Månadsuppdatering oktober 2018

Under oktober har portföljvärdet först devalverats rejält, för att därefter delvis återhämta sig. Detta tacklade jag genom att först bli orolig, men inte göra något alls. Lite senare tömde jag lönekontot och köpte så mycket jag kunde. Jag är nöjd med att ha agerat på detta sätt och inte reagerat genom att paniksälja vilket jag troligen hade gjort för ett par år sedan.

Det nyöppnade KF-kontot på Nordea för utländska aktier har fått sina första aktier och omstruktureringen mot kvalitetsaktier har fortsatt.

Inkomster & Sparande

Denna månad blev det en månadslön med 30.174 kr netto. Lite mer än normalt då jag jobbat lite övertid och tagit ett par dagars semester i pengar.

Lönesparandet blev urstarka 35.000 kr, men beror på att jag tömt lönekontot för att fynda i dippen. "Översparandet" (ca 20.000 kr) ska betalas tillbaka genom minskat sparande i november och december.

Löneinkomst: 30.174 kr

Utdelningar: 1.509 kr
Sidoinkomst: 0 kr

Total inkomst: 31.683 kr

Lönesparande: 35.000 kr

Återinvesterade utdelningar: 1.509 kr

Sparande inkl utdelningar: 36.509 kr

Sparkvot: 115,2%

Sparkvoten blir felaktig eftersom jag tömt lönekontot, men snittet kommer att rättas till när jag betalar tillbaka.

I ärlighetens namn tycker jag nog att jag varit för snål mot mig själv i år, vilket har byggt upp ett visst konsumtionsbehov. Troligen skjuter jag över det till nästa år dock.

Utdelningar

För denna månads utdelningar blev det med 1.509 kr en minskning med 30% eller 653 kr jämfört med förra årets 2.163 kr.

Utdelningen på rullande 12 minskar därför något igen, från 5.391 kr till 5.337 kr. Botten är därmed nådd och nu kommer kurvan börja öka svagt och i april kommer det bli en rejäl skjuts upp.

Frihetskvoten & Arbetsfridagen

Arbetsfridagen och frihetskvoten blir felaktig då jag tömde lönekontot och jag registrerar därför inga värden.

Portföljvärdet

Under oktober har portföljen först minskat kraftigt och därefter återhämtat sig något. Trots stora insättningar och lite utdelningar avslutas månaden med låga portföljvärdet 1.254.743 kr. Men fallet är inte värre än att värdet ligger någonstans mellan värdena för juli och augusti i år.

Detta är en minskning från förra månaden med 41.410 kr (-3,2 %) inklusive lönesparande eller en minskning med 76.410 kr (-5,9 %) exklusive lönesparande. Det svänger mycket på börsen, särskilt för mig som använder mig av belåning. Därför är jag fortsatt mest intresserad av utdelningarna som är avsevärt mer stabila.

Belåningen har blivit lite väl hög med 28,59% för samtliga konton, vilket tydliggjordes i månadens börsfall. Framöver ska jag minska denna kontrollerat och utan försäljningar till 25% med -0,25 procentenheter/månad, vilket betyder att jag borde vara klar med det december 2019. Det utnyttjade belåningsutrymmet till lägsta ränta för respektive bank låg på 93,40% vilket är väl högt och ska ner till under 90%, men kommer att följa med den minskade belåningsgraden.

Vanguards dynamiska hybridmodell - en simuleringsmodell

För ett par veckor sedan skrev jag om Vanguards dynamiska hybridmodell för uttag som jag gillade mycket.

Nu har jag gjort en liten simuleringsmodell i Google Sheets för att visa hur enkel den faktiskt är att tillämpa. Den är fri att kopiera. Det är bara de gröna cellerna ni ska ändra i. Vill man ha fler år är det bara att kopiera neråt, formlerna fungerar ändå.

Jag har även gjort det möjligt att lägga in inflation individuellt för varje år.

Uttagsbeloppet beräknas med föregående års utgående portföljvärde och bestämd uttagsnivå, men om beloppet ligger utanför takbeloppet (t ex 5% över uttagsbeloppet föregående år) eller under golvbeloppet (t ex 2,5% under uttagsbeloppet föregående år) så plockar du ut tak- eller golvbeloppet i stället.

1. 4%-regeln (fast summa + inflation)

4%-regeln innebär att man tar ut 4% av initalvärdet varje år och justerar med inflation.

Jag är trots dess stora popularitet ytterst tveksam till denna metod då den inte alls tar hänsyn till portföljens värdeutveckling och risken finns att portföljvärdet kan ta stor skada efter några svaga år. Fördelen är att man redan på förhand vet vad man har att röra sig med.

Det är anmärkningsvärt att även 4%-regeln går att lägga in i Vanguards modell, men 4%-regeln är faktiskt bara ett specialfall av Vanguards modell med 0% taknivå och 0% golvnivå.

Se nedan först med 0% inflation och sedan med 2% årlig inflation.

Som väntat blir uttagen med 0% inflation 40.000 kr/år oavsett portföljutveckling.

Här kan man se uttagen öka med 2% årligen, vilket alltså motsvarar inflationen och köpkraften hålls därigenom konstant.

2. Procent av portföljen

Procent av portföljen innebär att du tar ut en viss procent (t ex 4%) av portföljens värde varje år.

Denna modell tar till skillnad från 4%-regeln ovan full hänsyn till portföljutvecklingen och pengarna kommer aldrig att ta slut. Nackdelen är att uttagen mellan åren kan variera stort, vilket tydligt ses nedan mellan år 3 och år 4.

Även detta är ett specialfall av Vanguards modell med 100% taknivå och -100% golvnivå (har varken golv eller tak) och går att lägga in i min simuleringsmodell.

Här borde man inte kunna lägga in inflation då man hela tiden har ett aktuellt nominellt portföljvärde som uttaget baseras på?

3. Vanguards dynamiska hybridmodell

Som namnet antyder är Vanguards modell just en hybrid mellan Procent av portföljen-regeln och 4%-regeln ovan.

Modellen tar viss hänsyn till portföljutveckling (därav dynamisk), men pengarna kan precis som med 4%-regeln ta slut.

Vanguard räknar med att 5% uttag, 5% tak och -2,5% golv med 85% sannolikhet ska räcka i 35 år. 

Eftersom dessa kapitaluttag bara kommer att utgöra ca 60% av min totalinkomst (40% är pension) kan jag tillåta mig att ha ett lägre golv (-5%?) för att öka sannolikheten att lyckas med ett flertal procentenheter (från 85% till en bra bit över 90%). Ett -5%-golv skulle alltså "bara" innebära 3% minskning av totalinkomsten (5% x 60%) när jag endast tar ut golvet.

Då jag tänker gå i pension vid 55 år ska pengarna i så fall räcka till 90 år, vilket verkar lagom.

4. Användning av Vanguards modell ihop med utdelningsmodellen

Det ska gå bra att använda Vanguards modell ihop med utdelningsmodellen.

Varje år erhålls utdelningar och om summan av dessa avviker från det uttag som Vanguards modell medger får jag:

1. Om utdelningarna är mindre - Sälja av lite aktier och plocka ut likviden samt utdelningarna.
2. Om utdelningarna är större - Återinvestera en del av utdelningarna samt plocka ut resten.

Vanguards dynamiska hybridmodell för svenska förhållanden

Jag har länge varit inriktad på att stor del av min ekonomiska frihet ska komma från erhållna utdelningar, men har insett att det har sina begränsningar, inte minst att jag som är utan arvingar vill ha en relativt "säker" uttagsmodell som förbrukar kapitalet och inte bevarar det som utdelningsstrategin gör.

Här ska jag beskriva hur den skulle kunna se ut för mig och andra svenskar som har allmän pension, tjänstepension och kanske privat pension.

Edit: För att se hur Vanguards modell verkligen fungerar gjorde jag en modell i Uppföljningsinlägg

1. Min konsumtion och mina samlade inkomster som pensionär

Jag är idag 48 år och räknar med att från 55 år bo billigt och arbetsbefriad i en avbetald Smålandsvilla så 20.000 kr/mån netto i dagens penningvärde ska räcka till gott och väl.

Min lilla pension beräknas från 66 års ålder ge 8.300 kr/mån netto. Från 55-64 års ålder tar jag ut all privat pension och tjänstepension och tar därefter ut allmän pension. Den lilla skillnaden mellan 65 och 66 år beror på lägre skatt från 66 år.

Överbryggningskapitalet är sparkapital som tas ut för att grundinkomsten innan uttag från Utdelningsmaskinen ska vara samma 8.300 kr under hela pensionärstiden.

Detta ger att uttag från det som åtminstone tidigare kallats Utdelningsmaskinen ska vara resterande 11.700 kr/mån.

2. Vanguards dynamiska hybridmodell

Kort förklaring modellen: Uttagsbeloppet beräknas med föregående års utgående portföljvärde och bestämd uttagsnivå, men om beloppet ligger utanför takbeloppet (t ex 5% över uttagsbeloppet föregående år) eller under golvbeloppet (t ex 2,5% under uttagsbeloppet föregående år) så plockar du ut tak- eller golvbeloppet i stället.

Enligt Vanguards modell (tak 5%, golv -2,5%) ska jag med 85% sannolikhet kunna plocka ut 5,0% om året i 35 år (55-90 år) från en portfölj med övervägande aktier. Jag kan komma att bli äldre eller yngre och 85% sannolikhet är verkligen inte 100%, men detta är odds som jag kan acceptera. I rapporten finns även andra parametervärden.

Om pengarna skulle sina snabbare än förväntat får jag se över uttaget, konsumtionen eller övriga intäkter.

Detta betyder att mitt behövda initialvärde i dagens penningvärde kan beräknas enligt:
11.700 kr/mån x 12 månader / 5,0% = 2.808.000 kr

Idag har jag bara 1.300.000 kr, men har 6 år kvar till planerad pension. Med ett starkt sparande och hygglig värdeutveckling tror jag att det är möjligt att öka runt 300.000 kr/år och landa på bortåt 3 MSEK år 2025.

För mer detaljer om uttagsstrategier i allmänhet och Vanguards modell i synnerhet se 

RikaTillsammans.

Jag gillar verkligen Vanguards modell, men om jag skulle tillämpa den undrar jag varför jag håller med utdelande aktier? I stället skulle man helt bli värdeinvesterare och köpa de mest värdeskapande företagen, eller t o m bara köpa några väl valda aktiefonder. Det är dock tråkigare med aktiefonder. Redan idag har jag till stor del gjort mig av med högutdelande "skräpaktier" till förmån för lägre utdelande kvalitetsföretag med bra utdelningstillväxt.

Styrkan i modellen ligger i att hänsyn tas till portföljutveckling vilket gör att den tillåter större uttag och har större chans att lyckas än 4%-regeln.