsumtion och 8.564 kr, dvs summan av pension & utjämningskapital, se graf nedan). Under juni 2024 när jag måste säga upp mig för att kunna gå i pension 2025-01-01 kommer det inte vara några problem att uppskatta årets utdelningar med hög precision.

Jag räknar med att utdelningshöjningarna "bara" följer inflationen, men jag har en stark tro på att de även fortsättningsvis kommer att öka mer än så, då jag till stor del valt företag med stor historisk utdelningstillväxt. Pensionsutbetalningarna är jag inte säker på kommer att räknas upp till 100% med inflationen och detta gör att totalinkomsten ändå kan vara inflationsskyddad i sin helhet.

Överlikviden från bostadsbytet 331.800 kr (se avsnitt 4.2 ovan) används i sin helhet som utjämningskapital (se det röda i grafen nedan), men räcker p g a svagare lägenhetspriser ändå inte till då det skulle behövas 410.282 kr totalt. Utjämningskapitalet är i år alltså underfinansierat med ca 80.000 kr. Hoppas detta ordnar sig med bättre lägenhetspriser och/eller billigare villa när det blir skarpt läge.

Om jag hade varit 54 år nu och alla siffror hade varit som de är nu hade jag saknat 6.806 kr/mån i obelånade utdelningar för att nå mitt önskade konsumtionsutrymme på 20.000 kr/mån och hade alltså inte kunnat gå i pension. Tur då att jag bara är 49 år. Detta visas nedan.
6.806 kr/mån i saknade obelånade utdelningar motsvarar med dagens direktavkastning 4,4% ett saknat kapital på 1.800.000 kr som ska skrapas ihop på 5 år från nu. Detta tror jag blir för svårt att nå och jag kommer troligen att behöva använda någon eller ett par av reservåtgärderna från avsnitt 6 nedan.

Detta betyder att jag idag har ca 13.000 kr/mån "klara" för pension, vilket är lite för lite att leva komfortabelt på. Eftersom portföljvärdet idag är 1,3 MSEK och jag behöver ytterligare 1,8 MSEK ger det att slutmålet är ca 3 MSEK om jag inte använder reservåtgärder.

Det är svårt ange att hur mycket eller ens om jag kommit närmare målet sedan 2018, då årets siffror är annorlunda (och mer korrekt) beräknade.


6. Kompletterande reservåtgärder

Om mina totala inkomster visar sig inte räcka till när jag tänkt gå i pension vid 55 års ålder finns hela 9 kompletterande åtgärder som är valbara var för sig eller i kombination för att ändå göra det möjligt att gå i pension. De är inte rangordnade:
  1. Belåning av portfölj
  2. Stämpla A-kassa som arbetslös
  3. Årlig realisation av del av aktieportfölj
  4. Omplacering till hög direktavkastning
  5. Sidoinkomster
  6. Jobba ett år ytterligare
  7. Leva på utdelningarna samma år som de flyter in
  8. Lägre konsumtionsnivå
  9. (Inte använda utjämningskapital)

6.1 Belåning av portfölj

Belåning av portföljen som pensionär när jag inte längre har någon lön eller återinvesterad utdelning att backa upp börsfall med känns inte lika självklart som nu, i alla fall inte lika hög belåning.

En mellanväg vore att bara använda mig av t ex halva det belåningsutrymme som Nordnet resp Avanza medger till lägsta ränta (för närvarande 1,19% resp 1,24%), vilket innebär ca 15% belåning. Detta ger en bra marginal vid börsfall innan jag tvingas sälja av aktier för att slippa betala högre ränta.

Eftersom jag tänker byta boende först efter att jag sagt upp mig kommer jag vara utan arbetsinkomst och därmed inte kreditvärdig för bolån och då är den enda kreditmöjlighet jag har kvar att belåna aktierna.

Redan idag (2019) innebär en belåning med 15% en ökning av utdelningarna med 1.000 kr/mån och vid pensionering skulle det vara kanske dubbelt så mycket.

Eventuella högre räntor, sämre ränteavdrag och högre kapitalkontobeskattning skulle såklart göra aktiebelåning mindre attraktiv.

6.2 Stämpla A-kassa som arbetslös

En A-kasseperiod med inkomstförsäkring skulle ge 15.200 kr/mån under en 16-månadersperiod, inklusive karensperioden, vilket jag skrev om här.

Dessa totalt 244.000 kr kan användas till att köpa fler utdelningsaktier vilket skulle ge 900 kr/mån. Kapitalet kan även användas till att minska belåningen inför pensionen. Ett tredje och mest troligt alternativ är att använda A-kasseersättningen för konsumtion och fördröja uttag av pension.

I övrigt skulle jag följa grundplanen med uttag av privat- och tjänstepension med undantag av tjänstemannapensionen som inte kan tas ut ihop med A-kassa då det inte räknas som att jag lämnat arbetsmarknaden.

Det finns även moraliska (fel att använda våra sociala system så här) och psykologiska (hamna i Arbetsförmedlingens klor) aspekter mot att stämpla A-kassa att ställa mot den ekonomiska vinsten.

6.3 Årlig realisation av del av aktieportfölj

Eftersom bra bolags utdelning stiger snabbare än inflationen så kan man i reella termer hålla en utdelning konstant genom att sälja av skillnaden mellan inflation och utdelningstillväxt varje år (jag har skrivit om det här).

Speciellt jag som är utan arvingar kan t o m tillåta mig att sälja av mer än ovanstående för att minska risken att dö med en relativt stor förmögenhet. Av säkerhetsskäl ska man nog vänta några år med detta.

Om vi antar att eget kapital i portföljen skulle vara t ex 3.000.000 kr när jag går i pension ger även en årlig realisation av återhållsamma 1% av portföljen 2.500 kr/mån.

6.4 Omplacering till hög direktavkastning

Ett alternativ till att sälja av aktier enligt 6.3 ovan är att vid pensionering omplacera till aktier med hög direktavkastning efter att tidigare ha satsat på bra utdelningstillväxt.

Detta skulle höja utdelningarna markant, men problemet är att kvaliteten på aktieinnehaven troligen skulle gå ner.

Redan idag skulle en genomsnittlig höjning av direktavkastningen med 0,5% ge de obelånade utdelningarna en ökning med över 500 kr/månad och 2025 skulle det kunna vara dubbelt så mycket.

6.5 Sidoinkomster

Sidoinkomster som pensionär är jag ambivalent till. Dels kan det dryga ut kassan, dels kan det vara meningsfullt och dels vill jag vara fri att göra vad jag vill varje dag utan att behöva dra in extra kulor.

Viktigt är i så fall att jobbet är helt på mina villkor och kan göras precis när och till och med om jag vill. Kortare tidsbestämda uppdrag kan också vara av intresse.

Även meningslösa dåligt betalda marknadsundersökningar borde kunna ge 1.000 kr/mån om det kniper.

6.6 Jobba ett år ytterligare

Ett års ytterligare arbete ger mer sparande, mer tillväxt och kortare utbetalningstid, vilket tillsammans ger rejäl effekt på pensionsinkomsterna (se Arbeta ett år ytterligare). Det behöver inte heller vara ett helt år: en månad, ett kvartal eller ett halvår skulle också fungera.

Denna är knepig att beräkna, men mellan tummen och pekfingret så känns åtminstone 2.000 kr/mån inte orimligt. När jag är närmare pensionen ska jag göra ett försök att beräkna denna om det är så att jag då knappt når upp i den konsumtionsnivå jag vill ha.

6.7 Leva på utdelningarna samma år som de flyter in

Genom att ta ut utdelningarna samma år som de flyter in blir utdelningarna högre än om man som jag tänkt leva på utdelningarna med ett års fördröjning. Om vi antar en utdelning om 140.000 kr och 5% (nominell) utdelningshöjning skulle detta innebära 600 kr/mån extra.

Dessutom skulle utdelningen från 2024 inte konsumeras alls utan i stället investeras vilket ger ytterligare 400 kr/mån, totalt alltså hela 1.000 kr/mån.

Om jag litar på stabiliteten i utdelningsstrategin är 1.000 kr/mån en dyr försäkringspremie.

Eftersom del av av min konsumtion kommer från fasta pensioner kan det vara OK att utsätta utdelningsinkomsten för lite ovisshet.

Detta borde fungera ihop med en liten buffert för svaga jan-feb då mars-maj sedan är utdelningstung.

Nackdelen är att det knappt blir tid att ställa om övriga inkomster eller konsumtion om utdelningarna sänks.

6.8 Lägre konsumtionsnivå

Utan tvekan är 20.000 kr/mån i konsumtion ganska rejält tilltaget om jag bor billigt i en helt avbetald villa i Småland. Det innebär att det borde finnas åtminstone 4.000 kr/mån i marginal som jag kan ta i anspråk, även om detta känns som sistahandsvalet av åtgärder. Däremot känns det skönt att veta att det finns möjlighet att dra åt svångremmen tillfälligt om det skulle behövas.

6.9 Inte använda utjämningskapital

Genom att använda ingen, en eller flera åtgärder från punkt 6.1-6.8 ovan kan det vara så att inkomsten blir så hög att jag inte behöver använda utjämningskapitalet enligt ovan. I stället kan kapitalet från bostadsbytet i sin helhet (331.800 kr, se 4.2) användas till t ex utdelande aktier vilket skulle ge 1.200 kr/mån vid dagens direktavkastning på 4,4% eller kanske ett bättre hus.

6.10 Användning av flera reservåtgärder

Genom att använda åtminstone ett par av ovanstående reservåtgärder är jag tämligen säker på att kunna gå vid 55 år med en hygglig totalinkomst. Kanske kan det t o m ge lite extra guldkant genom att inkomsten blir över 20.000 kr/mån.

Jag vet att reservåtgärderna ovan är många, men utgör de verkligen alla som finns, eller finns det fler och bättre?


7. Sammanfattning

7.1 Några om och men och kanske

Jag är medveten om att jag åtminstone med reservåtgärderna räknar med större uttag än många bloggkollegor, men jag som är utan arvingar och inte tänker lämna något efter mig bör kunna tillåta mig större uttag. Eventuella misstag hoppas jag kunna upptäcka senast i och med den sista pensionsplanen. I värsta fall slutar jag arbeta lite för tidigt och med för lite kapital och blir tvingad att se över övriga inkomster, uttag och/eller utgifter efter pensionering.

Jag har dock svårt att se att en felräkning skulle kunna vara på mer än kanske 15% eller 3.000 kr av hela inkomsten på 20.000 kr/mån. Runt 8.500 kr/mån utgörs av fasta inkomster som pension och utjämningskapital och resten 11.500 kr/mån är utdelningar. Att utdelningarna skulle minska med 25% eller 3.000 kr/mån är absolut möjligt, men även detta skulle ge mig 17.000 kr/mån och jag skulle lätt klara mig på detta.

Det finns konkurrerande uttagsmodeller till att bara ta ut utdelningar, inte minst Vanguards dynamiska uttagsmodell som jag skrev om här och här. Denna gillar jag mest av de jag hittat hittills då den tillåter större uttag och tar hänsyn till portföljutveckling till skillnad från 4%-modellen. Den går dessutom att kombinera med uttag av bara utdelningar.

En stor osäkerhetsfaktor är hur mycket pengar som blir kvar efter bostadsbytet, en försäljning och ett köp där båda kan slå fel på hundratusentals kronor. Men i och med att jag byter Stockholm mot Småland borde oddsen vara på min sida.

Fram till pension räknar jag med att jobba heltid med OK lön för att kunna lägga undan tillräckligt. Möjligen skulle en 80%-tjänst vara möjligt i slutet. En längre period av arbetslöshet eller sjukdom skulle vara förödande och omöjliggöra en tidig pension.

Under 2019 har jag hjälpt min far med 150.000 kr för att köpa ny bil vilket gör att nettosparandet för året blir väldigt lågt och kanske kommer att försena min pensionering ett år. Ett annat år kan det komma andra stora utgifter, t ex badrumsrenovering, som jag inte kan förutspå idag.

Politikerna är klåfingriga och ändrar hela tiden spelreglerna (oftast till det sämre) vilket är olyckligt då det gör det svårt att planera långsiktigt. Tidigare var det höjning av lägsta pensionsålder och nu senast är det tal om återinförande av förmögenhetsskatt, begränsning av ränteavdrag och ytterligare höjning av kapitalkontoskatten. Men det som oroar mig mest är att tidigaste uttag av statlig pension höjs med något eller ett par år från 64 år efter att jag sagt upp mig. Görs det innan jag sagt upp mig går det ju lätt att planera in.

7.2 Sammanfattning avsnitt 1-6

1. Jag har valt 2025-01-01 som pensionsdatum då jag då är 55 år och kan plocka ut privat- och tjänstepension, bedömer att utdelningarna hunnit bli tillräckliga samt tror mig då ha jobbat färdigt.

2. Min önskade konsumtionsnivå som pensionär är 20.000 kr/mån netto, vilket ska ge både säkerhetsmarginal och lite guldkant.

3. Min plan är att sluta arbeta vid 55 års ålder och fram till allmän pension vid 64 års ålder ta ut tjänste- och privatpension för att jämna ut pensionsutbetalningarna.

4. Fram till pensionsdagen gäller att arbeta så hårt som möjligt för att höja de obelånade utdelningsinkomsterna till det som behövs för att komma upp i en totalinkomst om 20.000 kr/mån netto.

5. Därefter görs beräkningen om det är möjligt att gå i pension.

6. Om jag inte når ända fram till 55-årsdagen finns 9 alternativa reservplaner:
  • Belåning av portfölj
  • Stämpla A-kassa som arbetslös
  • Årlig realisation av del av portfölj
  • Omplacering till hög direktavkastning
  • Sidoinkomster
  • Jobba ett år ytterligare
  • Leva på utdelningarna samma år som de flyter in
  • Lägre konsumtionsnivå
  • (Inte använda utjämningskapital)