Tilltagande marginalnytta

Begreppet "Avtagande marginalnytta" känner de flesta till och alla som läst grundkursen i nationalekonomi gör det helt säkert.

Med avtagande marginalnytta avses att ju fler enheter som man har desto mindre nytta har man av ytterligare en enhet.

I vissa intervall vill jag tvärtom mena att i stället marginalnyttan är tilltagande! Nobelprisvarning på den...

Denna revolutionerande teori vill jag tillämpa på min portföljs storlek.

2017 nådde min portfölj 1 MSEK vilket var trevligt, men det ändrade inte min tillvaro något. I mars i år nådde jag 2 MSEK - fortfarande inget livsavgörande.

Om fyra år hoppas jag ha nått de 3-4 MSEK som gör att jag kan gå i FIRE vilket gör att nyttan av den sista miljonen är oerhört mycket större än de första = tilltagande marginalnytta.

Vi säger att jag inte går i FIRE utan jobbar mig upp mot 5 MSEK. Det möjliga kapital uttaget ökar vilket är trevligt men inte livsavgörande = avtagande marginalnytta.

Försökt förklara min FIRE-plan för ej invigd

Häromkvällen försökte jag förklara min FIRE-plan för min bror.

Inledning

Saxat från min målsida:

• Mitt långsiktiga mål är att skapa en portfölj med så stor avkastning att jag kan få en behaglig levnadsstandard när jag tar ut tidig pension genom uttag* av portföljkapital kompletterad med först privat pension och tjänstepension och senare allmän pension.

*Nivån på eller strategin för detta uttag är inte helt satt men kan vara uttag av utdelningar (med eller utan försäljning av aktier), 4%-regeln eller uttag enligt Vanguards dynamiska hybridmodell. Slut citat.

I många blogginlägg nämner jag 2025-01-01 som planerad FIRE-tidpunkt men tidpunkten är underordnad målet ovan. Vidare nämns i målet utdelningar bara som ett exempel av uttagsmetod vilket är medvetet för att inte låsa mig. Trots detta nämner jag väl utdelningar i åtminstone hälften av mina inlägg. 

Med min bror var jag dock tvungen att vara mer konkret och prata pengar och tidpunkter för att han överhuvudtaget skulle förstå. Och då fick det bli utdelningar.

Samtalet

Nu över till samtalet som blev mycket kort då jag försökte pejla stämningen och se om jag kan ta upp detta senare.

Det som chockade mest var att min bror tyckte 20.000 kr/mån netto är alldeles för lite att leva på och det är det väl om man skulle bo kvar i stan. Men med ett avbetalt hus på landet, inga andra skulder och bil är 20.000 kr fullt tillräckligt, vilket bevisas av att min far lever bra så med 15.000 kr. Min bror vill ha mer än han tjänar som yrkesverksam för att gå i pension för att bland annat kunna göra många och lyxiga resor. Då sa jag att han åtminstone får jobba till 69 år och jag hellre är fri många år med OK inkomst än några år med väldigt hög inkomst. Dessutom är förutsättningarna för hög pensionärsaktivitet som bäst som "ung" pensionär. Gick inte in alls.

Dessutom ifrågsatte han att flytta tillbaka till "landet" (hatar verkligen Stockholmarnas uttryck att allt utanför tullarna är landet). Men som som jag känner nu är det närhet till natur, lugnare tempo, villaboende med rejäla utrymmen, mer privacy etc som lockar betydligt mer än det Stockholm erbjuder.

Han och hans sambo med två barn sparar inget alls trots nettoinkomster på ca 75.000 kr/mån ihop. Om några år har barnen flyttat ut och ekonomin borde kunna förbättras betydligt. Jag tror dock inte det kommer göra att ett sparande börjar göras utan det blir utgifterna på andra områden som kommer att skruvas upp. Det finns ett ess i ärmen och det är att min svägerska har 8-siffrigt arv att vänta som enda barn.

Jag kommer troligen inte att försöka ta upp ämnet igen på ett tag.

Att öka differentieringen lugnar magen

Efter att tidigare ha haft +90% i svenska papper har jag under senaste året kraftigt ökat de utländska, främst amerikanska, inslagen i portföljen.

Även om jag är långsiktig tittar jag nästan dagligen till portföljen och det är helt klart ofta så att när de svenska papprena går ner så går de utländska upp. Och tvärtom.

Idag t ex är mitt konto "ISK Sverige" ner 17.700 kr (-1,4%) medan "KF Utland" är upp 10.000 kr (+1,7%). Hade de varit lika stora (långsiktigt mål) hade de tagit ut varandra ännu mer.

Differentiering är helt klart bra för magen!

Större uttag närmar sig!

Har tidigare berättat att jag köpt bil till pappa för 150.000 kr år 2019. Han är +80 år och har aldrig sparat pengar så det kändes helt rätt att bjuda tillbaka då jag fått så mycket av honom.

Nu är det snart dags igen då pannan antingen behöver bytas ut eller ses över. Pannan är runt 25 år gammal och gick på olja först men blev efter några år konverterad till pellets. 

Alternativ 1

Se över pelletspannan vilket får följande konsekvenser:

• Lägre utgift
• Oklar livslängdsförlängning
• Ett tungt jobb för en 80-plussare att bära ned och ösa ur 16kg-säckar med pellets
• Sotning egen och av sotare
• Pelletsmagasinet klarar bara en dryg vecka vid sträng vinterkyla

Alternativ 2a

Byta ut pannan till värmepump för luft/vatten:

• Större utgift
• Många säkra år framför sig
• Underhållsfritt förutom enstaka servicetillfällen. Inga säckar gör att pappa kanske orkar bo ett par år extra i huset.
• Ingen sotning
• Kan lämna huset längre tid utan att riskera att det blir utkylt
• Sämre driftekonomi än bergvärme i längden

Alternativ 2b

Byta ut pannan till värmepump för berg:

• Ännu större utgift än luft/vatten
• Många säkra år framför sig, troligen några fler år än luft/vatten enligt vad jag läst
• Underhållsfritt förutom enstaka servicetillfällen. Inga säckar gör att pappa kanske orkar bo ett par år extra i huset.
• Ingen sotning
• Kan lämna huset längre tid utan att riskera att det blir utkylt
• Bättre driftekonomi än luft/vatten-värme i längden. Payback-tiden jämfört med luft/vatten bör ändå inte bli årtionden
• Det ska gå att borra då flera hus i närheten har bergvärme, men det verkar som att de flesta nyinstallationer är luft/vatten

Avslutning

Jag har tidigare skrivit att om jag följer minsta motståndets lag, samt om timingen är hygglig så är det sannolikt att det blir pappas hus (huset jag växte upp i) jag tar över när jag blir ekonomiskt fri. Om jag menar allvar med detta så kanske bergvärme ändå är det som är bäst i längden. Trots den höga initiala kostnaden, men det beror som sagt på payback-tiden..

Det handlar om ett hus på 100 m2 + 100 m2 källare från 1973 med vattenburen värme som ligger i södra Småland.

Har mina läsare någon input?

Vet att det lokalt i Småland finns åtminstone 3 st tillverkare av värmepumpar (CTC, Nibe och IVT). Är det svenskt (småländskt!) man ska ha i detta fall eller finns det japanska (Hitachi?) eller tyska alternativ (Bosch?) som är minst lika bra? Driftsäkerhet och driftekonomi ligger högre på önskelistan än inköpspris.

Dessutom verkar varje tillverkare ha i alla fall 2 modeller där den ena är det absolut senaste med mycket bra prestanda men med pris därefter. Dessutom har de en modell som har mer standardmässig prestanda och lägre pris.

Finns det tillval som man ska tänka på att eventuellt få med? Utbärning och deponi av det gamla får vi betala för, vilket inte tillhör vanligheterna i vår familj där vi brukar göra allt grovarbete själva. Frikyla (se kommentarer)  till bergvärme lät intressant.

Vad ska det kosta? Har sett siffror som säger ca 150' för bergvärme och 100' för luft/vatten efter ROT.

Portföljen tar ett 0,1 MSEK-skutt på rekordtid!

 

I skrivande stund med en nyöppnad USA-börs gick börsvärdet över 2,1 MSEK och det bara 7 dagar efter att 2,0 MSEK passerades. Rekord såklart men kanske inte hållbart?

Stigande börskurser leder till högre belåningsvärden och i vanliga fall brukar jag använda detta till att investera mer än jag totalt lönesparar och får i utdelning för att hålla belåningsgraden konstant. Nu tycker jag uppgången gått lite väl fort och använder i stället uppgången för att sänka belåningsgraden. I kronor är belåningen dock densamma.

Tidigare portföljvärdesmilstolpar:

2,0 MSEK 2021-03-04

1,9 MSEK 2020-02-11
1,8 MSEK 2020-01-17
1,7 MSEK 2019-12-17
1,6 MSEK 2019-11-04
1,5 MSEK 2019-09-13
1,4 MSEK 2019-07-04
1,3 MSEK 2019-02-04
1,2 MSEK 2018-07-27
1,1 MSEK 2018-05-15
1,0 MSEK 2017-12-11
0,9 MSEK 2017-06-15
0,8 MSEK 2017-02-15

Ettan kom, tvåan kom, trean kommer så småningom!

Jag har laddat för att andra millen skulle komma ända sedan innan Corona-fallet och nu är jag äntligen där! 

Detta är det största och viktigaste delmålet jag hoppats på i år och troligen till och med det största på flera år! Såklart lägger jag därför in det uppnådda målet på min målsida.

Rubriken hade jag tänkt ut långt innan Den tysta investeraren skrev sitt inlägg i november så jag använder den utan att skämmas!

Första miljonen

Första miljonen (1.000.318 kr) nåddes 2017-12-11 vilket jag skrev om här. Det är svårt att säga hur lång tid det tog att få ihop första miljonen, men jag vill minnas att jag var helt pank runt 2007-2009 så 8-10 år i alla fall. Ett annat sätt att räkna är att det tog 47 år då jag var just 47 år gammal när miljonen uppnåddes.

Andra miljonen

Att andra tog miljonen (2.002.579 kr) tog 39 månader är dock ett faktum vilket betyder att portföljen ökat med ca 25.699 kr/mån (allt inräknat). 

Den andra miljonen består till 45,6% (456.768 kr) av nettoinsättningar och till 54,4% (545.493 kr) av värdeutveckling (inklusive utdelningar, belåningsräntor, courtage, kapitalförsäkringsskatt, källskatt...). Intressant är att bruttoutdelningarna står för "bara" 37,9% (206.893 kr) av värdeutvecklingen. ISK-skatt och belåningsränteavdrag däremot ligger på inkomstdeklarationen och påverkar därför indirekt insättningarna. 

Tredje miljonen

För tredje miljonen kan man vid liknande börsutveckling förvänta sig att värdeutvecklingen står för ännu större del än den andra.

Om ytterligare 46-55 månader hoppas jag ha uppnått den tredje miljonen (samt kanske en halv miljon till) för att kunna gå i pension vid 55 år vilket låter görbart. Såklart får inte börsutvecklingen gå mig allt för mycket emot. Vidare finns alltid i bakgrunden att jag måste ha hälsan och jobbet i behåll för att allt ska gå i lås.

Avslutning

Det är dock alltså varken den första eller andra miljonen som gör mig ekonomiskt fri utan det blir troligen den tredje och som därmed känns minst lika viktig som den första och betydligt viktigare än den andra miljonen. Den första och andra miljonen är dock såklart nödvändiga steg för att nå en tredje.

Andra miljonen kommer jag att fira med en bra köttbit i egen stekpanna.

Antag att jag bommar utdelningsmålet för FIRE

Jag räknar med att behöva totalt 20.000 kr/mån netto för kunna att gå i pension 2025-01-01 vid 55 års ålder.

De 20.000 kr ska komma från utdelningar, privat- och tjänstepension.

• Antag att jag "bara" har 19.000 kr/mån varav 14.000 kr/mån är utdelningar.
• Antag vidare att portföljen har en utdelningstillväxt på 2% mer än inflationen.

I stället för att jobba ytterligare tid för att nå 20.000 kr/mån kan jag under några år sälja av en ytterst liten del av portföljen för att fylla upp till 20.000 kr/mån och låta utdelningarna komma upp till målet av sig själv. Jag menar: inte FAN kan jag jobba ett ytterligare år för att det saknas sketna 12.000 kr/år. Då måste det vara bättre att sälja av lite. Eller möjligen ha en lite buffert för konsumtion vilket blir samma sak.

PS Jag är inte beredd att ha en lägre konsumtionsnivå de första åren som pensionär. Detta beror dels på att kostnaderna kommer att vara extra höga då jag ska byta boende och men framför allt att jag som "ung" pensionär hoppas ha energin att hitta på mycket saker (resor, hobby mm).