Investeringsmodell

1. Inledning

Mina investeringar görs enligt en flerstegig urvalsmodell med inspiration från Börsdata, Marcus Hernhags bok "Bli rik på aktieutdelning" och tidigare erfarenheter.

Om man följer en investeringsmodell (som t ex min nedan) som fokuserar på ett företags kvaliteter ur olika synvinklar ser man att det skiljer sig avsevärt från den allra enklaste "utdelningsstrategin" som ofta florerar i dagspressen där endast de företag med den högsta direktavkastningen för dagen finns med.

Jag är medveten om att mina utvärderingskriterier nedan är starkt förknippade med företagets historik och mindre med framtiden. Detta gör att unga framtida tillväxtbolag/förhoppningsbolag kommer att ha svårt att ta plats i min portfölj. Jag kommer inte heller att ha tid/orka ta in all daglig information såsom säljrekar, köprekar, Därför kommer min portfölj att bestå av utdelande företag som har en stabil historik att luta sig mot.

Modellen är idag helt manuell vad gäller utvärdering av företag, medan beräkningar såklart sker i Excel. Detta gör utvärderingen tidsödande men jag behöver inte uppdatera modellen mer än en gång om året, dvs när en ny årsredovisning kommit. På sikt kanske jag försöker mig på en poängsättning för varje kriterium som vägs ihop till en total (liknande Börsdatas).

Data tar jag från Börsdata (betalande premiummedlem) och även om det ser ut att vara en omfattande och tidsödande analys som ska göras så tar det bara ett par minuter per företag.

Jag använder mig av Nordnets Portbelåning Plus som har ett krav på att aktien ska ha ett belåningsvärde på minst 70% för att ingå i beräkningsunderlaget. Detta gör att väldigt många bra företag försvinner redan här, t ex Svolder (60%) som jag annars skulle vilja ha.

2. Utdelningskvalitet

Värdering av utdelningskvaliteten är enligt mig allra viktigast av urvalskriterierna och görs enligt 3 kriterier:

2.1 Utdelningshistorik

Det finns många amerikanska bolag som i årtionden höjt sin utdelning varje år (dividend aristocrats). I Sverige är det inte så, utan många bolag lämnar utdelningen oförändrad eller t o m sänker ibland. Detta beror på att många svenska bolag har som mål att dela ut en viss % av vinsten varje år och förändras den förändras också utdelningen. Detta kan göra att jag kommer att öka min portföljandel i Nordamerika.

En sänkning (exklusive tidigare bonusutdelning) under innevarande år är en mycket stark anledning för en utdelningsinvesterare att fundera på omplacering av kapitalet. Det är lätt att starta en lång obruten höjningsperiod efter en kraftig sänkning. En sänkning ett krisår som 2009 må vara hänt.

Även oförändrad utdelning år efter år är en anledning att se över innehavet.

Räkna antalet höjningar, oförändrade och sänkta utdelningar under mäteperioden där jag tycker 10 år är lämpligt.

Med detta sagt får nyare bolag än 10 år svårt att ta plats i min portfölj då de helt enkelt inte har tillräcklig historik.

2.2 Utdelningstillväxt

Om utdelningen ökar med 7% om året fördubblas den med ränta-på-ränta-effekten på 10 år. Detta gör att aktier med lägre direktavkastning och hög utdelningstillväxt kommer att ge mer utdelning än aktier med hög direktavkastning och låg eller ingen utdelningstillväxt på lång sikt.

Även här tycker jag man ska räkna med genomsnittlig årlig förändring under 10 eller åtminstone 5 år.

Jag är inte riktigt klar med mitt genomsnittliga mål för hela portföljen här men jag tror att siktar på runt 7%.

2.3 Utdelningandel

Utdelningsandelen är kvoten mellan utdelning och nettovinst.

Utdelningsandelen ligger ofta mellan 30-50%. Ligger den nära eller över 100% över tid är risken för framtida utdelningssänkningar överhängande.

3. Värdering

3.1 Direktavkastning, DA

Aktuell direktavkastning är det senaste årets utdelningar (helst exklusive bonusutdelning) delat med aktuell aktiekurs.

För att komma i fråga bör denna ligga på runt 3% och däröver för stabila företag med bra utdelningshistorik. Annars minst 4-5%. Är det inte så behöver jag inte ens titta på resten av kriterierna.

3.2 P/E, Price per Earnings

Klassiska P/E visar hur många gånger vinsten som ett företags aktie betalas.

Jämför bolag med varandra, särskilt i samma bransch, och jämför bolag med sina egna historiska P/E.

4. Lönsamhet

Företagets lönsamhet utvärderas enligt ett kriterium samt ett kriterium som är på prov:

4.1 Avkastning på eget kapital (ROE)

Eget kapital är företagets skuld till mig som ägare och jag har rätt att få ränta på denna likväl som företaget betalar ränta på vanliga skulder till banken. Sett över lång tid ska avkastningen på eget kapital och totalavkastningen (utdelningar och värdetillväxt) hamna väldigt lika.

Jag förväntar mig en hyggligt jämn ROE mellan åren och där nivån är hygglig för branschen .

4.2 Vinsttillväxt per aktie

På prov finns vinst per aktie med. Bra vinsttillväxt borgar för stigande utdelningar.

5. Kassaflöde

Även kassaflödet behöver analyseras, då det ju ändå är från kassan utdelningen kommer.

På ett sätt är kassaflöde det allra enklaste då det handlar om pengar in och ut, men det är på ett annat sätt kanske det mest avancerade och jag har ännu inte riktigt bestämt hur jag ska använda mig av det.

Jag använder mig av ett kriterium för att bedöma kassaflödet:

5.1 Utdelning i förhållande till kassaflöde (FCF)

Fritt kassaflöde beräknas som:

Kassaflöde löpande verksamhet
- Kassaflöde investeringsverksamhet
- Kassaflöde finansieringsverksamhet
= Fritt kassaflöde  (FCF)

Fritt kassaflöde kan användas till
  • Utdelningar
  • Återköp av egna aktier
  • Investeringar för tillväxt
Alla 3 av dessa användningsområdena skapar mervärde för oss aktieägare.

Tillväxtbolag har ofta negativt kassaflöde då de bygger upp allt mer kapital i bolaget när de växer och detta är normalt.

Stabila goda utdelningsföretag har däremot ofta stabila fria kassaflöden som kan användas som urval.

6. Utspädningseffekt

Utspädningseffekt utvärderas enligt ett kriterium:

6.1 Förändring av antal aktier

Om antalet aktier ökar år till år betyder det att alla värden per aktie minskar vilket leder till en utspädningseffekt. Omvänt om företaget köper tillbaka aktier.

7. Andra faktorer att ta hänsyn till

Det finns andra faktorer att hänsyn till:
  • Kontrollera att branschen går bra och/eller har framtiden för sig.
  • Övriga risker, t ex valutarisker för utländska bolag.
  • Aktiekursens fleråriga trend.
  • Källskatt på utländska utdelningar är ett gissel som tar åratal att få tillbaka och det är inte ens säkert man får tillbaka allt. Just nu accepterar jag källskatt på 15% men väljer bort t ex danska, finska och norska bolag som har betydligt högre källskatt.
  • Kanske titta på skuldsättning, soliditet eller liknande för att bedöma affärsrisken.
  • Ett absolut krav för mig som använder aktiebelåning är att aktien på Nordnet kan belånas till minst 70% vilket är ett krav för att den ska ingå i beräkningsunderlaget för Nordnets Portbelåning Plus som har rimliga räntevillkor. Hög belåningsgrad i sig är ett stabilitetsbetyg.
  • Om företaget ingår i Avanzas förmånliga Superlån för belåning vilket i sig är ett stabilitetsbetyg, möjliggör det också att belåna upp sig till 35% ganska billigt och därmed öka utdelningsintäkterna ordentligt genom hävstång.

3 kommentarer:

  1. Väldigt fint skrivet du verkar hålla koll på vad du önskar för typ av bolag.

    Hälsningar Tandläkaren.

    SvaraRadera
  2. Bookmarkar denna direkt! Gillar din tanke och framförallt hur fint du har presenterat allt kort och tydligt!

    SvaraRadera
  3. Kanonbra information som hjälper människor att analysera bolag bättre än att bara kolla DA :)

    SvaraRadera