2025-01-01 är mitt huvudspår för att sluta jobba. Det kan bli senare om jag inte fått ihop tillräckligt med kapital, men aldrig tidigare då jag behöver tjänstepensionen som kompletterande inkomst (om jag inte vinner på Lotto vilket verkar osannolikt eftersom jag inte spelar).
Inläggets syfte är delvis att vänja mig vid tanken att jag ska sluta jobba någon gång. Då blir risken mindre att jag gör en "one more year syndrome" när jag är framme.
Jag fyller inte 55 år förrän senare under 2025 så det kan bli så att jag väntar in detta datum för att få privat- och tjänstepension från första pensionärsmånad. Det skulle jag inte räkna som "one more year syndrome". Men blir det senare än så och jag har pengarna så är det definitivt det.
Idag utgår vi dock från att huvudplanen följs. Mitt kollektivavtal säger att jag har 3 månaders uppsägningstid från min sida. Detta gör att jag ska säga upp mig 2024-10-01 vilket alltså nästa vecka är om 4 år eller 48 månader.
Men jag ska alltså arbeta 51 månader ytterligare, men de 3 sista månaderna blir nog ganska sköna. Jag är rejält insyltad i bolaget så 3 månader kan bli snävt för arbetsgivaren att hitta någon ny samt att jag ska hinna lära upp och lämna över. Ingen nu anställd är kapabel att ta mina uppgifter. Kanske jag kan hinta några månader tidigare om jag bestämt mig då? Åtminstone ett halvår innan borde jag ha koll på om planen håller.
Är det mycket eller lite med 48 månader? Det är fortfarande ganska mycket som kan gå fel på 48 månader och jag anser nog inte att det börjar bli nära förrän jag har 12-24 månader kvar. Då är det inte mycket som kan gå fel. Skulle jag t ex bli uppsagd av arbetsgivaren har jag 6 månaders uppsägningstid och därefter 15 månaders A-kassa och även fackets inkomstförsäkring under del av perioden. 48 månader är också alldeles för mycket om jag varaktigt skulle börja vantrivas på jobbet.
Antal arbetsdagar kvar enligt plan:
2020: 63 arbetsdagar
2021: 253 arbetsdagar
2022: 253 arbetsdagar
2023: 251 arbetsdagar
2024: 251 arbetsdagar
Summa: 1.071 arbetsdagar
Men då måste vi dra av semesterdagarna:
Sparade: 22 semesterdagar
Betalda: 11 semesterdagar
Framtida intjäning:
2020/21: 25 semesterdagar
2021/22: 25 semesterdagar
2022/23: 25 semesterdagar
2023/24: 25 semesterdagar
Summa: 133 semesterdagar
2020-10-01 har jag alltså om planen går i lås 938 arbetsdagar kvar.
På slutlönen i februari 2025 kommer jag att få mina 19 inarbetade semesterdagar för semesteråret 2024/25.
Jag kommer alltså enligt planen vara knappt 55 år gammal när jag går i pension vilket jag inte räknar som egentlig FIRE då det inte är speciellt tidigt. Men det är i alla fall 10-12 år innan alla jag känner kommer att gå i pension.
Nu ska jag dock försöka att inte tänka på detta hela tiden utan leva fullt redan nu. Men om ett år är jag nog tillbaka med ett nytt inlägg i samma ämne.
55 är inte sent. Jag hoppade av i somras vid 57. La ner företaget pga corona och ska nu plocka ut tjäbstepensionen på 5 år. Ska läsa vidare på högskola så räknar med att ha en forskarkarriär när tjänstepensionen är slut. Så skönt att göra det jag verkligen vill
SvaraRaderaNej, 55 (eller 57 i ditt fall) är inte sent, men det är inte heller speciellt tidigt, det kan t o m vara lite svenskt "lagom".
RaderaFantastiskt att du kan göra vad du vill och ändå vara försörjd.
Jag har jobbat på kontor nästan hela mitt arbetsliv och kommer troligen vilja jobba mer praktiskt som pensionär, tänk självhushållning utan intäktskrav. Men hjärnan måste få sitt och jag har lite idéer för den också men forskarkarriär är nog inte för mig. Det tar lite för lång tid, men läsa på högskolan finns med på listan men då troligen något helt nytt ämne och utan krav på yrkesmöjligheter, kanske humaniora.
Vad man ska göra med all tid som tidig pensionär är det intressantaste man kan tänka på och kommer leda till flera inlägg de närmaste åren.
Tack för din kommentar!
Härligt att kunna börja räkna ned "på riktigt"!
SvaraRaderaJag fyller strax 40 och har samma mål som du, att kunna gå vid 55. Hur mycket beräknar du att ha för att kunna gå i mål? Jag har satt mitt mål till 4 miljoner i portföljen för att känna mig bekväm och tror att det skulle vara möjligt.
Har du stor tjänstepension? Min är dessvärre riktigt låg och kommer inte bidra med mycket.
Mvh
Jag har inte heller så vass tjänstepension, men den och min gamla IPS (privatpension) kommer att ge knappt 6.000 kr/mån netto mellan 55-64 år. Sedan är den slut och jag kommer i stället få en lite större allmän pension.
RaderaTotalt vill jag ha 20.000 kr/mån att röra mig med redan första året, men det gör inget om det skulle bli lite mer senare (22.000 kr?).
4 MSEK låter rimligt och ligger nära det jag siktar på. Jag siktar på att utdelningarna från 4 MSEK ska komplettera ovanstående pengar. Av de 4 MSEK kommer ca 3,5 MSEK vara mina och 0,5 MSEK vara belåning. Jag tycker en rimlig belåning av aktierna även som pensionär är OK, särskilt då mitt hus kommer att att vara obelånat och inga andra lån finns.
Tack för din kommentar.
Tack för att ni delar med er av era tankar, mycket intressant då jag själv befinner mig i samma ålder och funderar ofta i dessa banor själv. Har också en blogg här på blogspot (signatur.blogspot.com) men har pausat skrivandet pga en krasch i Veoneer som jag gick in tungt i. Gjorde missen att satsa för mycket i en aktie. Men jag har kvar Boston Pizza och MilliCom i utdelningsportföljen och tror precis som ni att utdelningarna tar fart igen snart.
SvaraRaderaAngående frihetlig pension, har du inte funderat på att jobba halvtid ytterligare ett år?
Det gynnar både din pension, din portfölj, din mentala hälsa vid övergången till ”pensionär” och även din arbetsgivare eftersom det ger dem tid att skola in en ny medarbetare. Skulle du få ett nej och ultimatum 100% eller inget då har du skaffat möjligheten att tacka nej.
Jag har idag säkrat ett åttasiffrigt belopp men känner inte att jag blivit jättemycket lyckligare av en massa fritid. Permitteringen vi har haft nu i tre månader på 60%har givit mig möjlighet att prova på ett liv som deltidspensionär. Pengarna ger en trygghet men att jobba lite ger också en mening med livet.
Har funderat på att jobba med annat från 55 år, men tror det räcker med det jag håller på med nu när jag blir 55 år. Vill gärna prova något nytt också.
RaderaHalvtid för att skola in min ersättare är intressant, kanske inte ett år men ett halvår så blir övergången smidig. Halvtid räcker för att försörja mig på nuvarande nivå. Alltså utan insättningar men också utan uttag till/från portföljen så den borde växa ändå.
Har redan pratat deltid (ca 80%) med chefen och det är OK, men jag måste då släppa de av mina uppgifter som vem som helst kan göra till någon annan (vilket jag gärna gör).
Om jag ska jobba efter 55 år måste det vara mer lustfyllt så troligen kommer jag att sparka igång en enskild firma och prova lite olika saker på DELTID. Vill inte riska kapital, men tid är OK att riska. Jag har redan nu försiktigt startat ett litet projekt men det för tidigt att prata om nu.
Tror du som att om fritid i stället blir dötid så är det bättre att jobba vidare. Men jag har saker som inte är jobb som jag inte hinner med idag så hoppas att det inte gäller mig.
Tack för din kommentar!