Månadsuppdatering maj 2017

En riktigt bra månad med ännu ett utdelningsrekord, ett passerat delmål och även två inkomstrekord!

Inkomster & Sparande

Jag börjar med inkomster, sparande och sparkvot denna månad eftersom det här har hänt en hel del angående hur jag redovisar.

Månadens lön blev för mig finfina 27.887 kr efter skatt p g a att årets löneökning nu delvis slagit igenom, men även för att jag har jobbat lite övertid. Det är faktiskt t o m ett lönerekord!

Månadens lönesparande blev dock bara 1.000 kr vilket beror på att jag vill stärka upp bufferten på lönekontot till en full normal månadslön (26.000 kr) efter att ha sparat väl hårt tidigare i år, snarare än jag haft stora utgifter under månaden.

Månadens utdelningar på 11.054 kr återinvesteras som alltid till 100% och tillsammans med lönesparande 1.000 kr summerar detta till månadens totala sparande 12.054 kr enligt mitt nya sätt att räkna, se tidigare blogginlägg: Sparkvot

Löneinkomst:27.887 kr
Utdelningar: 11.054 kr
Total inkomst: 38.941 kr : rekord för total inkomst!

Lönesparande: 1.000 kr
Återinvesterade utdelningar: 11.054 kr
Sparande inkl utdelningar: 12.054 kr

Sparkvot: 31,0%

Månadens sparkvot blir bara 31,0%, men totalt jan-maj ligger den på fina 49,7%. Min sparkvot följs bäst på mitt Google Spreadsheet. Årets mål för sparkvoten är 45%, en liten höjning mot 2016 då den var 44,3%.

Utdelningar

Maj månads utdelning om totalt 11.054 kr är ett nytt utdelningsrekord för enskild månad, en rejäl höjning jämfört med förra rekordet 8.345 kr som nåddes så sent som förra månaden. Detta rekord står sig högst sannolikt till maj eller möjligen april nästa år.Bäst följer man mina utdelningar på mitt Google Spreadsheet: Utdelningar.

Att jämföra med samma månads utdelning från året innan blir intressant först i höst när jag varit igång ett helt år. Ännu intressantare blir det ännu några månader senare när jag jämför månader då jag varit fullinvesterad.

Maj var årets sista månad med riktigt stora utdelningar för min tungt Sverigeviktade portfölj. Det hade varit skönt om utdelningarna legat bättre utspridda under året, men utdelningsmånad är inget urvalskriterium för mig i dagsläget. I ett senare läge när jag (delvis) ska leva på utdelningarna vore det bra om de låg väl spridda över året. Alternativet är att konsumera direktavkastningen med ett års fördröjning, alltså föra över utdelningarna till ett sparkonto eller rent av ett transaktionskonto.

Även ett av mina delmål har passerats när jag nu har fått över 2.000 kr i genomsnittlig utdelning per månad under senaste 12 månaderna då denna steg från 1.586 till 2.507 kr. Nästa delmål 3.000 kr kommer enligt prognos att nås redan i september i år eller kanske t o m i augusti.

Måste även pusha för 12 månaders rullande genomsnitt, som mycket tydligt visar trend. Den har dessutom ingen säsongsvariation då den alltid visar ett år.

Investeringar

På ISK-kontot handlar det enbart om påfyllningar i redan befintliga innehav. Här känner jag att jag måste börja analysera bolag igen för att kunna bredda portföljen.

Vidare är belåningen uppe i 16% och bör inte sticka iväg så mycket till under året. Jag har satt målet till 15 men absolut inte över 20% vid årsskiftet.

På KF-kontot för utlandsinnehav har det inte hänt något alls.

Portföljvärde

Portföljvärdet registrerar jag bara en gång om året för att inte stressas av kortsiktiga börsfall eller för den delen glädjas över kortsiktiga ökningar av portföljvärdet.

Detta kan jag ärligt säga är det jag har svårast för. Skulle jag klara att behålla hela min portfölj genom ett kraftigt generellt börsfall och samtidigt investera lönesparande och återinvestera utdelningar? Ju mer jag upprepar mantrat att jag är långsiktig och främst tänker på utdelningarna, desto starkare hoppas jag bli.

Senast registrerade portföljvärde för aktivt förvaltade konton (1 x ISK , 2 x KF) är därför 772.389 kr per 2017-01-01.

Hälsa

Längst ner smyger jag in lite hälsodata då jag känner att för att få förutsättningar till ett aktivt och bra pensionärsliv så måste jag förbättra hälsan avsevärt.

2017-06-01: Vikt 113.6 kg, midjemått 124 cm

Min utgiftsnivå ger min sparkvot

När jag satt och jobbade med mitt nya kalkylblad Sparkvot , kom jag att tänka på att sparande är ett resultat av utgifterna (och löneinkomsten) snarare än tvärtom.

Jag lyckades hitta mina inkomster, utdelningar och sparande ändå bak till augusti 2013.

Eftersom jag försöker ha en buffertmånadslön på lönekontot beräknas mina utgifter varje månad:
Nettolön - Lönesparande = Utgifter

Genom att ackumulera alla utgiftsmånader och dela med antalet månader får jag en mycket intressant graf:

Data finns på Sparkvot-fliken.

För varje månad som läggs till blir grafen stabilare och det känns som att utgiftsnivån vill stabilisera sig på 15.000 kr/mån.

Detta är goda nyheter då nettolönen för året kommer ligga på 25-26.000 kr/mån medan utdelningarna kommer ligga på dryga 3.000 kr/mån.

Sparandet kan då komma att bli 13-14.000 inklusive återinvesterade utdelningar eller runt 10.000 kr/mån i rent lönesparande.

Då blir sparkvoten inklusive utdelningar 46-48% vilket vore fantastiskt bra.

Uppföljning: När har jag råd att sluta jobba?

Jag har fått reaktioner privat och även på bloggen om det här med att sluta jobba så tidigt som möjligt och tycker att det är värt en uppföljning.

Årlig realisation av del av aktieportfölj vid pension

I mitt fall handlar det om jag inte har några arvingar att ta hänsyn gav mig idén att öka konsumtionen genom att sälja av en del av portföljen varje år. Denna idé har två huvudvarianter, en mild och en betydligt extremare:

1. Den milda varianten - Hålla utdelningen konstant i reella siffror

Om portföljen innehåller kvalitetsbolag med utdelningstillväxt på i snitt 5%, samtidigt som inflationen är 2% (så är det ungefär idag, kanske lite bättre) kan jag öka konsumtionen avsevärt genom att sälja av 2% av portföljen.

Exempel:
År 1: 100st aktier á 100kr med 4 kr (4%) utdelning ger 400 kr i utdelning helt enkelt.
År 2: 98st aktier á 100 kr (räknar med 0% värdeutveckling) med 4,20 kr utdelning (4 kr + 5%) ger 411,60 kr i utdelning samt 200 kr i likvid för försäljning av 2 aktier.
År 3: 96st aktier á 100 kr med 4,41 kr utdelning ger 423,36 kr i utdelning samt 200 kr i likvid för 2 aktier.

Observera att utdelningsökningen från år 1 till år 2 blir 11,60 kr trots aktieförsäljningen och gott och väl täcker den antagna inflationen på 2% eller 8 kr. Försäljning av 3st aktier hade i detta fall blivit lite för mycket.

Denna metod skrämmer mig inte så mycket och ska jag vara ärlig känns den mer trolig än nedanstående.

Ett alternativ till ovanstående, som inte möter lika mycket frågor trots att det borde det, är att vid pension byta ut mina kvalitetsbolag mot högavkastare (tänk preferens fastighet) utan eller med låg tillväxt. Resultatet blir det samma, bara det att jag inte har kvar mina kvalitetsbolag.

2. Den extrema varianten - Burn rate: försäljning av aktier så att inget finns kvar när den prognosticerade livslängden är uppnådd

Denna metod skrämmer mig en del, särskilt om jag räknar fel på livslängden eller det blir en rejäl dipp på marknaden. Dessutom blir metoden rent psykiskt svårare och svårare med tiden att genomföra då allt större del av likviden kommer från försäljning och allt mindre från utdelningar.

Ärligt talat tror jag inte jag vågar genomföra denna. På sin höjd skulle jag våga minska kapitalet en aning (men med stora marginaler att leva till 125 år (?)) genom att i exemplet ovan kanske sälja 3st aktier i stället för 2st.

Den aktive unge pensionären har större behov av pengar än den äldre

Om man som många utdelningsinvesterare vill gå i tidig pension har man troligen många aktiva år kvar vars aktiviteter gärna drar en del pengar. När vi blir äldre blir man mer hemmasittande och behovet av pengar minskar.

Detta har jag gjort en empirisk studie av min pappa på som gick i pension vid 62 och var väldigt aktiv till runt 75 år. Numer händer det dock inte så mycket.

Om man bara plockar ut utdelningen och inte säljer av något kommer inkomsten att vara högst i slutet av pensionärslivet, vilket blir bakvänt. Till viss del går detta att motverka genom att ta ut tjänstepensionen tidigt i pensionsärslivet.

Beräknande av sparkvot på mitt sätt

Under en tid har jag funderat på hur jag ska beräkna och presentera mitt sparande. Det känns naturligt att lägga även sparandet på mitt Google Spreadsheet: Sparkvot .

Det verkar finnas lika många sätt att beräkna sparkvot som det finns bloggare.

Jag har även lagt till några ackumulerade sparkvoter eftersom sparkvoten för en enskild månad kanske inte är så där jätteintressant egentligen, särskilt med så ojämnt lönesparande som jag har haft. Detta beror till stor del på att jag strävar efter att ha exakt en månadslön som buffert på lönekontot och alltså balanserar lönekontot med lönesparandet, dock med ett minimibelopp på sparande satt till 1.000 kr. Ibland har jag dock i stort sett tömt bufferten för att kunna investera.

Inkomster

Lönearbete

Jag kommer att ange nettolönen från arbete varje månad. Eventuell kvarskatt eller överskjutande skatt från deklarationen justerar lönen den månad den betalas eller erhålls.

Utdelningar 

Eftersom jag är utdelningsinvesterare borde en utdelningsinkomst anses som just en inkomst och blir den återinvesterad och alltså ej uttagen anser jag den som sparad.

Men här är jag lite ambivalent, då ju totalavkastningen även innefattar värdetillväxt på portföljen. Jag har dock sagt att jag försöker att inte bry mig om värdetillväxten utan koncentrerar mig på kassaflödet som utdelningarna ger.

Då kommer vi till nästa problem, ska man ange utdelningarna brutto eller netto efter utländsk källskatt i förekommande fall. Då dessa pengar åtminstone till stor del återförs ett par år senare har jag bestämt mig för att ange utdelningarna brutto.

Övriga inkomster

Edit 2018-02-03: Sedan i höstas har jag ett projekt där jag ska försöka få in lite sidoinkomster och därför har jag lagt till en kolumn för detta.

Jag ser också att andra bloggare kan ha sidoinkomster (t ex från bloggen). Jag har själv inga sådana just nu men är öppen för tanken även om jag inte tänkt mig leta burkar på stan.

Bidrag har jag inga heller, men skulle kunna läggas här.

Ett eventuellt extraknäck vet jag inte om jag skulle lägga här eller under lönearbete.

I dagsläget lägger jag inte upp någon kolumn för övriga inkomster.

Sparande

Lönesparande

Det är denna siffra som jag hittills har angett och fokuserat på. I teorin borde ett uttag från mina investeringskonton synes här som en negativ post. Hoppas det aldrig sker dock, utan att jag kan köpa allt jag behöver direkt från lönekontot, eller i absolut värsta fall använda kreditkort kortsiktigt.

Amorteringar

Även amortering på lån är ju sparande. Sedan ett antal år amorterar jag dock inte på mina bolån. Dessutom tänker jag faktiskt aldrig amortera mer på bolånen. I stället löser jag in hela lånet när jag flyttar ner till Småland och investerar det som blir över från villaköpet i nya utdelningsaktier.

Jag har även ett CSN-lån som jag faktiskt amorterar på, men inte räknar som sparande.

Några andra lån, t ex konsumtionslån har jag inte och tänker inte skaffa heller.

Därför lägger jag inte upp någon kolumn för amorteringar.

Varför jag nu tar med utdelningar i sparkvoten?

Som pensionär kommer jag ju att ta ut hela utdelningen och tillsammans med pension kommer detta att bli min totala inkomst för konsumtion (om jag inte bestämmer mig för att realisera en del av portföljen varje år). Detta kommer enligt min modell att visas som en sparkvot på 0% vilket tycker jag stämmer med verkligheten (eller t o m minus om jag realiserar aktier).

Vad är sparkvotsmålet 2017 enligt detta sätt att räkna?

Tja, eftersom jag har räknat ut sparkvoten till 44,0% för 2016 (dock med en egendomlig sparkvot på 205% för februari) så skruvar vi åt tumskruvarna ordentligt och skriver upp målet för i år till 45,0%! Får se om det är rimligt.

Elcykel - både bättre ekonomi och bättre hälsa

Transportstyrelsen definierar elcykel som ett:

1. elfordon med trampor; max 250 watt som bara kan förstärka trampningen upp till 25 km i timmen.
2. elfordon utan trampor med maxhastighet 20 km i timmen; (a) max 250 watt eller (b) självbalanserande (ex. Segway).
3. elfordon utan trampor, som är avsedda för personer med fysisk funktionsnedsättning. De har ingen effektbegränsning men en maxhastighet på 20 km i timmen (ex. elrullstol, el-skoter).

Om en cykel med elassistans avviker från dessa krav kommer fordonet inte längre anses vara cykel, utan kommer troligen anses vara en moped med andra krav och förutsättningar för att få brukas i trafik. (källa: https://www.transportstyrelsen.se/sv/vagtrafik/Fordon/Fordonsregler/Cykel/).

Det som vanligtvis avses som en elcykel är ett fordon av kategori 1 ovan.

Anledningen till att jag skriver detta inlägg på en ekonomiblogg är att det går att spara pengar, tid samt kan ge förbättrad hälsa att cykla elcykel.

Jag har jobbpendlat året runt 2 x 12 km med elcykel genom Stockholm City i 2 år nu.

Flera bekanta och kollegor tycker det är fusk med elcykel men de har inte fattat grejen: jag ersätter alltså SL-kortet á 830 kr/mån med en elcykel som gör att jag kommer fram till jobbet fräschare, säkrare, billigare och mer vältränad än om jag tar tunnelbanan.

Ett alternativ är förstås vanlig cykel som kan kosta mycket mindre men då är det svårt att komma fräsch till jobbet.

En bra elcykel kostar över 20.000 kr vilket avskräcker många vilket är mycket pengar även jämfört med en sämre begagnad bil, men då skiljer sig driftskostnaderna åt avsevärt.

Elcykelns höga pris gör dock att jag rekommenderar ett bra SSF-godkänt lås som du kan använda för att låsa fast cykeln i något. Jag rekommenderar även en extra försäkring med självriskeliminering i tillägg till hemförsäkringen. På detta sätt blir det inte så dyrt när/om cykeln blir stulen.

Numera åker jag kollektivt för mindre än 100 kr/mån och därmed kan jag räkna av mer än 700 kr/mån av elcykelns pris varje månad (månadskortet på SL kostar 830 kr). För att inte tala om mina kollegor som kör bil till jobbet: de betalar parkering hemma minst 500 kr/mån, trängselskatter runt en tusenlapp/mån. Parkering vid jobbet på våra platser är än så länge gratis. Och detta är innan vi pratat om bränslekostnad och andra bilkostnader (allra helst avskrivningar som vi ekonomer kallar det, eller värdeminskning för gemene man).

När har jag råd att sluta jobba?

Även jag har köpt och läst Miljonär innan 30:s bok "Så kan du också bli miljonär innan 30 och pensionär innan 40": http://miljonar.blogspot.se/p/min-bok.html

Idag skriver jag om mina insikter och slutsatser från bokens nionde kapitel "När har du råd att sluta jobba?".

Jag har sparat för lite, har för stora krav på levnadsstandard, har tjänat för lite och är för gammal (47 år) för att gå i riktigt tidig pension såsom författaren tänkt sig göra, men hoppas kunna pensionera mig vid 55 års ålder eller något senare.

Utdelningar

Författaren skriver i kapitel 9 bl a om utdelningsmetoden. Den bygger på direktägande i utdelande aktier där utdelningen plockas ut för att betala uppehället. Hela mitt kalkylblad  Utdelningsutveckling bygger på att jag ska kunna se hur en allt större del av mitt uppehälle skulle kunna betalas av utdelningar om jag inte arbetade.

Grundidén är att köpa välskötta, stora, stabila bolagsaktier med utdelningstillväxt som dessutom aldrig ska säljas.

En fråga där jag inte riktigt bestämt mig är om jag åtminstone delvis ska växla över till högutdelande bolag med låg eller ingen utdelningstillväxt när jag väl går i pension. Detta för att kunna öka konsumtionen och kanske bara ha utdelningstillväxt motsvarande inflationen.

Tidigare har jag tyckt att det är ett problem att mina utdelningar inte ligger så väl spridda över året. Författaren har en lika genialisk som enkel lösning på detta: Sätt in förra årets utdelningar på ett sparkonto så vet du exakt hur mycket du har att röra dig med året efter.

Pensionsinkomster

Författaren inspirerade mig att se över min pension på https://www.minpension.se/ vilket jag inte tidigare gjort, i a f inte ordentligt.

Jag har genom åren varit både arbetare och tjänsteman på olika arbetsplatser och har därför några olika tjänstepensioner. Tyvärr har jag även varit arbetslös och anställd hos arbetsgivare utan tjänstepension. Dessutom har jag tidigare pensionssparat privat. Mina pensioner är:

1. Allmän pension
Inkomstpension med tidigaste uttag 61 år (ändras nog till 63 år) och är livsvarig
Premiepension med tidigaste uttag 61 år (ändras nog till 63 år) och är livsvarig

2. Tjänstepension

ITPK (3 olika) med tidigaste uttag 62 år och kortast uttagstid 5 år
Avtalspension SAF-LO (3 olika) med tidigaste uttag 55 år och kortast uttagstid 5 år

3. Privat pension
IPS med tidigaste uttag 55 år och kortast uttagstid 5 år
Reflex med tidigaste uttag 55 år och kortast uttagstid 5 år

De enda av ovanstående som fortfarande har inbetalningar är en av Avtalspension SAF-LO samt såklart Inkomstpension och Premiepension.

Den mest intressanta pensionsstrategin jag kom fram till är att om jag t ex går i pension vid 55 års ålder så tar jag ut de pensioner som går direkt med en uttagstid som sträcker sig fram till allmän pension kan tas ut (61 eller 63 års ålder). 

Årlig realisation av del av aktieportfölj

Jag kan inte säga att jag har lusläst författarens bok ännu, men en sak saknar jag: Jag funderar på att höja min konsumtionsnivå som pensionär genom att sälja av några procent av portföljen varje år.

Denna idé finns i två versioner:

1. Om jag behåller bolag som höjer sin utdelning med ett flertal procent om året borde utdelningen kunna hållas konstant även med hänsyn tagen till inflation.
2. Jag har inga arvingar och har därför inget intresse av att lämna något efter mig. Därför skulle jag kunna sälja av mer av portföljen än i punkt 1. Detta blir en intressant modell där jag måste prognosticera min livslängd (!). Modellen borde bli något i stil med att allt större del av portföljen (både i procent och kronor) måste säljas varje år för att kompensera för allt mindre utdelningsinkomster. Tror begreppet kan kallas en variant på burn rate.

Pensionering

Författaren skriver om att vid pension flytta till antingen landsbygden eller utomlands för att få ner kostnaderna.

Genom att realisera min Stockholmslägenhet och köpa billigt/ärva/få ett hus i Småland kommer mina kostnader att minska samtidigt som jag får en stor likvid som kan användas för att köpa fler utdelningsaktier.

Att flytta utomlands lockar däremot inte, däremot vill jag ha ekonomi att åka på ett flertal utlandsresor varje år.

Slutsats

Min slutsats är att mitt kapital kommer att vara för litet för att kunna generera tillräckligt med inkomster för mitt uppehälle och att jag därför behöver pension för att komplettera mina utdelningsinkomster. Eftersom mina pensioner kan tas ut tidigast vid 55 års ålder behöver jag garanterat jobba åtminstone 8 år ytterligare (är idag 47 år).

Mina huvudsakliga mål de närmaste 8 åren blir därför att

1. Försöka spara så mycket som möjligt,
2. Försöka få upp mina arbetsinkomster så mycket som möjligt,
3. Placera kapitalet till så hög tillväxt som möjligt.

Resten bryr jag mig inte om så mycket i dagsläget.

När jag är 55 år kan jag göra en skarp pensionsprognos för att se om det är möjligt att ta pension, om inte, jobba ett år till och gör en ny pensionsprognos.