Tidigare delar ur inläggsserien:
Del 1 "One more year syndrome"
Andra delen behandlar pensionsplanens avsnitt 1.2 Val av tidpunkt.
Val av tidpunkt
Det är mycket svårt att bli ekonomiskt fri redan vid 40 års ålder och svårt att bli fri vid 50.
Men att bli fri vid 55 års ålder borde vara relativt enkelt att nå för de flesta som verkligen vill. Då kan man ha ca 30 års arbete bakom sig. Har man då sparat tillräckligt mycket och länge ska det egentligen inte vara något problem att sluta arbeta. Vid 55 års ålder kan man dessutom börja ta ut tjänstepension och eventuell privat pension vilket minskar behovet av portföljkapital avsevärt. Detta gör att just 55 år borde vara en ålder som många kan sikta på.
Min egen sparresa har inte varit utan bakslag (utbrändhet, arbetslöshet mm) men jag kommer ändå att ha möjlighet att kunna bli fri vid runt 55 års ålder då jag under mina sista 10 arbetsår kommer att ha sparat ganska rejält.
Så här ser jag därför på den tidpunkt då jag tänkt bli fri (2025-01-01):
Men att bli fri vid 55 års ålder borde vara relativt enkelt att nå för de flesta som verkligen vill. Då kan man ha ca 30 års arbete bakom sig. Har man då sparat tillräckligt mycket och länge ska det egentligen inte vara något problem att sluta arbeta. Vid 55 års ålder kan man dessutom börja ta ut tjänstepension och eventuell privat pension vilket minskar behovet av portföljkapital avsevärt. Detta gör att just 55 år borde vara en ålder som många kan sikta på.
Min egen sparresa har inte varit utan bakslag (utbrändhet, arbetslöshet mm) men jag kommer ändå att ha möjlighet att kunna bli fri vid runt 55 års ålder då jag under mina sista 10 arbetsår kommer att ha sparat ganska rejält.
Så här ser jag därför på den tidpunkt då jag tänkt bli fri (2025-01-01):
- Jag är då 55 år (minus några månader) och kan efter några månader ta ut tjänste- och privatpension vilka behövs för att komplettera utdelningsinkomsterna, De första månaderna under 2025 kan jag ersätta pensionsutbetalningarna med en rejäl slutlön (lön samt semester, komp och flex).
- Mina långa prognoser för utdelningsinkomster visar att det finns möjlighet att de kan nå tillräckligt högt för år 2024 för att sedan konsumeras i 2025.
- Jag trivs med att arbeta nu, men inte mer än att jag hade slutat direkt om ekonomin tillåtit.
Om jag bestämmer mig för att skjuta upp pensionen blir det i första läget fram till 55-årsdagen som infaller senare år 2025. Blir det senare än så och jag har tillräckligt med pengar finns det risk att jag har drabbats av "one more year syndrome", vilket jag skrev om här.
PS Jag har själv inga barn, men har fått min 26-årige brorson att sedan ett år börja spara långsiktigt i aktier. Nu till en början bara en blygsam summa om 500 kr/mån då hans huvudsparande (10.000 kr/mån) just nu går till kontantinsats för att köpa lägenhet. Detta ska bli intressant att följa.
Ja det där är inte enkelt. Vi hade i princip kunnat tacka för oss redan idag, eller om Fru Snålgris hade jobbat i alla fall halvtid. DÅ hade vi haft ca 22000 netto att röra oss med. Dock hade det varit svårt att klämma in någon utlandsresa, samt att det inte funnits någon buffert om t.ex. pannan rasar eller liknande vitvaror i huset rasar. Någon renovering eller liknande hade bara varit att glömma. Därför har vi tänkt oss jobba ca 8-10 år till, då vi har små barn. Bloggaren RB40 blev ju fri vid 40 när deras barn var ganska liten och han beskriver det som den jobbigaste tiden, det blev mycket bättre när sonen började skolan. Så resonerar vi också. Tack vare snöbollseffekten kommer vi även att om vi väntar få betydligt mer pengar att röra oss med.
SvaraRaderaSvårt är det! Det måste finnas marginal att ha råd med "sällanköpsprodukter" såsom utlandsresor, underhåll & förbättring av boende, byte av bil mm förutom det dagliga. Att göra en budget för pensionärslivet ligger ganska högt på min to-do-lista.
RaderaHar inte följt RB40, men om karriären går på som ett snöre så kan man såklart bli fri redan 40. Menar då börja jobba vid 23 år efter uni, göra karriär med bra och stadig löneutveckling, göra en lyckad bostadskarriär. Samt spara duktigt. Det klarade dock inte jag alls.
Snöbollens effekt är som störst sista året vi jobbar och "bara" ett års ytterligare jobb ökar konsumtionsmöjligheterna betydligt.