Nu i uppbyggnadsfasen har jag gjort det enkelt för mig och räknar bruttoutdelningar, d v s erhållna utdelningar innan källskatt.
När jag ska leva på utdelningar blir det så mycket viktigare att se hur mycket pengar jag verkligen kan ta ut till konsumtion. Därför måste jag då ta hänsyn till alla händelser som påverkar hur mycket pengar jag kan ta ut utan att skada kapitalet.
Jag har kapitalförsäkring och investeringssparkonto men har alltså inget vanligt depåkonto.
Händelser på kapitalkonto
Detta är vad som händer direkt på kapitalkontona:
+ Erhållna bruttoutdelningar
- Avdragen källskatt
+ Återförd källskatt
- Betald avkastningsskatt kapitalförsäkring
- Betald belåningsränta (100%)
- Betalda avgifter
Courtage skulle kanske kunna vara med ovan, men som pensionär ska jag mest håva in utdelningar som tas ut för konsumtion. Dessutom räknas courtaget in i köp- och säljbeloppet.
Händelser på inkomstdeklaration
På inkomstdeklarationen året efter utdelningarna händer det ännu mer:
+ Avdrag 30% belåningsränta
- Schablonskatt för ISK-konto
Lite siffror
Mitt slutmål ligger på runt 15.000 kr/mån i konsumtionsutrymme från utdelningar (+ pensioner) vilket betyder att bruttoutdelningarna behöver vara högre.
Kapitalskatten i år är 0,375% på kapitalet och räknar vi med en normal direktavkastning på 3,75% kan man säga att skatten på utdelningar är 10% (och att kapitalet då är skattefritt). Redan där behövs ca 1.600 kr extra, totalt 16.600 kr för att kunna plocka ut 15.000 kr.
En viss aktiebelåning tror jag att jag ska ha även som pensionär. Låt oss anta 600.000 kr till en ränta om 0,89% brutto eller 0,62% netto. Detta kommer då att kosta ytterligare 3.738 kr/år eller 300 kr/mån.
Avgifter är riskkostnad på kapitalförsäkring och andra avgifter men är så lite att det knappt är värt att nämna.
Slutligen källskatt som egentligen inte ska kosta något men verkar göra det ändå. Eller är det bara en väldigt lång väntan på den återförda källskatten? Oklart vad det kan kosta men någon hundralapp per månad netto för avdragen och återförd källskatt låter inte orimligt.
Då kommer jag till slutsatsen att jag behöver 17.000 kr/mån i bruttoutdelningar om det ska ge ett konsumtionsutrymme på 15.000 kr/mån.
Även om både mina korta och mina långa prognoser blivit förstörda av Coronan tror jag att det blir svårt för mig att nå ända fram till 200.000 kr/år (17.000 kr/mån x 12 mån) i bruttoutdelningar redan till 2025. Det är ingen katastrof om jag får vänta med pensionen till 2026 men jag ska göra mitt bästa för att hinna fram redan till 2025. "Bara" ett års ytterligare arbete ger så mycket mer pengar att jag är ganska säker på att det bara är 2025 eller 2026 som gäller för mig. Om det blir normaliserade utdelningar nästa år ska jag ge mig på en ny långtidsprognos.
Värdetillväxt på portföljen och utdelningsökningar för aktierna är intressant men ligger utanför dagens scope. Angående utdelningsökningar vill jag bara säga att jag väljer aktier så att min portföljs utdelningar har bra förutsättningar att växa åtminstone något snabbare än inflationen, vilket betyder att första året som pensionär bör bli det fattigaste.
Bra genomgång! Man häpnar över ränteläget, det är märkligt låga räntesatser men bra för oss som använder dem.
SvaraRaderaUtdelningsökningar är väldigt svårt att ta med tycker jag och jag gör det inte. I mina ark har jag för skojs skull möjligheten och tar då +%/år på totalen och över valfritt antal år. Bara lek och inget jag vågar räkna med.
10% med nuvarande schablonskattesats var ett bra riktvärde.
Tack. Aktiebelåning känns självklart nu, men som pensionär utan löneinkomst är jag fortfarande inte lika säker.
Radera10% är bra och lätt att räkna med utan räknare, men jag räknar med lite högre DA i verkligheten än 3,75% och därmed lite lägre skatt.