torsdag 3 juni 2021

Gamla stammen kan inte fatta FIRE

Jag har tidigare skrivit om jag kommer flytta från bostadsrätt i Stockholm till villa i Småland när jag blir ekonomiskt fri. Anledningen är att jag är säker på en livskvalitetshöjning som kommer av både miljö och ekonomi.

Det är inte huset på bilden min far har, men det är något liknande.

För några månader sedan skrev jag om byte av värmesystem i sagda villa till troligen luft/vatten-värmepump och trodde att jag skulle behöva hjälpa till ekonomiskt. Det ville han inte alls utan tydligen kan han casha ett värmesystem för en dryg hundring vilket jag inte trodde.

Möjligen (troligen?) kommer jag att ta över mitt föräldrahem när pappa (en bit över 80 år) inte längre kan bo kvar av ett eller annat skäl och därför har jag ett visst egenintresse att underhållet sköts bra.

Jag hintade idag om jag kommer flytta ner och skulle vara intresserad av huset när han inte behöver det längre om timingen är hygglig, men han sade att "ja du, det dröjer väl tills du är 67-69 år?". Vi pratade också om att man faktiskt kan ha det som fritidshus när värmesystemet är automatiskt om timingen inte blir optimal. Jag har försökt förklara, men det är alldeles omöjligt att förklara att man kan välja en annan väg än heltidsarbete hela vägen fram till "normal" pensionsålder. Men han är av den gamla stammen där man ska göra rätt för sig genom att jobba 100% ändå in i kaklet, samt se med misstänksamhet på socialfall, förtidspensionärer och arbetslösa.

Att jag tänker gå i FIRE redan vid 55 år vågar jag inte nämna och jag tror han uppfattar det som att jag med att gå i förtid menar 62-63 år...

För att få acceptans av pappa behöver jag troligen skaffa mig en egen firma som "alibi" för vad man hittar på i FIRE. Pappa är också den enda som jag bryr om vad han tycker. Inget problem med att starta firma då jag ändå tänkt göra det för att faktiskt arbeta lite.

Därför kommer jag att undvika ämnet fram tills att det blir skarpt läge, dvs han kan inte bo kvar och/eller jag har ekonomi att göra min FIRE. Min bror är dock helt införstådd med att jag löser in hans halva den dagen det blir aktuellt.

11 kommentarer:

  1. Intressant, mina egna föräldrar har inte heller förstått detta. Kunde man inte spara förr i tiden, eller var avkastningen utöver de där procenten på räntekontot så låg att ingen gjorde det? Är född på slutet av 70-talet så jag har ingen aning om hur det såg ut med sparformerna på 50-70 talet?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Mina föräldrar sparade inget. Den enda ekonomihistorien från 70-talet jag kan är att de åkte full bil (5 personer) 50 km enkel väg till jobbet och alla drog av jobbresorna.

      För skatteåterbäringen kunde pappa då byta bil VARJE år. Kapitalförstöring på högsta nivå och dessutom berättas denna historien alltid med ett stort leende. Så fjärran mitt tänk.

      Mina föräldrar lånade dock inte upp mer pengar på huset någon gång vilket jag vet många gjorde när inflationen och huspriserna sprang ikapp. Så därför har han i a f inga lån och det tycker jag faktiskt är ett helt OK sparande.

      Tack för din kommentar!

      Radera
    2. Intressant kommentarer. Jag tror helt enkelt att börs och aktier sågs som skumma saker och definitivt inget gemene man la pengar på. Stinsen var nog rätt unik. Det får också tilläggas att det är förståeligt då den enkelhet vi har idag absolut inte fanns heller. Med 4-5% ränta hade jag inte varit på börsen heller.

      Radera
  2. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  3. Du kan ju alltid starta ett alibiföretag där viss del av dagen spenderas framför datorskärmen (det lär den väl ändå göra) och mumla något om att "på jobbet går det bara bra och jag drar in alla pengar som jag behöver".

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja precis! Pengamaskinen vill jag dock inte lägga lika tid på som nu, men annat kanske sälja några konsulttimmar eller egentligen vad som helst där man inte riskar mer än tid.

      Sen att det kanske bara drar in peanuts och resten kommer från Pengamaskinen behöver man ju inte gå in på.

      Radera
  4. Det är nog svårt för den gamla stammen att förstå sådant här som att gå i pension innan 65 (67?. Tror det är rätt svårt för de allra flesta att greppa detta, inte helt säker på att jag själv ens gjort det ännu...

    Jag kan endast prata om FIRE med min fru, ingen annan vet något eller ska få veta något heller. Det är också en tråkig sak men jag tror det blir mer problem och avundsjuka om planerna och framstegen visas. Det är väl ok att anonymt visa på bloggen men...

    Jag kommer, om nu inte Maggan och S sätter inte metallkäppen i FIRE-hjulet, att säga att jag jobbar som konsult och jobbar hemifrån med fria arbetstider och främst kvällstid. På så vis undviks nog mycket frågor.

    Tror det blir hälsosammast helt enkelt om nu alla andra saker går i lås tillslut. Några planer alls på att jobba finns inte när FIRE inträffar. Om det sen ändå blir så, då blir det det då jag önskar det men går inte i FIRE med kravet att jag ska behöva jobba ens en endaste liten minut om jag inte vill.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, har knappt fattat det själv. Enligt plan har jag 43 månader kvar så varje månad är en hygglig bit mot målet.

      Håll du det för dig (och din fru). Jag trodde i min enfald att min bror och far skulle begripa men icke. Har inte pratat detaljer (portföljvärde eller tänkt tidpunkt) med dem dock.

      Ja, Maggan. Pust, nej orkar inte....

      Jag kommer troligen sitta med blogg och portfölj framför datorn som nu även som pensionär och det är ju ett jobb (jobb #2 var det va?)

      Om det fattas säg 2.000 kr/mån när jag blir 55 år kan jag tänka mig jobba ihop detta löpande i stället för att jobba vidare i 1-2 år för att spara ihop de 600.000 kr som behövs (600.000 kr x 4% = 24.000 kr). Men helst vill jag att pengarna ska räcka så klart.

      Radera
    2. Nej det är inte lätt att fatta, det är på ett vis en klassisk ying/yang sak: möjligt/omöjligt!

      Ja du US, det är en knäpp värld man befinner sig i när man inte vågar/vill prata om en sak man gått in i till 100% och bygger framtiden på... Djup suck...

      Usch för Maggan, inte riktigt klok...

      Yes, jobb#2's anställning får lov att fortsätta tills jorden kallar!

      Radera
    3. Visst är det lustigt att det är så svårt att prata med folk i närområdet om hur man tänker o planerar. Jag började spara allt för sent för att gå tidigt men har en trygghet ifall att jag blir arbetslös. Klarar mig i nästan tio år , tills jag blir pensionär , men då försvinner guldkanten som pensionär helt. Inte riktigt planen. Jag har en den känslan att om jag berättar att jag är ISK-miljonär så kommer jag att få de där pikarna...jag som ändå har så gott ställt kan väl köpa ny bil, bjuda på lunch, köpa nya kläder osv. O det är ju just för att jag inte köper ny bil som jag har råd att spara. Jag är så glad att jag har den här ventilen med alla er som verkligen skulle förstå mig.

      Radera
    4. Kalkyl: jobb#2's namn när jobb#1 avslutats känns lite egendomligt? Jag har faktiskt en kusin som jag kan prata pengar (och allt annat) med (vi växte upp i samma by, lika gamla, samma skola/föreningar och åkte på semester ihop med familjen och själva, och jobbat ihop).

      Anonym: Jag började också sent, eller kanske mer inte har haft någon spikrak karriär. Att guldkanta pensionen eller i alla fall få en vettig total pension vid normal pensionsålder var mitt ursprungliga mål, som sedan blev att göra en FIRE så tidigt jag kan. Om du kan hänga i och jobba så kanske du kan skära av lite tid och gå före "normal" pension. Varje år är en stor vinst.

      Vissa uppoffringar har vi som sparar mycket fått göra men jag tycker det blir lättare och lättare.

      Jag skulle bli ekonomiskt fri även med arbetslöshet men något senare än om jag fortsätter jobba. Så stark är Pengamaskinen redan.

      Radera