Omtag på mina fasta kostnader

I år kommer mina fasta kostnader att ha ökat ganska mycket, men det tar vi när året är slut.

Idag ska jag istället presentera mina fasta kostnader och se vad jag kan göra med dem inför nästa år. Vad som är en fast kostnad eller ej är i vissa fall en diskussionsfråga, men jag räknar nedanstående som mina fasta kostnader.

Bolån

Jag har mitt bolån på Nordnet där man tidigare kunde låna till vettig icke förhandlingsbar ränta (1,19%) med "bara" 1 MSEK sparat hos dem. De har dock försämrat villkoren så att nya kunder måste ha sparat minst 2,5-5,0 MSEK och får då 1,09%. Vi gamla kunder får dock vara kvar, men min ränta höjdes och är nu 1,29% (tidigare 1,44%) vilket gör att min räntekostnad nu är 1.128 kr/mån efter ränteavdrag.

Edit (2019-10-02): Nu har Nordnet släppt möjligheten för de med minst 1 MSEK på banken att låna upp till 60% till 1,29% ränta. För fullständig prislista se här, scrolla ner till "Räntor" och SEK. Jag har inget samarbete med Nordnet men tycker detta känns hyggligt konkurrenskraftigt.

Trots detta kommer jag att stanna kvar då jag tror 1,29% fortfarande är en hyggligt bra ränta. Genom att flytta allt jag har (vilket är precis vad Nordnet vill) till Nordnet skulle jag kanske inom 2-3 år kunna nå 2,5 MSEK hos dem och få 1,09% i stället för 1,29% vilket skulle spara 175 kr/mån. Amortering kan sänka kostnaden, men när räntan är så låg känns det bättre att investera i aktier. Jag tror att räntan för nästa år kommer att lämnas oförändrad.

Bostadsrättsavgift

För ett par år sedan avslutades tunga planerade renoveringar i huset och krävde kraftiga höjningar av avgiften. Men från förra året till i år har det inte varit några höjningar och för nästa år vet jag inte så jag räknar med ingen höjning. Nu är avgiften 3.048 kr/mån. 

Jag är mycket nöjd med lägenheten och kommer inte att flytta förrän jag lämnar Stockholm till förmån för Småland.

Bredband

Bostadsrättsföreningen har tecknat en gruppanslutning med Telenor och jag betalar en obligatorisk avgift på 165 kr/mån för 100/100-uppkoppling via fiber.

Det är omöjligt att byta både kapacitet och leverantör, så jag ligger kvar, troligen ända tills jag flyttar och då blir det betydligt dyrare när jag bara har mig själv. Men det kan vara dags för föreningen att omförhandla någon gång snart.

CSN

Jag studerade länge och kommer att få mitt lån avskrivet vid 65 år och därför räknar jag hela betalningen som en fast utgift. Beloppet beräknas i mitt fall som 4% av inkomsten 2 år tidigare + 150 kr i administrativ avgift. De 2 första åren precis efter pensionering (~ 55år) skulle jag kunna ansöka om nedsatt belopp eftersom inkomsten kommer att sjunka kraftigt. Därefter sjunker betalningen automatiskt genom lägre inkomst.

I år betalar jag 1.381 kr/mån, men nästa år beräknar jag att det blir 1.457 kr/mån.

Fackavgift & A-kassa

(Unionen, AEA): Har ända sedan jag började arbeta bara varit med i A-kassan och hållit mig utanför facket, men har i höst gått med i facket (läs mer här).

Detta ökar utgiften från 110 kr/mån till 335 kr/mån nästa år men det tycker jag det är värt och som pensionär försvinner kostnaden såklart helt.

PS Unionen bjöd på de 3 första månaderna så det påverkar inte årets utgifter.

Hemförsäkring

Hemförsäkring "måste" man ha och jag har Trygg Hansa där brf:ens förvaltare hade en bra deal för några år sedan. Tror priset är OK fortfarande men borde kolla upp det i vår när den löper ut.

Betalar just nu 128 kr/mån, men om jag inte gör något ökar det säkert runt en tia nästa år.

Mobilabonnemang

Idag har jag inget privat abonnemang utan endast ett som företaget betalar. Fördelen är att kostnaden för mina samtal är 0 kr/mån, men nackdelen är att det ibland kan vara svårt att stänga av jobbet på fritiden.

Jag kommer troligen att behålla detta upplägg så länge jag jobbar, men därefter blir det kostnad på i alla fall 150 kr/mån, kanske dubbelt inklusive lur.

Cykelförsäkring

Jag har två dyra cyklar som dock börjar bli äldre och nästa år är försäkringsbolagets åldersavdrag vid stöld så högt att jag inte kommer att förlänga mina specialförsäkringar med självriskeliminering.

I år betalar jag 48 kr/mån, men nästa år alltså ingenting.

Bankavgifter

I många år har jag haft SEBs "Enkla vardag" á 35 kr/mån.

I detta nu håller jag dock på att eliminera denna kostnad och nästa år ska den vara 0 kr/mån. Jag kommer att ha lönekonto på Skandiabanken och ett par gratis kredit- och betalkort. Dessutom hoppas jag på en del cashback från kreditkortet (se här).

Elnätsavgift

Elnätsavgiften kommer att ha varit ca 283 kr/mån i år (sista fakturan har inte kommit). Det finns bara en leverantör att välja på och denne höjer priserna som jag också skulle gjort om jag var monopolist så jag räknar med +5% nästa år och 297 kr/mån.

Jag skulle kunna försöka påverka den rörliga delen genom att spara lite kilowattimmar.

Elförbrukning

Här har jag haft Vattenfall många år. Genom att använda elskling.se har jag dock i denna vecka inlett ett byte till Göta Energi från och med 1a januari när avtalet med Vattenfallet löpt ut.

I år betalar jag ca 185 kr/mån för elen (sista fakturan har inte kommit), men nästa år kommer det bli ca 127 kr/mån. Genom att spara kilowattimmar skulle det gå att spara lite till.

TV-abonnemang

Använder mig av Telenor via fibern. I många år hade jag Viasat Silver för 269 kr/mån. I april utgick dock det valet och då fick jag Tv Stor för 299 kr/mån under ett år (sedan 399 kr/mån).

När året med Tv Stor löper ut kommer jag eventuellt att byta ner mig från 299 kr/mån till Tv Bas för 219 kr/mån. Jag vet att många av er inte har något abonnemang alls och tro mig, jag har funderat på det också och kanske troligast är att jag köper en bordsantenn för 3-400 kr med bara SVT1, SVT2, TV4 och någon till.

Summering

Genom att ta tag i några av de fasta kostnaderna finns det möjlighet att jag kan hålla de fasta kostnaderna oförändrade eller t o m att de minskar något för nästa år. När man radar upp dem så här synliggörs kostnaden och man ifrågasätter om det är värt priset.

Vissa kostnader är okända för nästa år men i tabellen nedan har jag sammanfattat ovanstående för vad jag har för fasta kostnader just nu och vad jag tror om dem nästa år:

I år kommer nog inte de fasta kostnaderna täckas av utdelningar, men det kommer inte fattas mer än ungefär en tusenlapp för hela året. Retfullt nära.

Nästa år kommer utdelningarna att vida överstiga de fasta kostnaderna med 10-15.000 kr för helåret.

Självklart blir det ett stort delmål mot ekonomiskt fri när de fasta kostnaderna täcks helt av utdelningar. Efter detta gäller det att börja jobba för att täcka de viktigaste rörliga kostnaderna, där mat är den som sticker ut.

Önskas: Tips nytt lönekonto och nytt kreditkort!

Har idag nästan lämnat SEB-banken. Har bara kvar kontokort, kreditkort och lönekonto. Tidigare hade jag även sparande och bolån där, men nu känns det lättare att kunna lämna.

Betalar för detta 35 x 12 = 420 kr/år.

Nu vill jag inte betala för detta längre.

Vill ha tips på bästa och gratis:

1. Lönekonto för betalningar. Gärna med bank-ID på kort. Funderar på Skandiabanken.
2. Kreditkort med kickback på alla köp. 
3. Kontokort använder jag alltid nu, men kommer att skippa det.
4. Reser eller handlar inte så mycket utomlands just nu, men tror det kommer att öka. Så ett kort med låga avgifter och påslag önskas också.

Edit 2019-09-27: Inser att jag räknat fel på mina bankkostnader. Trodde de var 420 kr om året vilket är det jag betalat, men genom att använda kort med cashback kan bankkostnaden i stället lätt bli negativ någon tusenlapp!!

Belåning av aktieportföljen - inget att skämmas för!

En klar majoritet av aktiebloggarna verkar inte använda sig av belåning och de som gör det verkar nästan be om ursäkt för det.

Det finns absolut inget att be om ursäkt för och de flesta företag som drivs har lån och detta beror på att främmande kapital är billigare än eget kapital och för att det behövs kapital för att investera och växa.

Utdelningsmaskinen AB

Mina aktiekonton ser jag ett som företag skilt från min privatekonomi.

Jag använder mig av aktiebelåning på främst Nordnet och betalar idag 1,19% brutto (0,83% netto) för att låna deras kapital. Detta är billigt och jag som ägare har mycket större krav på avkastning på mitt eget insatta kapital än så.

Idag har jag en direktavkastning på hela portföljen (eget och lånat kapital) på 4,4% (se min portfölj, cell U75 just nu) vilket är helt OK. Men genom att jag har lånat pengar för att få större avkastning blir direktavkastningen på mitt egna kapital hela 6,0% (se cell U76 just nu). En avsevärd skillnad.

Det ska dock betalas räntor på det lånade kapitalet.

För enkelhets skull blandar jag inte in aktiernas värdeförändring, men såklart att jag har krav på en totalavkastning som ligger betydligt högre än direktavkastningen.

Risker med belåning - Worst case

Det är dock inte riskfritt med aktiebelåning och detta kan hända i ett börsfall:

• Portföljvärdet sjunker så mycket att jag måste sälja av aktier i absolut sämsta läget för att inte bli överbelånad eller tvingas betala en högre belåningsränta.
• Banken se över och sänka sina belåningsvärden så att ännu fler aktier behöver säljas.
• För de som har Avanza och belånar med Superlånet kan det bli så att företag tappar sin Superlånsstatus och belåningsvärdet minskar ytterligare.
• Till råga på detta sänks utdelningarna kraftigt p g a företagens problem, vilket blir ett problem särskilt om man är pensionär och tänkt konsumera utdelningar på en viss nivå.
•  I värsta fall är hela landets ekonomi i fritt fall och jag förlorar t o m jobbet.

Idag - fortfarande i arbetslivet

Idag har jag en relativt hög aktiebelåning (27%). Detta beror av främst 4 anledningar:

• Jag har ett jobb där jag lätt kan spara hälften och som kan användas till att reglera belåningen med om det inte är för snabba fall.
• Eftersom jag inte ännu lever på utdelningar är det ingen katastrof att sälja av lite aktier vid en kraftig nedgång. Men detta ska vara undantagsfall, helst aldrig.
• Min totala belåning är rimlig och balansräkningen kan skrivas så här:
  Tillgångar (bruttovärden): Lägenhet 3,8 MSEK + Portföljvärde  2,05 MSEK.
  Skulder & Eget Kapital: Bostadslån 1,5 MSEK +  Aktiebelåning 0,55 MSEK + Portföljvärde 1,5 MSEK + Lägenhet 2,3 MSEK*.
  Detta ger en belåning på hela min ekonomi på 2,05/5,85 = 35% vilket inte så farligt om man bor och arbetar i Stockholm..
  * I lägenhetens nettovärde på 2,3 MSEK finns en latent reavinstskatt.
• Jag vill ha en högre avkastning på mitt egna kapital.

Imorgon - som pensionär

Som pensionär kommer jag inte ha lika hög belåning. Idag uppskattar jag att ca 15% är maxgränsen för vad som är hälsosamt. 15% belåning betyder att ungefär hälften av belåningsutrymmet till en rimlig ränta om 1,19% hos Nordnet utnyttjas. Detta ger en möjlighet till ett ganska stort fall innan jag måste sälja aktier.

Som pensionär kommer min balansräkning att se helt annorlunda ut då jag inte kommer att ha något bostadslån, kanske så här:
Tillgångar (bruttovärden): Hus 1,5 MSEK + Portföljvärde 3,5 MSEK.
Skulder och Eget Kapital: Bostadslån 0,0 MSEK + Aktiebelåning 0,5 MSEK + Portföljvärde 3,0 MSEK + Hus 1,5 MSEK.
Detta ger en belåning för hela ekonomin på bara 10% vilket ger en stor trygghet som pensionär. 

Portföljen värd en och en halv miljon kronor!

Börsen och portföljvärdet har fortsatt stiga kraftigt och idag avslutades dagen för första gången med ett portföljvärde över 1,5 MSEK (1.500.949 kr). Exklusive belåning.

Detta bara drygt 2 månader efter 1,4 MSEK passerades.

Från juli 2018 har jag månadsdata (mot tidigare halvårsdata) i portföljvärdesgrafen.

Jag räknar inte varje passerad 0,1 MSEK som ett passerat delmål, men en-och-en halv räknar jag som ett delmål då det dels känns jämt och dels ännu viktigare just nu är den summa som jag förväntar mig är halva den summa jag tror mig behöva för att kunna gå i pension.

Bara andra hälften kvar alltså. Första hälften har tagit mig många år att få ihop, men visst finns det möjlighet att jag klarar andra hälften på drygt 5 år och kan säga upp mig enligt plan till 2025-01-01.

Men jag säger det igen, jag kommer inte säga upp mig förrän jag uppnått mitt långsiktiga mål, och det får ta den tid det tar:

• Mitt långsiktiga mål är att skapa en portfölj med så stor avkastning att jag kan behålla en behaglig levnadsstandard när jag tar ut tidig pension genom att komplettera pension från det allmänna, tjänstepension och privat med uttag* av portföljkapital.
  
  *Strategin för detta uttag är inte satt men kan vara uttag av utdelningar (med eller utan försäljning av aktier) eller uttag enligt Vanguards dynamiska hybridmodell.

2025 Ett möjligt scenario

Portföljvärdet är 3.000.000 kr och jag har även en relativt moderat belåning på ca 15,5% vilket ger ett portföljvärde på 3.550.000 kr inklusive belåning.

Detta är som av en slump samma belåningsbelopp som jag har idag (552.000 kr), men såklart mycket lägre belåning i procent än idag (27%).

Det planerade belåningsbeloppet är dock beräknat som att jag då har utnyttjat halva belåningsutrymmet för belåning till en hygglig ränta (idag 1,19% på Nordnet) och därmed har stor fallhöjd för portföljvärdet innan en högre räntesats kickar in.

3.550.000 kr med dagens direktavkastning om 4,34% skulle år 2025 ge 154.000 kr eller 12.800 kr/mån i utdelningar, vilket ihop med uttag av privat- och tjänstepension (2025 = 55 år) kan vara tillräckligt.

Utdelningssmålänningen går med i facket!

Utdelningssmålänningen har gått med i facket och ökar sina månatliga utgifter med 225 kr. Trodde inte jag skulle skriva detta så försiktig som jag är med pengarna.

Bakgrund

Jag jobbar "på kontoret" på ett litet företag med bara ett kollektivavtal och då för arbetare. Min roll har tydligt varit tjänstemannalik, men för att vara försäkrad med bl a tjänstepension har även jag varit ansluten till arbetaravtalet.

I våras var jag dock med om en cykelolycka på väg till jobbet och när jag gjorde försäkringsanmälan skrev jag sanningsenligt in vad jag jobbar med.

Det blev då ett himla liv på FORA som menade att jag är felaktigt försäkrad och att de kommer att betala ut alla inbetalade premier sedan jag började till ARBETSGIVAREN utan värdetillväxt.

Dessutom skulle jag inte få några pengar för min cykelolycka. Nu var det "bara" ett handledsbrott och kostnaden blev några tusen. Men det kunde varit 1000 gånger dyrare med livränta osv.

Nu

Det blev en himla fart på VD som tog kontakt med Unionen och nu har vi ett nytt kollektivavtal för tjänstemän och förutom mig är det ett par till som kommer omfattas av det.

Allt är inte helt klart bakåt i tiden, men det verkar som att jag kan gå över som tjänsteman fr o m årsskiftet och att det gamla får ligga orört.

Dessutom har jag fått mina utlägg för cykelolyckan godkända, även om det var med tvekan.

Framåt 

Det blåser en del vindar på jobbet och ett par seniora personer har fått sparken i år, så jag tänkte att det var dags att komplettera min befintliga A-kassa med inkomstförsäkring, detta då jag kanske inte sitter lika säkert som jag trott tidigare.

Främst på grund av inkomstförsäkringen men även om det skulle bli problem valde jag därför att gå med i facket. Dessutom var en anledning till att jag inte var med i facket att jag inte kände mig hemma bland arbetarna, men den anledningen föll bort nu.

Inkomstförsäkringen har en kvalificeringstid på 12 månader, så än så länge har jag bara min A-kassa.

A-kassa med inkomstförsäkring ger under en period ganska mycket pengar för en hårdsparande utdelningsinvesterare, så jag funderar på att "stämpla" en period direkt efter att jag slutar arbeta (+ karenstid) och genom detta skjuta upp uttag av pension och utdelningar några månader. Detta är kontroversiellt men lagligt och tillåtet. Däremot kan det vara nedbrytande att vara i klorna på Arbetsförmedlingen, men vet man att det finns ett slut på eländet så kanske man klarar det bättre. Dessutom är det helt klart omoraliskt.

Jobba ett extra år för ett pensionärsliv i lyx?

Lite clickbait- eller kvällspressvarning på den rubriken, men vad gör man inte...

Min grundplan: Arbeta fram till 55 år (2025), ta ut all privat- och tjänstepension mellan 55-64 år, vid 64 år ta ut allmän pension. Ta ut utdelningar från 55 år.

Om man är osäker på att pengarna räcker till ett liv på den nivån man tänkt sig till när man tänkt hoppa av arbetslivet i förtid, kan man välja att jobba ytterligare ett år för att bli lite mer säker. I aktievärlden finns dock inget som är helt säkert.

Detta är ett tecken på "one more year syndrome" och kommer att möta de flesta av oss som tänker sluta arbeta tidigt. Men pengarna ska ju räcka också till det man vill ha också.

Det är ingen tvekan om att ytterligare ett arbetsår (i mitt fall fram till 56 år) kommer att göra stor skillnad på konsumtionsutrymmet. Det är dock komplext att beräkna, men jag gör ett försök:

• Allmän pension:
  - Den allmänna pension får ett års inbetalningar ytterligare.
  - Uttagstiden för allmän pension är densamma (64-100 år).
  - Beräkning: Detta går simulera på minPension och ger mig 300 kr/mån netto från 64 år.
• Tjänste- och privatpension:
  - Tjänstepensionen får ett års inbetalningar ytterligare.
  - Tjänste- och privatpension får chansen till ytterligare ett års värdeutveckling.
  - Tjänste- och privatpension kan tas ut innan allmän pension (55-64 år) och uttagstiden blir genom ett extra års arbete ett år kortare (56-64 år) vilket ger större månadsutbetalning.
  - Beräkning: Även denna går att simulera på minPension och ger mig 800 kr/mån netto mellan 56-64 år.
• Utjämningskapital*:
  - Utjämningskapital behövs ett år mindre och därför kan det investeras i fler utdelande aktier.
  - Det extra året gör att mindre konsumtionskapital behövs även för åren därefter.
  - Beräkning: ca 75.000 kr mindre utjämningskapital behövs, vilket kan översättas i ökade utdelningar på 250 kr/mån från 56 år.
• Utdelningsmaskinen:
  - a) Lönesparandet som placeras i utdelande aktier har stora möjligheter att vara det största någonsin.
  - b) Erhållna utdelningar som återinvesteras är de största någonsin.
  - c) Möjlighet till ytterligare ett års utdelningstillväxt (utdelning/aktie).
  - Beräkningar:
  a) Lönesparandet borde kunna vara 240.000 kr (189.000 kr för 2018) vilket obelånat ger 850 kr/mån i ökade utdelningar från 56 år.
  b) Erhållna utdelningar år 2025 bör vara runt 180.000 kr vilket ger 650 kr/mån i ökade utdelningar från 56 år.
  c) 5% ökning på antagna 180.000 kr i utdelning ger 750 kr/mån i ökad utdelning.

Min uppskattning är alltså att ett extra arbetsår i mitt fall kan ge så mycket som ca 3.000 kr/mån netto extra varje månad (ovanstående beräkningar summerar till 2.800-3.300 kr). Detta betyder att om jag vid 55 års ålder "bara" har 17.000 kr/mån i konsumtionsutrymme så behöver jag jobba "bara" ett år till för nå mitt mål om 20.000 kr/mån. Precisionen i beräkningen kan kvitta, jag ville bara veta om det var 500-1.000-2.000-3.000 eller 5.000 kr/mån extra som ett ytterligare ett arbetsår ger.

Har jag å andra sidan nått 20.000 kr/mån till 55 år kan jag bestämma mig för att jobba ett år till för att kunna leva lite vidlyftigare. Jag gjorde en pensionärsbudget för 20.000 kr/mån nyligen som såg ut så här:

• Bostad 6.000 kr/mån (drift, underhåll och anpassning/förbättring)
• Mat 2.500 kr/mån (allt från livsmedelsaffären samt utemat)
• Transport 3.000 kr/mån (bil, cykel)
• Övriga utgifter 5.500 kr/mån
  - Inventarier 1.000 kr/mån
  - Kläder 500 kr/mån
  - Hälsovård 500 kr/mån
  - Resa, hobbies & nöje 3.000 kr/mån
  - Abonnemangskostnader 500 kr/mån
• Buffert & säkerhetsmarginal 3.000 kr/mån

Var skulle jag lägga de extra 3.000 kr/mån som extraåret ger? Några tankar:

• En fin helt ny bil (t ex en Volvo för +400.000 kr) ryms inte i min budget ovan och skulle direkt suga upp hela extrapengen. Detta känns helt ovärt och jag räknar med min grundplan där jag ska ha en OK begagnad bil i Golfklassen för 100-150.000 kr.
• Planen är att vara helt obelånad som pensionär, men med mer inkomster skulle jag kunna betala en del räntor och köpa ett bättre hus. Antingen ett nyare hus än jag tänkt eller kanske ännu roligare satsa på ett hus med sjötomt. Ett större hus än planerat känns dock inte aktuellt. Detta är ett intressant alternativ.
• Dubbla budgeten för "Resa, hobbies & nöje" från 3 till 6.000 kr/mån. Större delen av de 6.000 kr/mån skulle gå till resor och då skulle jag verkligen kunna ligga ute länge på långresor. En hobbybil skulle jag också vilja ha. Detta låter som det roligaste alternativet.
• En sista idé är att dela ut de 3.000 kr/mån relativt jämnt på de olika kontona. T ex för abonnemang (mobil, TV, Internet) kanske 750-1.000 kr/mån vore trevligt. Detta är alternativet för lite lyx i vardagen.

*Utjämningskapital (Avsnitt 4.3) är ett begrepp jag myntat själv och är likvider som ska täcka upp skillnaden för den lägre pensionen mellan 55-64 år och den något högre när jag tar allmän pension från 64 (Miljonär innan 30 skriver om "de kritiska åren" i sin bok och på sin blogg).

Utveckling totalinkomst 2013-2019

Jag älskar att vända och vrida på mina ekonomiska data.

Idag redovisar jag hur min totalinkomst utvecklats sedan jag började jobba för nuvarande arbetsgivare 2013. Totalinkomsten definieras som nettolön plus erhållna utdelningar och sidoinkomster. Det var också då jag insåg att jag måste börja spara för framtiden. Då var tanken att gå i pension vid normal ålder (ca 65 år) och att sparandet skulle dryga ut pensionen. Först senare upptäckte jag att ett kraftfullt sparande kan tidigarelägga min pension många år.

I början hade jag bara en deltid och väldigt låg lön och kunde börja spara lite i fonder, men det var mycket bättre än den A-kassa jag haft tidigare.

P g a deltidsanställningen sjönk mina totala inkomster fram till mars 2015 och bottnade på mycket svaga 17.678 kr.

Sedan dess har jag fått heltid och ett hyggligt påslag på lönen, samt de senaste åren även fått utdelningsinkomster. Detta har gjort att nettoinkomsten fått en mycket stark resa. Se diagram nedan.

Kurvan har redan lugnat ner sig och det kommer att fortsätta så om jag stannar kvar på samma arbete. Det finns dock tankar på deltid, fixa något sidoknäck eller t o m byta jobb. Framöver kan jag räkna med årliga ökningar av utdelningar 1.000-1.500 kr/mån samt löneökning på ca 500 kr/mån.

Av de ca 34.500 kr/mån som finns att tillgå idag går 14.000 kr/mån till konsumtion och resten 20.500 kr/mån (6.500 kr återinvesterade utdelningar + 14.000 kr ifrån lön) till aktieinvesteringar.

En bra utveckling av inkomsten samtidigt som jag hållit utgifterna i schack gör att sparandet i utdelande aktier har kunnat öka i betydande grad i både kronor och procent.

Del 4 pensionsplanen fördjupning: Pension

Jag har släppt årets version av min stora Pensionsplan, men för att den inte skulle bli alldeles för stor är detaljnivån i många fall låg. Därför kommer jag att skriva en serie mer djuplodande inlägg om utvalda delar från pensionsplanen.

Tidigare delar ur inläggsserien:
Del 1 "One more year syndrome"
Del 2 Val av tidpunkt
Del 3 Konsumtion som pensionär

Fjärde delen behandlar pensionsplanens avsnitt 3 Pension.

1. Pensionssystemet

Kunskapen om pensionssystemet är förvånansvärt låg och därför inleder jag med en sammanfattning.

Jag tror att mina läsare är lite yngre så jag avgränsar mig till nuvarande regler för personer födda 1963 eller senare och som antagligen vill sluta jobba tidigare än de flesta.

Men regler ändras, speciellt är det åldersgränser gällande den statliga allmänna pensionen som har flyttats upp och troligen kommer att ändras ytterligare.

Siten minPension är ett samarbete mellan staten och pensionsbolagen som visar hela din pension. Detta gör det orangea kuvertet som bara visar den statliga pensionen överflödigt. Siten finns i 2 versioner, den klassiska minpension och den nya minPension. Sist jag var inne hade den klassiska versionen bättre simuleringsfunktioner för oss som vill ta tidig pension.

1.1 Allmän pension: inkomstpension och premiepension

Den totala pensionen består av tre eller kanske fyra delar. I botten ligger den allmänna pensionen som består av två delar:

• Inkomstpension beräknas på inkomsten upp till en viss nivå och är den större biten i pyramidens botten. Denna kan du inte placera själv.
• Premiepension beräknas också på inkomsten och är den mindre biten i pyramidens botten, men denna kan du välja hur den ska placeras. Jag rekommenderar en billig bred aktiefond till de som tror på aktiemarknaden och är långsiktiga.

Om man går i pension väldigt tidigt eller har tjänat dåligt har man såklart inte betalat in så mycket till det allmänna pensionssystemet och skulle få en väldigt låg pension om inte garantipension fanns. Garantipensionen fyller upp pensionen till en viss miniminivå från året du fyller 66 år och är inte beroende av förmögenhet, men kan komma att flyttas upp ännu längre.

Allmän pension kan tidigast tas ut vid 64 års ålder.

1.2 Tjänstepension

De allra flesta har förutom allmän pension även tjänstepension som är mittenbiten i pyramiden. Tjänstepension finns i fler varianter än jag kan beskriva här. Arbetare och tjänstemän med kollektivavtal har alltid tjänstepension och oftast även de utan kollektivavtal.

Jag rekommenderar att välja en förvaltare som har en billig bred aktiefond om man tror på aktiemarknaden. Dessutom är det viktigt att välja återbetalning (vid dödsfall) eller ej återbetalning beroende på familjesituation, detta då man inte bör betala för återbetalning om man är själv och ännu viktigare är att ha återbetalning om man har familj.

Viktigt för oss som tänker gå i tidig pension är att tjänstepensionen kan tas ut redan vid 55 års ålder under minst 5 års tid.

1.3 Privat pension

Sista och översta biten i pyramiden är privat pension. Det känns dock som att den privata pensionen totaldog när avdragsrätten för sparande till denna först minskades och sedan helt försvann för ett antal år sedan.

Den "nya" privata pensionen är istället ofta sparande i kapitalförsäkring (KF) eller på investeringssparkonto (ISK) som ju är betydligt mer öppna konton med redan skattade pengar.

Gamla IPS (Individuellt pensionssparande) är det dock många i min generation som har och den kan tas ut under minst 5 år från 55 års ålder, precis som tjänstepensionen.

1.4 Spara uttag av pension till 66 år?

Något som gäller alla uttag av pensioner är att skatten är väsentligt högre vid uttag innan året man fyller 66 år. Detta är såklart ett försök att hålla folk i arbete längre, men skillnaden i skatt på en så låg inkomst som 10.000 kr/mån är så mycket som 900 kr/mån (se skattetabell och jämför kolumn 2 och 6). I media och politik diskuteras skillnaden i skatt mellan pensionärer och löntagare, men detta gäller alltså bara från 66 år. Ingen verkar vilja ge skattelättnader för tidigt uttag av pension.

Detta gör att jag funderar på att räkna på att skjuta pensionsuttagen till 66 år och istället göra större uttag från min Utdelningsmaskin fram till dess. Troligen kommer detta dock att ge för stora skador på Utdelningsmaskinens kapitalstock.

2. Min plan för uttag av pension

Det förvånar mig att många bloggare inte räknar med pensionsinkomster, utan anser att det blir en sorts bonus, om det ens blir något alls. Jag har något större tilltro till pensionssystemet och tycker det är elakt mot den stora massan som inte har något eget sparande att tala om. En annan anledning kan vara att många tänkt hoppa av arbetslivet långt innan de kan ta ut någon som helst pension, medan jag inte tänkt hoppa av innan jag kan ta ut tjänste- och privatpension.

Jag tänker att pensionsinkomsten är grunden och att utdelningsinkomsten är det som möjliggör tidigare pension och/eller sätter guldkant.

Nästa steg blir därför att göra en pensionsprognos på den klassiska versionen av Min Pension då den nya verkar ha begränsningar fortfarande. Målet är att genom hela pensionärslivet få en så jämn betalström efter skatt som möjligt från pensioner, detta då de ju ska kompletteras med ävenledes jämna utdelningar.

Jag går direkt till "Pensionsprognos" och fyller i "Arbetar som: Privatanställd arbetare (SAF-LO)", "Månadslön/underlag för pension: 34.610". Jag lämnar "Förväntad genomsnittlig löneutveckling i Sverige" och "Förväntad värdeutveckling på ditt pensionssparande" på sina standardvärden.

Sedan går jag in på "Tänker du arbeta deltid, vara föräldraledig eller studera?" för att ange att jag tänker jobba deltid 0% från 55 års ålder och inte tänker börja jobba heltid igen, dvs sluta jobba vid 55 års ålder (Den nya Min Pension lyckades jag inte få att ta emot deltid som inte började omedelbart och detta är anledningen till att jag använder den gamla versionen). Detta gör att inbetalningarna till pensionssystemet helt uteblir redan från 55 års ålder.

Till sist väljer jag "Jag vill ta ut mina pensioner vid olika åldrar och/eller uttagstider". Jag tar ut alla tjänstepensioner och privatpension från 55 till 64 års ålder. Från 64 års ålder tar jag ut hel allmän pension, vilket kommer att vara tidigast möjliga uttag för mitt födelseår när Riksdagen har klubbat beslutet.

Tyvärr går det inte på Min Pension ta ut mina tjänstemannapensioner från Alecta förrän vid 62 års ålder, men på Alectas hemsida går det redan vid 55 års ålder om man "lovar" att lämna arbetsmarknaden, vilket ju är tanken. Därför får jag bygga min egen pensionsprognos som jag dessutom kompletterar med skatt.

Kommentarer till pensionsprognosen ovan:

• Vid 65 (i framtiden 66 år eller ännu högre) års ålder tillkommer i mitt fall just nu garantipension på 1.900 kr som inte är beroende av förmögenhet, utan den får alla med låg pension.
• Skatten blir avsevärt lägre från det året man fyller 66 år (byter från skattetabellens kolumn 6 till kolumn 2). 
• Skattetabell 33 har använts då det är ungefär vad som används i mina tänkta kommande hemkommuner i Småland och högre än jag har i Stockholm idag.
• Bostadstillägg kommer trots låg pension aldrig vara aktuellt p g a ett relativt stort kapital.
• Jag använder alltid de senaste uppgifterna som finns tillgängliga.

Mina pensionsutbetalningar varierar mellan 5.092 och 8.564 kr/mån netto vilket dels är en större spridning än jag skulle vilja se, dels är betydligt mindre än många andra. Min förhållandevis låga pension beror på många saker: sent inträde på arbetsmarknaden, periodvis arbetslös, jobb utan tjänstepension ibland, ibland låg lön, dålig förvaltning, ojämn inkomstutveckling och tidigt planerat utträde från arbetsmarknaden. Om den låga pensionen är den ursprungliga anledningen till att jag började spara i utdelande aktier, är det nog nu snarare för att kunna sluta jobba tidigare.

T ex min bror har endast råkat ut för dålig förvaltning av ovanstående punkter och kommer att få avsevärt högre pension och är dessutom sambo. Detta ger helt andra förutsättningar.