Räkna på aktiebelåning

Vi tar Nordnets Portföljbelåning Plus som exempel, även om Avanzas lån fungerar ungefär lika.

Anta att du har ett belåningsutrymme på 100.000 kr till ordinarie ränta (6,39%).
Då kan du låna 40% eller 40.000 kr till 0,89% ränta.
Du kan också låna 60% eller 60.000 kr till 1,99% ränta.

Förra året och 2018 var jag så högt belånad att jag råkade ramla över från 0,89% till 1,99% någon dag emellanåt, dvs bommade att genom försäljningar eller insättningar parera för att det inte skulle hända vid sättning på marknaden.

40.000 kr x 0,89% = 356 kr
40.001 kr x 1,99% = 796 kr

Observera att när du går över belåningsgränserna får du en annan ränta för hela lånet. För den sista kronan i belåning (den över 40.000 kr) får vi alltså betala hela 440 kr i ränta.

Jag vet att jag ställer det på sin spets nu, men när jag balanserade på belåningsgränsen under 2018 & 2019 så var detta inte så långt ifrån sanningen.

Ordinarie ränta på 6,39% kan såklart aldrig vara aktuellt för utdelningsinvesterare, men 1,99% lockar emellanåt.

Anta i stället att vi utnyttjar hela belåningsutrymmet till 1,99% ränta:

40.000 kr x 0,89% = 356 kr
60.000 kr x 1,99% = 1.194 kr

Detta betyder att de sista lånade 20.000 kr kostar 838 kr, dvs 4,19% i ränta. Då antar vi att de första 40.000 kr fortfarande kostar 0,89%. Räntekostnaden för de sista 20.000 kr ligger väldigt nära snittet för direktavkastning för min diversifierade aktieportfölj och det känns inte värt det.

Räntekostnaden är brutto, men det ska ju betalas kapitalskatt även för belåningsbeloppet, så det tar ut varandra i viss mån.

Slutsats: jag kommer aldrig att tillåta min aktiebelåning bli så hög att jag betalar 1,99% ränta.