Nu är jag här igen med Vanguards Dynamiska Hybridmodell som kort sagt är en portföljvärdesbaserad uttagsmodell som tar hänsyn till portföljvärdets utveckling men har ett tak- och ett golvvärde för uttaget.
Jag gillar denna modell då den är "smartare" än 4%-modellen som ju inte tar hänsyn till värdeutvecklingen. Numera gillar jag den även mer än uttag av utdelningar då jag inte vill frestas att köpa högutdelande skräpaktier utan även köpa kvalitet med låg eller ibland helt utan utdelning men med bra totalavkastning. Dessutom ämnar jag köpa en del indexfonder utan utdelning.
Se här för den fullständiga genomgången.
Några antaganden
- Idag är min portfölj värd 2,7 MSEK netto och jag räknar med att min investeringsgrad i FIRE ska vara 115% vilket innebär en portfölj om 3,1 MSEK brutto
- Portföljvärdet idag antas gälla även 2021-12-31 som då blir mitt avstämningsdatum. På nyårsafton stoppar jag dock in det riktiga värdet
- Uttagsnivån sätts till 5,0%
- Taknivån sätts till 5,0%
- Golvnivån sätts till -5,0%
- 2023-01-01 blir datumet då jag går i FIRE
Uttag 2023
Ovanstående antaganden läggs in i modellen och jag får att mitt uttag för 2023 blir 156.300 kr eller 13.025 kr/mån.
13.000 kr klarar mina utgifter nu i uppbyggnadsfasen men i uttagsfasen vore det lite fattigt om det var den enda inkomstkällan. Jag har dock sett bloggkollegor som gått i FIRE med liknande och t o m mindre siffror.
Det är dock inte katastrofalt dåligt eftersom jag 2025 kommer få tillgång till privat- och tjänstepension på 5-6.000 kr/mån vilket ihop med de 13.000 kr är hyggligt nära mitt mål på 20.000 kr/mån totalt.
Det gäller alltså bara att få ihop de 120-150.000 kr som saknas för 2023 och 2024 så att det totalt ger lika mycket som 2025 och framåt.
Idag ser jag 3 sätt att få ihop dessa pengar för sista tiden innan riktig FIRE:
- Deltidsarbeta
- Gå på A-kassa
- Skapa en buffert som jag kan tömma under 2023 och 2024
Blir jobbet alldeles för jävla jobbigt (vilket jag skrev om här) så finns det en alltså liten möjlighet att jag säger upp mig redan till 2022-12-31 om jag inte fått sparken innan dess. Det blir ju då ingen riktig FIRE eftersom jag kommer behöva kompletterande inkomst ett tag. Men nära nog. I så fall snackar vi heltidsarbete bara 16 månader ytterligare.
I verkligheten är min avsikt att ha avstämningspunkten 2 år senare dvs 2023-12-31 och att jag försöker jobba fram till 2024-12-31 för att få upp storleken på portföljen en bit till. Men en intressant räkneövning blev det ikväll där resultatet blev att jag är närmare FIRE än jag först trodde.
Är taknivån 5%+5%, dvs 0.0525 och på samma vis golvnivån 0.0475?
SvaraRaderaRätt skönt att redan ha en plan om du får sparken eller väljer uppsägning i förtid själv.
Med jobb#1 svänger saker rätt fort tycker jag. Historiskt varit med om en del...
Nej taknivån på 5% betyder att oavsett hur mycket portföljvärdet än rusat på så sätts maximalt uttag till 5% mer än föregående års uttag (+ inflation).
RaderaLikadant med golvnivån som ger dig ett uttag som minst en 5%-ig minskning mot förra året (+ inflation).
Detta är en sorts katastrofplan om jag får sparken eller inte orkar vara kvar på arbetsplatsen och säger upp mig själv.
Har 5 månaders uppsägningstid från AG:s sida vilket betyder att om jag blir uppsagd idag felar det "bara" 11 månader mot ovanstående scenario, så helst vill jag jobba minst 11 månader till.
Fick läsa två ggr, så år 1 tas 5% av pvärdet ut, säg 50 tkr om pvärde 1 mkr. År 2 tas ut 52.5 tkr om bra år annars 47.5?
RaderaNja, den är inte lätt innan man byggt sig en modell i Sheets/Excel den här!
RaderaVi struntar i inflationen denna gång.
1. År 1 (2023 ovan) tar jag ut 5% av utgående värde för år -1
(2021-12-31), OBS årtalen men i övrigt enkelt!
2. År 2 (2024) beräknar jag 3 olika möjliga uttagsbelopp:
a) Beräknat uttagsbelopp = 5% av utgående värde år 1 (2023)
b) Beräknat takbelopp = +5% av föregående års uttag
c) Beräknat golvbelopp = -5% av föregående års uttag
Vilket av a, b eller c det blir som tas ut beror på hur portföljen gått under år 1. Har portföljen haft relativt små rörelser håller sig Beräknat uttagsbelopp mellan Taket och Golvet och det tas ut. Men har vi en superhausse som i år väljs nästa år Takbeloppet då det Beräknade uttagsbeloppet kommer ligga utanför. Likadant när börsen går mycket svagt.
Nä nu tycker jag att det blivit lite fel på årtalen. Får kolla på det ikväll, måste sköta jobb#1 oxå.
RaderaJa det är kanske en bra ide även om jobb#2 är roligare!
RaderaDet hade blivit fel på årtalen i bilden, men texten i inlägget har varit rätt hela tiden. Har bytt bild nu men inte ändrat texten. Se cellreferenser till bild eller direkt i den länkade Sheetsmodellen.
Radera1. I slutet av 2022 tar jag ut 5% (156.300 kr) av utgående värde för år 2021 (cell J9) för konsumtion år 2023, OBS årtalen men i övrigt enkelt!
2. År 2023 beräknar jag 3 olika möjliga uttagsbelopp för konsumtion 2024:
a) Beräknat uttagsbelopp (cell G10) = 5% av utgående värde år 2022 (cell E10)
b) Beräknat takbelopp (cell H10) = +5% av föregående års uttag (cell J9)
c) Beräknat golvbelopp (cell I10) = -5% av föregående års uttag (cell J9)
Vilket av a, b eller c det blir som tas ut beror på hur portföljen gått under år 2022 (cell C9). Har portföljen haft relativt små rörelser håller sig Beräknat uttagsbelopp mellan Taket och Golvet och det tas ut. Men har vi haft en superhausse som i år väljs Takbeloppet då det Beräknade uttagsbeloppet kommer ligga utanför. Likadant när börsen går mycket svagt.
För 2022 har vi i exemplet haft måttliga +5% i portföljen (cell C9) vilket gör uttaget 2023 för konsumtion i 2024 blir de Beräknade uttagsbeloppet 159.426 kr (cell J10 och K10)
Klart som korvspad!
Kanske man borde räkna på det hela med lite mer avancerade modeller. Min egen simpla modell förenklar måhända alltför mycket. Får grunna på detta...
SvaraRaderaDet beror på hur din portfölj ser ut. Har man hela portföljen full av tillväxtbolag som Amazon, Alphabet eller Indexfonder med DA på 0,00% så funkar inte det såklart inte att leva på utdelningar då det inte finns några.
RaderaDessutom gillar jag som sagt inte den enkla 4%-modellen som är för dum då den plockar ut ett fast belopp (+inflation) även om portföljen skulle vara på väg mot avgrunden (utplåning) under några svåra år.
intressant med olika sätt att räkna ,även om jag tror att jag inte riktigt förstår hur åren fungerar i modellen. Kul att läsa om någon som är nära målet, grattis till lyckat sparande!
SvaraRaderaSjälv har jag inte kommit lika långt i att spara, men min plan är att nå upp till 2500000 eller strax under och då börja ta ut 12000/månad och komplettera med deltidsjobb. Jag tänker lite annorlunda med pensionen. Min plan där är att skjuta upp uttaget av hela eller större delen av premiepensionen. Min pension kommer bli ganska låg, speciellt med deltidsjobb de sista 5-10 (förhoppningsvis närmare 10) Fördelen med att skjuta upp premiepensionen tänker jag är att den inkomsten blir stabilare ju äldre man blir eftersom arvsvinsten varje år blir högre. Kan jag skjuta upp en del av uttaget av premiepensionen blir den en slags krockkudde som gör att pensionen ändå blir hyfsad på äldre dar och jag blir inte helt beroende av att sparportföljen "lever" och har hälsan lika länge som jag.
På samma sätt hade man kanske kunnat göra med tjänstepensionen, men det verkar krångligare eller omöjligt att ändra uttagstiden av dem.
Har bytt bilden i inlägget nu. Det hade blivit fel år i cell B9 (har bytt från 2023 till 2022 där nu). Resonemanget var i inlägget har dock hela tiden varit rätt.
RaderaDeltid kan vara en bra väg till bättre liv. Jag har provat 4-dagarsvecka i sommar. Underbart med långhelg hela tiden.
Premiepensionen och ev arvsvinst är jag inte tillräckligt insatt i. Min allmänna pension blir också låg men den blir högre än tjänste- och privatpensionen som jag ju tar ut mellan 55-63 år om det fortfarande är 64 år som tidigaste uttag av allmän pension för min årgång som gäller.
När du startat uttag av tjänstepension ligger utbetalningarna fast och går inte ändra. Men om du som jag flyttat runt bland arbetsgivare har du ett gäng olika småskvättar från olika arbetsgivare som du kan ha olika utbetalningstider för (jag har en privatpension och 10 olika tjänstepensioner).
Läs sista svaret till Kalkyls svar ovan så kanske du förstår hur modellen funkar.
Radera