Mina första aktier köpte jag i mitten av 1980-talet. Då fick jag gå in på banken (när var jag på banken senast?) och det var mycket manuellt arbete, tog tid och kostade säkert en rejäl slant i courtage också.
På 1990-talet hade jag vanligt depåkonto och något år hade jag gjort hiskeligt med affärer i Aktieinvest (delar av aktier kunde man handla i) som skulle deklareras manuellt på K4-blankett. Mycket jobb och mycket courtage blev det trots att jag gjorde grovgörat i Excel.
Nu har vi allt på internetbank, har mycket lägre courtage och har bra kapitalkonton med vettig skattesats och utan att behöva tänka på deklarationen.
Det känns som att det fortfarande är en relativt liten grupp som utnyttjar att allt blivit så mycket enklare, snabbare och billigare.
Med 1kr-courtage kan man handla på Nordnet eller Avanza för småsummor (knappt 600 kr är det optimala innan courtaget ramlar över till 2kr). Nordea och andra är säkert ännu billigare, men då har plattformen i övrigt mycket att önska.
Missionerar ni något? Jag har lyckats få med min brorson på tåget. Han tjänar bra för sin ålder, men har precis köpt lägenhet och behöver amortera, renovera och möblera ett bra tag innan han kan närma sig mina sparkvoter. Men han är igång med rutinen så det gäller bara att skala upp när det går.
I övrigt har jag inte fått någon att fatta. I synnerhet inte min far eller min bror. Jag är dock försiktig med att bli alldeles för konkret.
Det är inte det minsta passivt att jobba ihop till sina investeringar, men när man väl har sina aktier/fonder kan man bli väldigt passiv vilket jag älskar. Att köpa hyresfastighet, skog eller liknande passar mig inte alls. Dels kräver varje enskilt köp stort kapital och dels är det inte alls passivt i min värld. Snarare känns det mer som vilken egenföretagare som helst. Till sist kan jag byta mina aktier mot pengar eller andra aktier på mindre än en minut vilket knappast är fallet med fastigheter eller onoterade företag.
Håller med, aktiespar är långifrån passivt under uppbyggnaden men sen så! Skogsägande o hyresfastighetsägande håller jag mig ifrån. Visst låter hyresfastigheter lite lockande initialt men en drös problem inträder rätt snabbt. Suttit på olika poster i bostadsrättsföreningar och det är verkligen ingen picknick att sköta driften...
SvaraRaderaHyresfastighetsägare på nivån att man åtminstone kan ha en fastighetsskötare anställd så kanske...Men nej.
RaderaHar också suttit med i BRF, dock ej ordförande. Aldrig mer.
Vad gäller skog kan jag kanske tänka mig en riktigt liten skogsfastighet på 2-4 hektar så att jag odla till eget hushåll och få ved till värme. "Obeskattat" arbete som kan ge hygglig timpeng tror jag.
Ja den typen av skogsägare kan jag också se mig som men som ägare av skog bara för ägandets skull och eventuell avkastning föredrar jag aktier i skogsbolag.
RaderaNär vi hade dippen i mars så försökte jag missonera för grabben som precis fyllt 18 år. Han kom igång och startade ett ISK på Avanza och köpte två olika aktier men sen blev det inte mer.
SvaraRaderaJag försökte liksom att förklara att den dippen vi såg i mars händer inte så många ggr under en livstid så passa på.
Frugan däremot har jag fått igång på aktiespar och hon tycker det är skoj att kika och hålla på. Vi har lite olika strategier, hon kör sånt som hon tror på men jag har utdelningskravet som faktor för min del.
En gymnasist grabben antar jag? Och då med begränsade inkomster. Mycket annat då som vill ha pengar...
RaderaMin brorson är 27 år och har sitt 3:e jobb och har gjort lite karriär och tjänar mer än jag redan. Utan att vara säljare.
Få med partnern på FIRE-tåget eller åtminstone spartåget måste vara viktigt. Kan bli problem om man går i otakt. Jag är dock obotlig singel.