torsdag 25 maj 2017

Elcykel - både bättre ekonomi och bättre hälsa



Transportstyrelsen definierar elcykel som ett:

  1. elfordon med trampor; max 250 watt som bara kan förstärka trampningen upp till 25 km i timmen.
  2. elfordon utan trampor med maxhastighet 20 km i timmen; (a) max 250 watt eller (b) självbalanserande (ex. Segway).
  3. elfordon utan trampor, som är avsedda för personer med fysisk funktionsnedsättning. De har ingen effektbegränsning men en maxhastighet på 20 km i timmen (ex. elrullstol, el-skoter).
Om en cykel med elassistans avviker från dessa krav kommer fordonet inte längre anses vara cykel, utan kommer troligen anses vara en moped med andra krav och förutsättningar för att få brukas i trafik. (källa: https://www.transportstyrelsen.se/sv/vagtrafik/Fordon/Fordonsregler/Cykel/).

Det som vanligtvis avses som en elcykel är ett fordon av kategori 1 ovan.

Anledningen till att jag skriver detta inlägg på en ekonomiblogg är att det går att spara pengar, tid samt kan ge förbättrad hälsa att cykla elcykel.

Jag har jobbpendlat året runt 2 x 12 km med elcykel genom Stockholm City i 2 år nu.

Flera bekanta och kollegor tycker det är fusk med elcykel men de har inte fattat grejen: jag ersätter alltså SL-kortet á 830 kr/mån med en elcykel som gör att jag kommer fram till jobbet fräschare, säkrare, billigare och mer vältränad än om jag tar tunnelbanan.

Ett alternativ är förstås vanlig cykel som kan kosta mycket mindre men då är det svårt att komma fräsch till jobbet.

En bra elcykel kostar över 20.000 kr vilket avskräcker många vilket är mycket pengar även jämfört med en sämre begagnad bil, men då skiljer sig driftskostnaderna åt avsevärt.

Elcykelns höga pris gör dock att jag rekommenderar ett bra SSF-godkänt lås som du kan använda för att låsa fast cykeln i något. Jag rekommenderar även en extra försäkring med självriskeliminering i tillägg till hemförsäkringen. På detta sätt blir det inte så dyrt när/om cykeln blir stulen.

Numera åker jag kollektivt för mindre än 100 kr/mån och därmed kan jag räkna av mer än 700 kr/mån av elcykelns pris varje månad (månadskortet på SL kostar 830 kr). För att inte tala om mina kollegor som kör bil till jobbet: de betalar parkering hemma minst 500 kr/mån, trängselskatter runt en tusenlapp/mån. Parkering vid jobbet på våra platser är än så länge gratis. Och detta är innan vi pratat om bränslekostnad och andra bilkostnader (allra helst avskrivningar som vi ekonomer kallar det, eller värdeminskning för gemene man).

onsdag 24 maj 2017

När har jag råd att sluta jobba?


Även jag har köpt och läst Miljonär innan 30:s bok "Så kan du också bli miljonär innan 30 och pensionär innan 40": http://miljonar.blogspot.se/p/min-bok.html

Idag skriver jag om mina insikter och slutsatser från bokens nionde kapitel "När har du råd att sluta jobba?".

Jag har sparat för lite, har för stora krav på levnadsstandard, har tjänat för lite och är för gammal (47 år) för att gå i riktigt tidig pension såsom författaren tänkt sig göra, men hoppas kunna pensionera mig vid 55 års ålder eller något senare.

Utdelningar

Författaren skriver i kapitel 9 bl a om utdelningsmetoden. Den bygger på direktägande i utdelande aktier där utdelningen plockas ut för att betala uppehället. Hela mitt kalkylblad  Utdelningsutveckling bygger på att jag ska kunna se hur en allt större del av mitt uppehälle skulle kunna betalas av utdelningar om jag inte arbetade.

Grundidén är att köpa välskötta, stora, stabila bolagsaktier med utdelningstillväxt som dessutom aldrig ska säljas.

En fråga där jag inte riktigt bestämt mig är om jag åtminstone delvis ska växla över till högutdelande bolag med låg eller ingen utdelningstillväxt när jag väl går i pension. Detta för att kunna öka konsumtionen och kanske bara ha utdelningstillväxt motsvarande inflationen.

Tidigare har jag tyckt att det är ett problem att mina utdelningar inte ligger så väl spridda över året. Författaren har en lika genialisk som enkel lösning på detta: Sätt in förra årets utdelningar på ett sparkonto så vet du exakt hur mycket du har att röra dig med året efter.

Pensionsinkomster

Författaren inspirerade mig att se över min pension på https://www.minpension.se/ vilket jag inte tidigare gjort, i a f inte ordentligt.

Jag har genom åren varit både arbetare och tjänsteman på olika arbetsplatser och har därför några olika tjänstepensioner. Tyvärr har jag även varit arbetslös och anställd hos arbetsgivare utan tjänstepension. Dessutom har jag tidigare pensionssparat privat. Mina pensioner är:

1. Allmän pension
Inkomstpension med tidigaste uttag 61 år (ändras nog till 63 år) och är livsvarig
Premiepension med tidigaste uttag 61 år (ändras nog till 63 år) och är livsvarig

2. Tjänstepension
ITPK (3 olika) med tidigaste uttag 62 år och kortast uttagstid 5 år
Avtalspension SAF-LO (3 olika) med tidigaste uttag 55 år och kortast uttagstid 5 år

3. Privat pension
IPS med tidigaste uttag 55 år och kortast uttagstid 5 år
Reflex med tidigaste uttag 55 år och kortast uttagstid 5 år
De enda av ovanstående som fortfarande har inbetalningar är en av Avtalspension SAF-LO samt såklart Inkomstpension och Premiepension.

Den mest intressanta pensionsstrategin jag kom fram till är att om jag t ex går i pension vid 55 års ålder så tar jag ut de pensioner som går direkt med en uttagstid som sträcker sig fram till allmän pension kan tas ut (61 eller 63 års ålder). 

Årlig realisation av del av aktieportfölj

Jag kan inte säga att jag har lusläst författarens bok ännu, men en sak saknar jag: Jag funderar på att höja min konsumtionsnivå som pensionär genom att sälja av några procent av portföljen varje år.

Denna idé finns i två versioner:

  1. Om jag behåller bolag som höjer sin utdelning med ett flertal procent om året borde utdelningen kunna hållas konstant även med hänsyn tagen till inflation.
  2. Jag har inga arvingar och har därför inget intresse av att lämna något efter mig. Därför skulle jag kunna sälja av mer av portföljen än i punkt 1. Detta blir en intressant modell där jag måste prognosticera min livslängd (!). Modellen borde bli något i stil med att allt större del av portföljen (både i procent och kronor) måste säljas varje år för att kompensera för allt mindre utdelningsinkomster. Tror begreppet kan kallas en variant på burn rate.

Pensionering

Författaren skriver om att vid pension flytta till antingen landsbygden eller utomlands för att få ner kostnaderna.

Genom att realisera min Stockholmslägenhet och köpa billigt/ärva/få ett hus i Småland kommer mina kostnader att minska samtidigt som jag får en stor likvid som kan användas för att köpa fler utdelningsaktier.

Att flytta utomlands lockar däremot inte, däremot vill jag ha ekonomi att åka på ett flertal utlandsresor varje år.

Slutsats

Min slutsats är att mitt kapital kommer att vara för litet för att kunna generera tillräckligt med inkomster för mitt uppehälle och att jag därför behöver pension för att komplettera mina utdelningsinkomster. Eftersom mina pensioner kan tas ut tidigast vid 55 års ålder behöver jag garanterat jobba åtminstone 8 år ytterligare (är idag 47 år).

Mina huvudsakliga mål de närmaste 8 åren blir därför att
  1. Försöka spara så mycket som möjligt,
  2. Försöka få upp mina arbetsinkomster så mycket som möjligt,
  3. Placera kapitalet till så hög tillväxt som möjligt.
Resten bryr jag mig inte om så mycket i dagsläget.

När jag är 55 år kan jag göra en skarp pensionsprognos för att se om det är möjligt att ta pension, om inte, jobba ett år till och gör en ny pensionsprognos.

tisdag 11 april 2017

Månadsuppdatering april 2017





En underbar månad med både ett utdelningsrekord och hela 2 passerade delmål!

Portföljvärde

Även om portföljvärdet är något som jag undviker att titta på, kan jag med glädje konstatera att mitt totala sparande på Avanza (inklusive pension och barnspars-KF) under april passerat 1 MSEK (2017-04-12). Detta värde kommer inte att presenteras igen då det innehåller konton som jag inte följer upp här på bloggen.

Detta gör att jag har kunnat pricka av ett mina delmål på målsidan: http://utdelningssmalanningen.blogspot.se/p/blog-page.html

De aktivt förvaltade konton som jag redovisar här ligger en bra bit från 1 MSEK (2017-01-01 772.389 kr) som även det är ett delmål, som dock kommer att nås betydligt senare. Funderar på hur jag ska analysera förändring i totalt aktivt förvaltat kapital och har fått till en första version i mitt Google kalkylark (Portföljvärden).

1 MSEK i totalt kapital på Avanza gör att jag uppgraderats till Platinakund, vilket gör belåning med Superlånet lite intressantare då räntan går ned från 1,94% till 1,74%. Platina är Avanzas bästa kundnivå bland de ordinarie kundkategorierna och nästa steg Private Banking ligger vid 3 MSEK i samlat kapital vilket tyvärr känns en smula utopiskt att nå i närtid.

Planen är att ha ca 15% belåning vid årets slut, mot idag 7%. På sikt ännu mer, kanske ändå upp till 30%, då det fortfarande lämnar viss marginal till maximala 35% då den ordinarie alldeles för höga belåningsräntan på 5,40% kickar in för hela belåningen. Min grundinställning till en moderat belåning är positiv, men jag är medveten om riskerna.

Lönesparande

Sparandet från lön förra månaden blev för mig mycket höga 18.000 kr då jag ville nå Platinastatus så fort som möjligt. Detta är inte långsiktigt hållbart utan tog hårt på lönekontots buffert varför jag denna månad tar det lite lugnare med sparandet och därför fördes bara 7.000 kr över. Tanken är att bygga upp lönekontots buffert igen fram till semestern.

Genomsnittssparandet för året ligger därmed på fina 12.250 kr/mån (totalt 49.000 kr för året), vilket är betydligt över årets mål på 7.000 kr/mån.

Årets löneökning blev skapliga 3.000 kr/mån före skatt (nu totalt 33.000 kr/mån) och då jag bara har kommunalskatt blir det hela 2.100 kr/mån extra i fickan (räknat från 1 maj).

Årets löneökning samt den goda starten för lönesparandet gör att jag skriver upp målet för lönesparande till 8.000 kr/mån för kalenderåret.

Utdelningar

Aprils månads utdelning 8.345 kr är ett nytt utdelningsrekord för enskild månad, en rejäl höjning jämfört med förra rekordet 4.948 kr som nåddes så sent som förra månaden.


Att jämföra med samma månads utdelning från året innan blir intressant först i höst när jag varit igång ett helt år, men det blir desto intressantare.

Även maj kommer att ge riktigt stora utdelningar, men sedan är utdelningssäsongen för min tungt Sverigeviktade portfölj över för i år. Det hade varit skönt om utdelningarna legat bättre utspridda under året, men utdelningsmånad är inget urvalskriterium för mig i dagsläget.

Förutom ett totalt kapital om 1 MSEK har även ett annat stort delmål passerats när jag nu har fått över 1.000 kr i genomsnittlig utdelning per månad under senaste 12 månaderna. Tack vare utdelningsrekordet är jag dessutom på god väg mot nästa delmål 2.000 kr/månad då utdelningen på rullande 12 steg från 890 kr till 1.586 kr

Investeringar

På ISK-kontot handlar det enbart om påfyllningar i redan befintliga innehav.

På KF-kontot för utlandsinnehav har det hänt mer. Jag har fortsatt sälja högavkastande okända bolag för att köpa lägre avkastande kända bolag men med utdelningstillväxt och möjlighet till det relativt förmånliga Superlånet vid belåning.

måndag 3 april 2017

Månadsuppdatering mars 2017

Ännu en månad har förflutit och fler rekord har satts. Dock inga milstolpar/delmål uppnådda.

Portföljvärde

Portföljvärdet försöker jag medvetet att undvika att titta på, vilket går så där, då jag fortfarande blir stressad av börsfall. Försöker dock intala mig att jag är långsiktig och att kortsiktiga svängningar är ointressanta. Därför noterar jag bara portföljvärdet 1 gång om året och det får bli 1 januari. 2017-01-01 var värdet på mina aktiva konton (2 x KF, 1 x ISK samt 1 x Sparkonto) 772.389 kr. Till detta finns ett par passiva pensionskonton samt några barnspars-KF som jag inte räknar.

Lönesparande

Sparandet från lön uppgick till 18.000 kr vilket gör att jag ligger en bra bit över det genomsnittliga månadssparmålet för i år (7.000 kr) med 14.000 kr i snitt hittills.

Utdelningar

Nu över till utdelningarna som är mitt huvudfokus. Erhållna utdelningar under månaden är 4.948,32 kr brutto vilket är överlägset personbästa då förra rekordet var 1.328,40 kr. Enligt prognosen kommer detta dock att slås rejält redan i april och en gång till i maj.

Under månaden har jag gjort vissa omplaceringar där jag sålt högutdelande amerikanska aktier utan tillväxt och ersatt med lägre utdelande svenska aktier med utdelningstillväxt eller inget alls då jag har lite likvid just nu. Detta har sänkt min årliga direktavkastning på åtminstone kort sikt.

Utdelningen per månad på rullande 12 månader tar ett rejält kliv från 478 kr till 890 kr och redan nästa månad kommer ett av mina delmål om 1.000 kr nås.


torsdag 2 mars 2017

Alternativt sätt att beräkna DA & YoC!

I min portfölj på Google Spreadsheet (https://docs.google.com/spreadsheets/d/1_7F9NZp5-Bb1C43BBjOTLOZ7H21CO6wiDvyhG-tC-0I/edit#gid=0) har jag infört 2 nya mått för avkastningen.

Definitioner:
DA, Direktavkastning = Senast fastställd utdelning / aktuell börskurs
YoC, Yield of Cost = Senast fastställd utdelning / genomsnittligt inköpspris

På kontonivå (alltså ej för varje innehavt företag) kan man beräkna DA EK (Eget Kapital) och YoC EK (Eget Kapital).

Varför då undrar ni? Jo för att genom att ha likvider utan avkastning på kontot minskar avkastningen på ditt totala kapital (Eget Kapital). Om du i stället använder dig av belåning och har högre DA/YoC än räntekostnad/skatt för belåningen ökar avkastningen på ditt totala kapital (Eget Kapital).

Räkneexempel 1 - Beräkning av DA och DA EK, likvid på kontot:
Ditt ISK-konto:
Aktiernas totala värde 90.000 kr
Likvid 10.000 kr
Totalt eget kapital 100.000 kr

Totala utdelningar för kontot 4.500 kr (5%)

DA blir då 4.500 / 90.000 = 5,00%
DA EK blir 4.500 / 100.000 = 4,50%


Räkneexempel 2 - Beräkning av DA och DA EK, belåning av kontot:
Ditt ISK-konto:
Aktiernas totala värde 110.000 kr
Belåning -10.000 kr
Totalt eget kapital 100.000 kr

Totala utdelningar för kontot 5.500 kr (5%)

DA blir då 5.500 / 110.000 = 5,00%
DA EK blir 5.500 / 100.000 = 5,50%

OBS! Det ska också betalas ränta och ISK-skatt på utnyttjad belåning, men så länge de är lägre än DA så fungerar det.

OBS! De vanliga riskerna med belåning finns ju såklart också där.

Genom att "dopa" DA och YoC genom belåning på detta sätt kan man efter skatt och räntekostnader höja avkastningen med ca 25% eller 1%-enhet vid en DA på 4,5% vid en maximalt utnyttjad belåning på 35% med Avanzas Superlån.

Utdelningar februari 2017

Fr o m denna månad ändrar jag lite i grafen för utdelningar för rullande 12 månader:


  • Dels så visar grafen numera genomsnittliga månadsvisa utdelningar för rullande 12 månader istället för som tidigare årsvisa. Detta gör jag då min ekonomi som de flesta andras snurrar runt månadsvis. Dessutom är mina nyredigerade mål formulerade månadsvis: http://utdelningssmalanningen.blogspot.se/p/blog-page.html

Innan ett år har förflutit i grafen ovan kommer den växa kraftigt. Riktigt intressant blir den inte förrän efter ett helt år, men då hoppas jag att nysparande (och möjligen belåning), utdelningstillväxt och återinvesterad utdelning ska leda till en svagt ständigt ökande kurva.

Med detta sagt ökar rullande 12-utdelningen från 367 kr i januari till 478 kr i februari genom att jag erhållit totalt 1.328 kr i utdelning under månaden jämfört med 0 kr samma månad förra året då jag ännu inte var igång:


onsdag 1 februari 2017

Utdelningar januari 2017


Januari är inte den starkaste utdelningsmånaden, men totalt brutto 882,48 kr är ändå pengar.

Som för många andra med mycket svenska aktier ligger tyngdpunkten av utdelningarna i mars-maj, vilket inte är något problem nu men när man ska leva på utdelningarna kan de gärna vara lite mer utspridda över året. En lösning på detta är att leva på utdelningarna från år 1 först år 2. Fördelen med detta är att man har likviditeten hela tiden och vet vad man har att röra sig med, nackdelen är att pensioneringen kommer ett år senare.

Tyvärr blev redovisningen på Avanza "fel" när HCP knoppade av QCP. De 674,94 kr som syns ovan är ingen riktig utdelning. Orkar dock inte grotta ner mig i det.

Jag jämför med januari 2016 som var 0 kr. Det blir intressantare jämförelser januari 2018. Vågar man hoppas på över 1000 kr då (+13%) ? Den procentuella ökningen bör bli allt mindre för varje år, medan ökningen i kronor bör bli allt större.

Min favoritgraf för trend är utdelningen på rullande 12 månader, som i varje punkt visar ett helt år och man får då bort alla säsongsvariationer.

Grafen kommer (förhoppningsvis) att ha en ständigt svagt stigande kurva när jag varit igång 12 månader. Åtminstone borde det bli så om jag inte omplacerar för mycket (men planen är mycket långsiktiga innehav) eller företagen byter utdelningsmånad. Det ska mycket till om inte kontinuerliga köp och återinvesterad utdelning ska leda till en ständigt ökande rullande 12 månader.


Grafen startar i augusti 2016 då jag köpte min första aktie. Utvecklingen för första året blir såklart våldsam. Riktigt intressant blir det inte förrän till hösten 2017 när jag varit igång ett helt år.

I februari väntar jag mig runt 2000 kr i utdelning beroende på växelkurs.