Dags med en lägesrapport. Jag hade eventuellt tänkt lämna in min uppsägning 2024-05-14 vilket jag skrivit om tidigare.
Nu blev det inte så, men det var väldigt nära - men nära skjuter ingen hare!
Tisdagen 14/5 sa jag till chefen att jag ville ha ett möte och det blev på direkten. Jag sa direkt att jag säger upp mig men hon släppte mig inte henne utan började prata om varför och vad som kunde göras. Vid tidigare möten har det inte hänt något men nu när det var på allvar verkar det finnas handlingsutrymme.
I vilket fall blev jag så nöjd med mötet att jag lät den skriftliga uppsägningen som jag skrivit ligga kvar i mappen.
Det som diskuterades var:
- Möte med företagshälsan som inte var på tapeten tidigare.
- Anpassning av arbetsuppgifter permanent - tidigare har det pratats om tidsbegränsade anpassningar vilket har stressat mig då jag då vet att det eventuellt kommer att förändras.
- Gå ner i arbetstid permanent - nu jobbar jag heltid men är helt urvattnad när jag kommer hem. Tidigare har det sagts att deltid inte finns i firmans policy.
- Försöka få till en deltidssjukskrivning.
- Faktiskt säga upp mig och söka igen nästa höst om det känns bättre. Men då blir det ju att konkurrera igen med andra sökande. Har faktiskt en kollega som inte fick tjänstledigt för att resa och som sa upp sig, gjorde sin resa och sökte igen och är nu tillbaka. Men för att jag skulle söka mig tillbaka krävs en rejäl börskrasch.
Mötet tog hårt och jag kände det i hjärtat hela dagen och halva natten och det blev tydligt att stresståligheten är låg. Dagen efter var dock allt OK igen.
Målet har aldrig varit att säga upp mig inför sommaren och stämpla fram till FIRE 2025 om jag är övertygad om att jag kan klara jobbet och hälsan samtidigt. Detta betyder inte att jag kommer jobba ända fram till nästa vår som huvudplanen är, utan jag kommer att ta det dag för dag. Idag känns det i alla fall som att jag kommer att komma tillbaka till arbetet efter sommarsemestern.
Ja det är intressant vad arbetsgivare kan skaka fram när de vill. Bra att du har en plan och att ingenting känns forcerat eller stressande. Att jobba på deltid och kanske få sjukpenning på deltid innebär ju dessutom en hel del mer pengar i kassakistan. Trivs du med det så varför inte. Jag hade mer en känsla av att "jag måste bort härifrån" och då hade nog arbetsgivaren kunnat locka med vad som helst utan att jag hade huggit på det. Tänk på att hälsan kommer först, projekt, tidsplaner och annat kan dra åt fanders om man inte mår bra.
SvaraRaderaJa, arbetsgivaren har svårt att hitta tillräckligt med personal så de måste satsa på att behålla den de har. Ingen lågkonjunktur i staten inte.
RaderaAtt jobba in i FIRE-kaklet (om det är möjligt med hälsan) skulle jämfört med att gå på A-kassa ge den hyggligt begagnade bil som jag ju behöver i FIRE.
Ja, din sjukdomsbild är helt annorlunda och det går därför inte ha samma recept.
Hälsan framför allt - så är det. Sedan allt det här hände är jag MYCKET mer lyhörd för kroppens signaler. Blir jag inlagd på sjukhus igen de närmaste månaderna kommer nog uppsägningslappen fram igen.
Ja hälsan går före allt annat. Bra att du ha en plan för den kommande tiden.
SvaraRaderaStämmer allt hälsan är viktigaste. Den friske US ville ha FIRE mm, men den sjuke US vill bara bli friskare.
RaderaDet var ju ett bra besked du fick och måste säga att arbetsgivaren verkar vara mån om din hälsa. Det är nog det bästa, bara ta det som det kommer och inte stressa för mycket. Otroligt som saker utvecklar sig ibland, påskriven uppsägning och du inleder med att säga att du säger upp dig men din chef börjar prata om vad som kan göras!
SvaraRaderaJa, beskedet var överraskande bra och överrumplade mig ganska mycket faktiskt.
RaderaJag tar det som det kommer och kommer inte stressa. Jag kommer heller inte försöka utmärka mig för att komma vidare i organisationen - det är det inte värt.
I staten krävs SKRIFTLIG uppsägning till skillnad från på andra ställen så jag hade den påskrivna uppsägningen i en pappmapp men den kom aldrig fram under samtalet.