söndag 27 juni 2021

Totalavkastning vs Direktavkastning

Bakgrund

Min portfölj är utvald på grundval av utdelningshistorik, utdelningstillväxt och direktavkastning mestadels och jag har länge misstänkt att åtminstone en del av mina innehav inte levererar en totalavkastning i klass med index.

Kronan till Miljonen skrev ett inlägg om att beräkna totalavkastning som fick mig att skriva ett inlägg själv.

När jag fått nog av solen i helgen gjorde jag därför en totalavkastningsanalys av alla Stockholm Large Caps 138 st olika värdepapper för perioden 2010-2020. 2021 lägger till jag först efter årsskiftet.

Det är totalavkastning inklusive återinvestering av utdelningar (även extrautdelningar) jag har beräknat, se mitt kalkylark. Siffrorna visar genomsnittlig totalavkastning per år. Dessutom visar A/D 5/10-kolumnen om avkastningen ökar (>1) eller minskar (<1).

Mina resultat

Jag vill att mina aktier år efter år ska lämna en god totalavkastning och därför har jag räknat på totalavkastningen för Stockholm Large Caps värdepapper under perioden 2010-2020 (10 år). Jag tror nämligen att de företag som fungerat bra de senaste 10 åren i de flesta fall kommer att fungera bra framöver också. Eller betyder detta att jag redan missat tåget?

De nya raketerna kommer jag att missa men det är OK då de är inte med bland de stabila utdelarna heller. Det jag vill undvika är surdegar som lämnar bra med utdelning men inte har någon vidare värdeutveckling, Telia är ett känt fall. I något fall kanske jag placerar i ett företag som har presterat bra i bara 5 eller 7 år.

Min analys visar att genom att fokusera ensidigt på direktavkastning diskvalificeras stor del av de värdepapper som ger den högsta totalavkastningen. Så är det bara.

Av de 138 värdepapperna har hela 42 st en börshistoria på mindre än 10 år, 96 st kvar alltså och här är de rangordnade efter just 10 års avkastning:

Bland de 20 högst placerade har jag bara Investor och Latour och de har jag ju varit jättenöjd med trots låg utdelning. 2 av 20 kändes inte bra kan jag säga.

Därför kommer att jag att göra stora ominvesteringar på mitt ISK för svenska placeringar. Min KF för utlandsplaceringar kommer dock att ligga kvar med sitt utdelningsfokus tills vidare.

Jag får reservera mig får felskrivningar i tabellen och kommer att dubbelkolla listan någon gång (senast januari).

Avslutning

Genom att satsa mer på totalavkastning kommer jag att framöver prata mycket mindre om utdelning och borde kanske byta mitt bloggnamn (skämt)?

Jag kommer alltså att fokusera på att få upp mitt portföljvärde snarare än att se utdelningarna växa. De båda synsätten utesluter inte varandra helt, men antalet företag att välja på blir nu så mycket större.

Då blir det också naturligt att jag tänker mig att plocka ut pengar från portföljen i FIRE där beloppet baseras på portföljvärdet. 4%-regeln är den mest kända men jag gillar inte den då portföljen kan skadas allvarligt vid några svaga år. I stället kommer jag att använda Vanguards dynamiska hybridmodell som tar hänsyn till portföljvärdesförändringar.

2 kommentarer:

  1. Intressant. Tror jag sitter på ca 40 av de där med 10-år statistik som jag lyckades köpa in mig i under coronakraschen i början av 2020 som nu visar god avkastning sedan dess.

    Men jag värdesätter nog säker kontantflöde in på kontot nu utifrån det läge som jag befinner mig i.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack. Ja snittet på de 98 med 10 års statistik är 12,8% och det är 40 stycken som har över det och där har jag 6 stycken (obs att vissa företag har både A- och B-aktier. Fortfarande lite lite.

      5 eller 7 år ger inga större förändringar - de sämsta är oftast sämst ändå.

      Absolut har kontantflödet sina fördelar, har ju själv jobbat mot det i 5 år.

      Radera