2003-2012
2003-2012 är en tid när jag går från visstidsanställning till visstidsanställning och däremellan ibland arbetslös. Jag handlar aktier genom swingtrading och daytrading, där jag har förträngt exakt hur det gått, men med ganska stora förluster. Inkomsterna räcker knappt till utgifterna. Inget sparande.2013-2015
2013 gör jag en omstart med mitt liv och börjar en stabil tillsvidaretjänst på en fast arbetsplats. Det finns ca 500.000 kr kvar från tradingen, nu på ett räntekonto. Några få tusenlappar per månad sparas.2016
2016 är jag fortfarande kvar på samma arbetsplats, trivs bra och lönen börjar komma upp lite. Jag tittar in på minPension och inser förskräckt att jag inte kommer att kunna gå i pension ens vid 65 år med en vettig konsumtionsnivå och att något därför behöver göras.
Vid tidigare aktiehandel har jag aldrig brytt mig om de ynka procenten utdelning som ett företag delar ut. Men nu läser jag om utdelningstillväxt, sparkvot, utdelningsandel, återinvestering, ränta-på-ränta mm och ser att utdelningsinvestering är något för mig.
Jag vågar inte investera alla de 700.000 kr jag har direkt då jag inte vet var börsen står. I stället bestämmer jag mig för att under något år köpa utdelande aktier för beloppet även om jag vet att "time in market" oftast slår "timing the market".
Under året läser jag bloggar där en del sparar åtminstone runt halva sina lön vilket jag finner fascinerande och jag börjar titta på mina egna kostnader. Detta leder till en i mina ögon fantastisk sparkvot på 43,3% exklusive utdelningar för helåret 2016. Sparkvoten ger mig 121.000 kr i nysparande att köpa aktier för.
Redan under 2016 ser jag styrkan i utdelningsinvestering och i stället för att gå i pension vid 65 år med en bra pension börjar jag nu tro på att bli fri åtminstone vid 62 år.
Precis i slutet på året startar jag min blogg för att skriva ner mina tankar.
2017-2019
Jag är fortfarande kvar på samma arbetsplats. Löneutvecklingen har stagnerat och kanske jag borde se mig om efter något nytt, men energin är inte riktigt där.
Första gången jag nämner att sluta jobba redan vid 55 år är 2017-05-24 i detta blogginlägg. Jag tror dock inte riktigt på det, utan 55 år är vald för att det är då tjänstepensionen och privat pension kan hjälpa upp inkomsten och därför är den tidigaste pensionsålder som är ens teoretiskt möjlig.
Ett par månader senare släpper jag första upplagan av min stora Pensionsplan som ska uppdateras varje år fram till dess den visar att jag kan gå i pension med den konsumtionsnivå jag önskar.
Ett par månader senare släpper jag första upplagan av min stora Pensionsplan som ska uppdateras varje år fram till dess den visar att jag kan gå i pension med den konsumtionsnivå jag önskar.
2025?
När jag skriver sista? Pensionsplanen runt midsommar 2024 hoppas jag den visar att jag kan gå i pension 2025-01-01, men gör den inte det får jag arbeta ett tag till, inte nödvändigtvis ett helt år.
Jag ser det absolut inte som misslyckande om det blir senare än 2025 (55 år) utan varje dag som jag kan gå i pension innan vad jag kunde gjort utan min "Utdelningsmaskin" räknas som en vinst.
Jag ser det absolut inte som misslyckande om det blir senare än 2025 (55 år) utan varje dag som jag kan gå i pension innan vad jag kunde gjort utan min "Utdelningsmaskin" räknas som en vinst.
Hejsan US! Väldigt intressant och kompakt sammanfattning! Usch ja, måste känts hemskt att inse det du gjorde om pensionsstatusen. Redan nu känns det säkert 100 ggr bättre antar jag.
SvaraRaderaDu såg verkligen den viktigaste meningen i hela inlägget: "inser förskräckt att jag inte kommer att kunna gå i pension ens vid 65 år med en vettig konsumtionsnivå". Kommer väl ihåg detta tillfälle.
RaderaNu känns det mycket bättre. Ska bara försöka få upp kvaliteten på min insats på jobbet för att sitta lite säkrare och kanske på köpet få lite högre lön.
Problemet är att min energinivå är kroniskt låg sedan jag brände ut mig så jag måste jobba smartare inte hårdare.
Tack för kommentar!
Tack för en bra inspiration för att själv ta tag i en utdelningsportfölj som jag tror skulle passa mig. Nu har jag läst från första inlägget till sista och det en fin resa du gjort sedan 2016.
SvaraRaderaSjälv är jag också född 1970 vilket gör vissa jämförelser lättare.
Några frågor bara, du nämner inga extrainkomster från bloggen. Blir där inget på reklam intäkter tex?
Och nästa fråga är ärlig men kanske morbid för vissa. Jag tittar bara på min egna föräldrar och inser nu att dom kommer inte vara med för evigt. Hur hanterar du ev arv. Finns dom bara i huvudet och inte på pappret så att säga?
Wow. Du har läst allt. Någon gång har jag också bläddrat igenom för att se om jag har utvecklats eller ändrat mig.
RaderaInga extrainkomster från bloggen ännu. För lite besökare, men det är ökande så kanske. Google har en gräns på minst 700 kr innan utbetalning som jag inte har nått så det är inga jättesummor.
Däremot andra extrainkomster såsom enkäter och intervjuer får jag någon krona för ibland. Men det ska systematiseras och ökas. Särskilt som pensionär vill jag ha någon extra krona samt något att göra.
Jag har bara pappa som inte har något kapital förutom en villa i Småland värd någonstans mellan 1 och 1,5 MSEK utan lån som jag någon gång får hälften av. Om du läst allt vet du att jag vill flytta ner till Småland och det "morbida" som du säger är väl att jag funderat på att tidpunkten faktiskt kan sammanfalla hyggligt med när huset blir tomt av naturliga skäl (2025 vore pappa 86 år och jag 55 år).
Tack för vad som är din första kommentar hos mig tror jag!
Tack för snabbt svar och jo du har helt rätt, det var mitt första inlägg nu när jag så att säga hunnit ikapp din blogg. :-)
SvaraRaderaOkej, då förstår jag dina tankegångar lite bättre och hur det taktar med 2025.
Jag listar lite likheter och skillander mellan oss mest för att bli sporrad och få lite feedback på hur jag står och hur min resa måste se annorlunda ut jämfört med din. Grejen är att jag har inte satt något mål ännu när jag vill/kan gå i pension. Enda anledningen jag börjat titta på detta är att jag vill inte hamna i samma sits som min mor som jobbabde på post och bank nästan hela sitt liv samt åkte ut i den stora bankomstöpningen i slutet på 90-talet och sen fick hanka sig fram innan hon blev pensionär.
Likheter:
- Född 1970 :-)
- Jag har testat swingtrading, FX-daytrading, etc och loosat en del genom åren som du nämner också. Långsiktigt är det oerhört svårt och det är därför jag gör detta omtag på hela strategin.
- Jag var nära att gå in i väggen för några år sen och känner också att det här med att göra karriär är inget för mig. (Dels börjar vi bli för gamla och jag har ingen högskole)
- Har en summa av ca 300k varav 200k just nu i aktier på ISK och KF. (Vill ha en liten likvid kvar eftersom börsen känns väl övervärderad just nu)
- Kommer att köra din strategi och bryr mig inte så mycket om totala portföljvärdet. (Lättare sagt än gjort psykologiskt och eftersom jag inte gjort detta förut vet jag inte hur jag kommer att reagera om börsen dippar 30%)
- Kommer att belåna portföljen men inte mer än 10-15%
Skillander:
- Familjesituationen, jag är gift och vi har två tonårsbarn vilket är en dyr period av livet kan jag konstatera ;-)
- Min sparkvot kommer att vara lägre, gissar runt 20-25% och det inkluderar amortering.
- Vi hittade vårt "drömhus" redan för 5 år sen och slog till. Huset kostade 4,4M och idag har vi 2,7M i lån. Jag skulle vilja ha ner det till 1,5M, (vars 750k) för att känna mig tillfreds.
- Jag har ingen högskoleutbildning och började jobba 1988 och har jobbat sen dess med undantag för 1993 då jag gick arbetslös i den lågkonjukturen som var då under ett år ungefär. Jag har har haft moderata inkomster i stil med dig fram till 2014 då jag bytte arbetsplats och fick ett större ansvar.
- Fick då en bra tjänstepension som taktar 15k i månaden som blir min kompensation istället för högre sparkvot. (Denna är såklart guld värd men blir svår att avstå den dan man väljer att sluta samt har den en inlåsnings på jobbet jag har. Svårt att hitta en annan arbetsgivare som är villig att ge en liknande lösning)
- Jag vill ha mer än 20k i månaden. Kan tänka mig en lägenhet utomlands eller längre vistelser på ålderns höst och med tanke på att vi inte "hinner" amortera av allt på huset innan vi fyller 65 år.
Tack för tipset om MinPension (den gamla versionen) jag ska testa denna och räkna lite fram o tillbaks.
Svarar på några punkter:
SvaraRaderaDet här med att ha torrt krut för att köpa i nedgången kommer aldrig att hända då flesta inte vågar köpa då. Jag är i stället alltid fullinvesterad. Påminner om en kompis som sålde lägenhet med vinst och tillfälligt flyttade in i hyreslägenhet för att flytta när det fallit. Detta var över 10 år sedan och han väntar fortfarande...
Väldigt bra att du har ditt "drömhus" - antar du menar att optimalt är att bo där tills det blir för tungt att bo i hus. Du kan vara långsiktig med allt du gör på huset.
Fantastisk tjänstepension!
Då ni är 2 personer blir pengabehovet lite mindre (allt annat lika) än för mig som är själv. Eventuellt kommer jag justera upp mitt pengabehov från 20 till 22-23.000 kr/mån (plus inflation) till 2025. Bara ett par tusen kr/mån gör stor skillnad om allt hamnar på nöjen!
Gamla minPension är ett väldigt bra tips som inte marknadsförs hårt, då det ju faktiskt fattas en del i den nya.
Jag kan tänka mig du har rätt angående det här med nedgången och köp. Har en kompis som funderat likadant fast i avseende på börsen. Han gjorde några hundratusen på aktier för några år sen och sen har han aldrig kommit på tåget igen och jag tror inte han kommer att göra det heller. Det är hela tiden för dyrt tycker han. :-)
RaderaHuset är bra att bli gammal i och vi får användning av dom andra rummen när barnen flyttar ut så småningom utan att det känns "tomt". Relativt nytt (7år) så räknar med att det blir minimalt med nån större renovering. Visst på 20 år kanske ett kök eller ett badrum men samtidigt känner man då kanske att det är dags att flytta till lägenhet. Vi flyttade till ett enplanshus också som var viktigt för oss för att kunna bo länge i och slippa trappor.
Jag funderar på mitt mål och 58 år känns inte onåbart. Jag nämnde det för hustrun och hon var helt oförstående. Och ska sanningen fram så trivs jag hyfsat på jobbet även om det är stressigt emellanåt men har blivit duktigare på att slå av mig och släppa stressen sen jag var nära att bränna ut mig för några år sen. Egentligen tror jag mest att det är känslan av att kunna ta beslutet jag är ute efter att vara "friherre".
Ang minPension så tror jag det är lite medvetet från deras sida att inte kunna laborera i den nya på samma sätt som den gamla versionen för att inte uppmuntra till för tidig pension.