Månadsuppdatering januari 2018

Januari blev en trist månad där det mest anmärkningsvärda är ett riktigt bra lönesparande. 

Det är tydligt att man som utdelningsinvesterare där slutmålen ligger många år framåt måste ha delmål att motivera sig med under tiden.

Inkomster & Sparande

Denna månad blev det lite mer än en ren månadslön (26.400 kr) med 27.574 kr på kontot, vilket beror på jourersättning, men jag har även varit sjuk i jul vilket tar tillbaka en del pengar. 

50 kr i sidoinkomster från Sponsorhuset.

Total inkomst 29.539 kr gör att jag inte når målet minst 30.000 kr varje månad i år, men är ändå 16,9% mer än förra årets januari med 25.266 kr. Hade jag inte varit sjuk hade fått över 30.000 kr.

Löneinkomst: 27.574 kr

Utdelningar: 1.915 kr
Sidoinkomst: 50 kr

Total inkomst: 29.539 kr

Lönesparande: 18.500 kr

Återinvesterade utdelningar: 1.915 kr

Sparande inkl utdelningar: 20.415 kr

Sparkvot: 69,1 %

Tanken är att ha exakt en normal nettomånadslön (just nu 26.400 kr) kvar på lönekontot dagen innan lön som buffert och att resten sätts över till sparandet.

Månadens sparkvot blev 69,1% vilket är riktigt bra för att vara "årets fattigaste månad"...

Utdelningar

I år kan jag börja jämföra månadens utdelningar med samma månad föregående år, då jag hållit på tillräckligt länge.

Månadens utdelningar blev 1.915 kr och är därmed en ökning med finfina 117% eller 1.032 kr jämfört med förra årets 882 kr (för detaljer se Google Spreadsheet).

Utdelningarna på rullande 12 månader ökar därmed något från 3.534 till 3.620 kr/mån. Framåt mars-maj väntar jag mig en rusning uppåt för kurvan nedan.

Frihetskvoten & Arbetsfridagen

Mitt egna mått Arbetsfridagen flyttar sig en dag bakåt denna månad till 4/10.

Frihetskvoten definieras som:

Erhållna utdelningar / Utgifter = Frihetskvot

Utdelningar och utgifter anges som genomsnitt på rullande 12 månader

Frihetskvoten kan alltså påverkas av förändringar i utdelningar och/eller utgifter.

Frihetskvoten visar alltså hur väl dagens utgifter täcks av dagens utdelningar.

Frihetskvoten ökar bara något från 24,25 % till 24,59 % och jag närmar mig ett stort delmål om 25 % som innebär ett kvartals eller 3 månaders frihet. Se Google Spreadsheet för mer detaljer.

Portföljvärdet

Portföljvärdet var 2017-12-31 990.304 kr och har efter en stark början av januari varit stabilt över 1 MSEK för att de senaste dagarna falla ihop rejält igen, men registreras alltså bara när något intressant delmål eller datum passeras.

Sparkvotens långsiktiga utveckling

På mitt Google kalkylark som började som ett projekt för att hela tiden ha koll på min portfölj finns mycket mer information än så, där kanske Sparkvoten är allra viktigast.

Sparkvoten är komplex då den beror på såväl inkomst som utgifter och alltså kan förbättras av högre inkomster och/eller lägre utgifter.

Det är lätt att kortsiktigt hålla en hög sparkvot, men att år efter år hålla en hög sparkvot imponerar på mig. Därför kommer jag att följa upp min ackumulerade sparkvot.

Värre ändå än kortsiktigt höga sparkvoter är bekanta som säger att de sparar stora summor, men med jämna mellanrum tömmer kontot för att köpa något materiellt eller kanske en resa.

Då jag inte har någon buffert att tala om (1 nettomånadslön) kan det någon gång bli tal om uttag från sparandet och då blir såklart sparkvoten negativ. Jag har dock hittills klarat mig utan uttag, men ser inte som uteslutet att ett större uttag behöver göras i framtiden. Om pengabehovet inte uppkommer plötsligt börjar jag med ett sparande på ett sparkonto för målsparande. Målsparandekontots sparande läggs in som sparande och blir inte konsumtion förrän kapitalet plockas ut: Alltså den månad jag köper vitvaror för 15.000 kr från sparkontot, sätter jag in 15.000 kr på kapitalkontona som vanligt och nettot för lönesparandet blir då 0, men jag har ändå pengar att köpa månadens aktier för.

Kortsiktigt målsparande enligt ovan är enligt mig inget sparande utan uppskjuten konsumtion, men här finns inga bergfasta gränser. Även mitt sparande är uppskjuten konsumtion, med skillnaden att min konsumtion finns mycket längre fram i tiden.

I och med att jag har haft en relativt kraftigt ökande lön och räknar in utdelningar i min sparkvot har nämnaren för uträkning av sparkvot ökat kraftigt sedan 2013. Dess bättre har sparandet ökat i än större grad, vilket har haft en positiv effekt på sparkvoten. Inget snack om att det är lättare att spara om man har en vettig lön.

En större ekonomi med större inkomster gör att de tidiga månaderna med mindre inkomster får mindre inverkan på den ackumulerade sparkvoten än senare månader.

Därför visar jag den ackumulerade sparkvoten sedan augusti 2013 och framåt, även om jag inte började på allvar förrän 2016. Denna blir såklart mer och mer trögrörlig för varje månad som läggs till. För att se lite mer färska uppgifter som inte påverkas av en gammal och svag historik lägger jag in även rullande 12 månader.

Redan till slutet av året visar prognosen att jag kommer att ligga på en ackumulerad sparkvot på 41-42%. Det finns inget mål för ackumulerad sparkvot, då jag inte kan påverka de historiska värdena.

I stället ligger sparkvotsmålet på rullande 12 månaders medelvärde med 54,0% vilket är en liten höjning från förra årets utfall 53,4%.

Söka nytt jobb eller inte? That's the question!

Har funderat på hur min stressnivå, arbetstid och lön varierat under mitt arbetsliv. Intressantare är dock vad jag ska göra med resten av mitt arbetsliv.

1. Karriärsperioden

Direkt efter universitetet (slutet av 90-talet och en bit in på 00-talet) när jag skulle göra karriär jobbade jag väldigt mycket, sällan under 60 tim/vecka, men ofta mer. Dessutom var stressnivån hög. Detta kunde bara sluta på ett sätt och det gjorde det också: Jag gick in i väggen! Pengarna var bra, men utflödet var lika stort som inflödet ändå.

2. Återhämtningsperioden

Därefter hade jag en period med enklare arbeten och mycket lägre lön, men ingen stress på arbetet. Det fanns dock en stress över att pengarna inte skulle räcka och det var inte tal om något sparande. Dessutom fanns det en stress över att jag inte tog till vara på min utbildning och tidigare arbetslivserfarenhet vars värde devalverades för varje år som gick.

3. Vägen tillbaka-perioden

Sedan 2013 har jag återigen ett kvalificerat heltidsarbete men med låg stressnivå på alla plan: relativt säker anställning, använder min utbildning och tidigare erfarenheter, pengarna räcker med marginal och arbetet i sig är inte heller stressande.

Lönen nu ligger med 33.000 kr/mån på en mellannivå av ovanstående perioder och med en ganska låg kostnadsnivå tillåter den mig att spara en ansenlig summa varje månad. Jag känner dock att lönen är i lägsta laget och egentligen borde upp med i alla fall 5.000 kr även för nuvarande tjänst på nuvarande företag.

4. Nästa steg?

Jag funderar på om nuvarande anställning ska bli min sista innan jag kan pensionera mig om 7-10 år, eller om jag ska försöka mig på att göra ett kliv till på karriärsstegen?

Detta talar emot att byta jobb:
- Man vet vad man har men inte vad man får.
- Nuvarande arbetsgivare är troligen på väg in i en tillväxtfas som dels kan renodla mina uppgifter åt det håll jag vill, dels höja min lön.
- Möjlighet att senare gå ner till deltid: med renodlade arbetsuppgifter och med ett välorganiserat arbetssätt kan jag troligen gå ner till deltid senare (lediga fredagar?) utan att det skulle kosta för mycket.
- Jag är faktiskt inte jättehungrig på ett nytt jobb.
- Jag mår bra där jag sitter nu och har bra balans mellan fritid och arbetstid samt ingen stress. Efter att jag "väggat" är min stresstolerans mycket sämre.

Detta talar för att söka och kanske byta jobb nu:
+ De senaste åren har gett mig en bra erfarenhetsplattform att söka jobb från.
+ Möjlighet att vara ganska kräsen med nya jobberbjudanden då jag sitter bra där jag sitter.
+ Möjlighet till ett rejält karriärskliv direkt, både vad gäller lön och arbetsinnehåll.
+ Jag är nu nästan 48 år och om jag ska söka nytt jobb är det nu det ska ske, då det blir svårare och svårare för varje år som går. Kanske är det redan för sent?

Just nu lutar jag åt att stanna kvar på nuvarande jobb fram till jag slutar jobba. Men det behövs nog inte mycket mer än ett dåligt lönesamtal eller ett dåligt utvecklingssamtal för att tända gnistan.

Sammanställning utgifter 2017

Runt nyåret vimlar det med inlägg med diverse årssammanställningar och här kommer ytterligare en. Bara jag har redan skrivit tre sådana inlägg tidigare (Uppföljning mål, Hur långt täcker mina utdelningar mina utgifter? och Årskrönikan).

Detta är första gången jag gör en sådan här sammanställning och jag har inte haft någon budget för året, så siffrorna får stå för sig själva. Inte heller för 2018 har jag någon budget, men nästa år ska jag kunna jämföra med 2017.

Jag är ingen kvittosamlare utan har tagit kontoutdraget för 2017 och angivit kontoklass och konto för varje notering. Detta fungerar ganska bra då jag inte använder kontanter längre, även om vissa noteringar var svåra att identifiera.

Förutsättningarna: Jag bor själv i en bostadsrättslägenhet i Stockholm, arbetar i stan och jobbpendlar med elcykel och cykel.

Totalt har jag enligt kontoutdraget haft utgifter på 169.735 kr under 2017, vilket motsvarar 14.144 kr/mån. Detta är små utgifter i den riktiga världen, men bland mina bloggkollegor framstår jag som en riktig slösare. Mitt mål för 2018 är därför att minska kostnaderna något, särskilt i förhållande till inkomster och sparande.

Nedan följer en uppdelning av utgifterna i kontoklasser och därefter en analys av respektive kontoklass.

Uppdelning i kontoklasser

Kollade på tavlan från TV3:s Lyxfällan som har 7 kontoklasser:

Jag tar dock inte med "Sparande" som är sönderanalyserat i alla andra blogginlägg. "Kläder" är inget stort konto för mig och får gå in under "Övrigt". Även "Lån" tar jag bort (Bostadslån ligger under "Bostad") och lägger in mitt Studielån under "Övrigt". Då hamnar jag på 4 kontoklasser med följande utgiftsfördelning:

Detta säger inte så mycket utan jag hoppas kunna göra en jämförelse nästa år.

Bostadsutgifter

De totala bostadsrelaterade utgifterna blev 67.250 kr eller 5.604 kr/mån, vilket får anses vara OK för ett singelhushåll i Stockholm. Det motsvarar 39,6% av de totala utgifterna.

För 2018 räknar jag med en betydande ökning av bostadsutgifterna då:

• Brf-avgiften (38.893 kr) har redan höjts 10% till 2018 p g a stora genomförda renoveringar (tak, fasad, dränering, fönster). Den kommer dock ligga stilla eftersom en månadsavgift avseende 2016 råkade betalas först 2017.
• Bolån (22.559 kr) kommer att minska något p g a byte av bank, se Bankbyte. Obs att bolånen är brutto (dvs hela utgiften) och att det avgår 30% i ränteavdrag.
• El och Försäkring (4.421 resp 1.377 kr) kommer att ligga hyggligt stilla.
• Underhållskostnaderna (0 kr) måste upp för att hålla bostaden i skick. Närmast i tid ligger nya vitvaror samt lite ommålning.

Matutgifter

De totala livsmedelsrelaterade utgifterna blev 32.271 kr eller 2.689 kr/mån, vilket är för mycket för ett singelhushåll och motsvarar 19,0% av utgifterna. Faktiskt är det dock lite lägre än jag trodde.

För 2018 hoppas jag på en minskning av de totala matutgifterna genom att:

• Livsmedel (14.578 kr) minskar något eller åtminstone håller sig oförändrade genom att laga mer mat från grunden. Dessutom hoppas jag på mindre godis och snacks. Detta är förutom en satsning på lägre matutgifter även en del av min satsning på bättre hälsa.
• Utemat (17.692 kr) minskar rejält genom att mer mat lagas själv eller i värsta fall så ersätts vardagslunch i stor utsträckning av helfabrikat.

I "Livsmedel" ingår allt som köps i livsmedelsbutik såsom tvätt, disk, hygien etc förutom ren mat. Även besök på Systemet förs hit.

I "Utemat" ingår även alkohol köpt på krog.

Transportutgifter

Transportutgifterna blev 17.102 kr eller 1.425 kr/mån, vilket är mycket för en person utan bil, men egentligen inte så farligt totalt sett. Det motsvarar 10,1% av de totala utgifterna.

För 2018 blir det en trolig rejäl minskning av transportutgifterna genom att:

• Cykelutgifterna (14.342 kr) blir mycket lägre då jag nu har 2 bra cyklar (elcykel + vanlig) som bara behöver lite underhåll, försäkring, tillbehör och cykelkläder.
• Kollektivtrafik (2.660 kr). Trots att jag nästan alltid cyklar blir det en del kollektivtrafik och kanske det går minska utgiften några hundralappar genom att cykla ännu mer.
• Bilutgifterna (100 kr) ligger under brusnivå och kostnader för bil kan komma att öka något 2018. Det finns dock inga bilköparplaner så länge jag bor kvar i Stockholm.

Längre resor räknar jag till kontot "Resa & Nöje" som ligger under kontoklassen "Övrigt".

Övriga utgifter

Övriga utgifter blev 53.112 kr totalt:

För 2018 vet jag inte vad om det totalt kan bli en minskning eller blir en ökning då:

• Inventarier (14.428 kr) innefattar främst lösöre i lägenheten inklusive hemelektronik. Jag ser inga större investeringsbehov just nu och tror på en minskning.
• Studielån (11.206 kr) kommer att öka då lönen som betalningarna baseras på har ökat (trevligt!).
• Resa & nöje (10.853 kr) kan komma att öka då jag 2017 genomförde bara en utlandsresa där målet är 2. Nöjen som innefattar bl a bio och andra inträden hoppas jag ska öka 2018. Hit räknas även längre tågresor än kollektivtrafikens.
• Abonnemangsutgifterna (4.632 kr) är redan ganska låga då 1) Internet & fasttelefon ingår i Brf-avgiften, 2) Arbetsgivaren betalar mobiltelefonen och jag har inte längre Spotify eller Netflix. Utgiften består främst av kabeltv och förväntas minska något i år.
• Gåvor (3.677 kr) är julklappar och födelsedagspresenter till mina 2 brorsbarn och förväntas bli relativt lika.
• Kläder (3.025 kr) ligger ganska lågt då det innefattar även sportutrustning. Kan komma att öka något för vanliga kläder. Sportgrejor har jag ganska bra.
• Hälsovård (2.093 kr) är ett eftersatt område som innefattar bl a medicin, frisör, sjukvård och tandvård. Speciellt tandvård är ett område där jag faktiskt vill satsa lite pengar i år.
• Spel (2.000 kr) är alltså spel på bl a Lotto och Stryktipset. Jag hoppas minska till hälften.
• A-kassa (1.200 kr) känner jag att jag måste ha även om jag sitter ganska säkert på min arbetsplats. I år blir det ingen skillnad, men jag har funderingar på att gå med i facket, vilket skulle höja kostnaden markant. Främst är det inkomstförsäkringen jag är ute efter.

Slutkommentar

Det är tydligt att sammansättningen av utgifterna kommer att förändras markant när jag som pensionär kommer att bo i villa med bil, men just nu nöjer jag med att se vad jag kortsiktigt kan göra med utgifterna så länge jag bor och jobbar i Stockholm.