torsdag 13 oktober 2022

När alla pilar pekar på fel håll

Mina FIRE-beräkningar i vintras beräknades på ATH-siffror och en rimlig inflation men nu har vi en situation där värdet på mina tillgångar devalverats samtidigt som inflationen eldar på rejält.

Vad kan detta få för konsekvenser?


Mina tillgångar

Mina tillgångar är det som kommer att ge mina framtida passiva inkomster.

Tillgångarna i min Pensionspyramid är:

  • Pengamaskinen som såklart är min aktieportfölj. Denna har tagit mycket stryk i år och eftersom mitt första uttag baseras på 5,0% av initialvärdet har det beräknade uttaget minskat avsevärt.
  • Geoarbitrage är de pengar som blir över när jag flyttar från bostadsrättslägenhet i Stockholm till villa i Småland. Dessa pengar går in i Pengamaskinen och uttag beräknas på samma sätt. Även geoarbitragets potentiella pengar har tagit stryk då lägenhetspriserna faller.
  • Pensionskapital. Här menar jag såväl tjänste- och privatpension som allmän pension som till stor del är placerad i aktiefonder och därmed tappat i värde under året.

Mina kostnader

Med inflation på 8-9% mot tidigare normala 2% kommer jag behöva justera upp min FIRE-budget avsevärt de kommande åren.

Slutsats

Konsekvenserna av minskade passiva inkomster från minskande tillgångar ihop med en kraftig inflation kan göra att jag inte får ihop inkomster och utgifter redan år 2025 när jag fyller 55 år.

I så fall får jag helt enkelt arbeta vidare tills siffrorna går ihop. Men egentligen har jag alltid sett att varje månad som jag kan leva på passiva inkomster innan 65-årsdagen är som att få ett extra års semester. Mitt ursprungliga mål var dock inte ens FIRE överhuvudtaget utan att gå i pension vid normal pensionsålder med en acceptabel totalekonomi.

Dessutom är jag glad att jag inte redan gjort min FIRE baserad på de ATH-siffror vi såg i vintras.

8 kommentarer:

  1. Hej.
    Ska man hoppa av så gäller det ju att vara realist så jag tycker du resonerar helt rätt. Jag tänker lika dant och min tänkta exit var 62-63 när jag startade resan men jag ser att utvecklingen har gått bra och reviderar ner åldern något. Detsamma gäller åt andra hållet att det inte går som jag planerat. Jag brukar tänka att om all skulle skita sig så gjorde jag i alla fall ett bra försök! Och det värsta som kan hända är väl att jag får fortsätta jobba tills jag fyller 64. Inget drömscenario men jag är trots allt realist.

    Mvh // PP

    SvaraRadera
    Svar
    1. Min sparresa började t o m med målet att få en vettig totalpension vid 65 år. Därefter har jag steg för steg sänkt min personliga pensionsålder och som lägst nämnde jag förra året 53 år, men nu har jag med minskande kapital börjat höja åldern igen. "Minst 55 år" säger jag nu.

      Radera
  2. Ja tyvärr ser framtidsscenarierna mörkare ut. Det är sämre på alla fronter. Bävar inför nästa riskbanksmöte.
    Det gäller att ta vara på det som är positivt och att se varje månad i fire som ett års extra semester var inte dumt!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Precis, det gäller att se det som är positivt. Men jag tror att den som går i FIRE om några år har god chans att se sina tillgångar växa trots uttag vilket skulle få mig att må bra. Frågan är hur många år "några" är?

      Jag är själv nöjd med formuleringen om att varje månad i FIRE blir som ett arbetsårs semester.

      Radera
  3. Ja börsen går ju inte konstant uppåt. En anledning till att vi valde att basera oss på utdelningar är att de tenderar att ha en mjukare karaktär än att köpa och sälja index för att finansiera ledigheten. Sen reagerar börsen vansinnigt kraftigt nu, främst i fastigheter där t.ex. Castellum värderas som om de var konkursmässiga. Visst, ökade räntor innebär mindre vinstmarginaler, men bostäder behövs och man tjänar bra. Det enda är väla tt man får se upp med högt belånade bolag, där lån/obligationer löser ut inom 1-2 år. SBB ligger ju risigt till här. Det är främst detta som marknaden ser rött på, skuldsidan. SBB med flera tjänar bra med pengar. Vil får väl se om det blir ett tomterally detta året också. När skräcken är hög krävs det inte mycket för att det ska gå upp eller ner, det är väl främst räntorna och inflationen som de flesta stirrar sig blinda på. Det är fina köplägen nu i de allra flesta bolag, eller varför inte ett brett svenskt index?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Utdelningars mjukare karaktär var också det som lockade mig till utdelningar tidigare. Men jag såg och ser så många företag jag vill ha som tyvärr inte delar ut att jag kände mig tvungen att ändra policy. Men jag vacklar i min övertygelse och hade gärna haft utdelningssyn hela detta året vilket hade lugnat nerverna.

      När vi tittar tillbaka om några år tror jag vi ser denna höst som ett mycket bra tillfälle att köpa in sig.

      Radera
  4. Det är nog bra att ta lite höjd för oväntade händelser. Jag försöker göra det genom att "skjuta över målet" med min strategi. Lägga mig på en utdelningsnivå som täcker mina kostnader ggr 1,5 och därmed köpa mig en större säkerhet. Men det kan naturligtvis bli så att både intäkterna (utdelningarna) minskar och utgifterna ökar (inflation) vilket snabbt kan krympa marginalerna.

    Det är nog svårt att bara sitta och räkna på hur grejer ska bli. Förr eller senare måste man våga ta steget och hoppas på det bästa.

    Men det är bara utifrån mitt eget perspektiv.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ta höjd verkar definitivt krävas. Sist bedömde jag inkomsterna till 25.000 kr/mån mellan 55-64 år och därefter några tusen till. Till detta visar min senaste utgiftsbudget ca 20.000 kr/mån som behövligt. Trodde det var tillräckligt som marginal men nu har den ena ökat och den andra minskat så marginalen är i stort sett borta.

      Dessutom har jag som singel ganska lätt att jobba och dra ner kostnader om det skulle blåsa upp under FIRE.

      Radera