Lägesrapport nya jobbet och nu semester!

Tänkte berätta hur det känns på nya jobbet så här efter 8 veckor. Jag hänvisar till inlägget från januari där jag fått besked om nya jobbet.

• Karriärsmässigt är det som jag skrev ett ganska stort steg i sidled och även neråt. Detta betyder inte att jag kan göra jobbet med lillfingret utan det tar nog i alla fall ett år att komma in i jobbet helt. Men målet var inte heller att ta ett karriärsteg utan snarare att komma bort från gamla arbetsgivaren och framför allt att överhuvudtaget hålla ihop fram till FIRE och då är nog mitt nya jobb så bra det kan bli.
• Träning. Arbetsgivaren har friskvårdstimmar och en uttalad policy att dessa ska användas vilket har gjort det enklare för mig att komma igång med träningen. Detta tillsammans med att hitta ett nytt jobb utgör alla mina mål för innevarande år. Kör jag träning ett tag till så vill jag påstå att måluppfyllnaden för året blir 100%.
• Kollegor. Arbetsgruppen ska på papperet vara 8 personer vilket vi var den dagen jag började i maj (inklusive mig).
  Men:
  - 1 har varit långtidssjukskriven sedan förra sommaren och det är inte troligt att hon kommer tillbaka så jag räknar bort henne.
  - 1 arbetade sista dagen i fredags förra veckan och dessvärre var det hon som var den mest erfarna, drivna och kunniga i gruppen. Hon är förresten officiellt "bara" tjänstledig för att testa annat statligt jobb under ett halvår - men kommer ju inte tillbaka. Detta är ett förfarande som jag skulle kunna genomföra med ett jobb i Småland.
  - 1 fick idag antagningsbesked till studier och kommer ta tjänstledigt från augusti. Efter att hans studier blir klara hoppas jag vara i FIRE, men troligen söker han sig då någon annanstans då utbildningen inte matchar nuvarande jobb.
  Troligen är vi därför bara 5 personer några veckor efter jag kommer tillbaka från semestern. Detta låter lite då jag knappast är varm i kläderna ännu. Men chefen har sagt att det troligen kommer en ny person i september och då är jag inte nyast längre. Trots detta har jag ingen klump i magen vilket jag oftast hade hos gamla arbetsgivaren, men det beror väl på att ansvaret inte längre hänger på mig mer än till en väldigt liten del. I övrigt tycker jag gruppen fungerar väl där man gör allt för hjälpa varandra, går alltid på fika och lunch tillsammans vilket känns närmast överdrivet för en introvert som jag.
  Likväl var det för mig bara att logga ur datorn, lämna jobbtelefonen och gå därifrån för 4 veckors total semester tidigare idag. Underbart och något jag verkligen ville ha på mitt nya jobb! Och troligen för första gången på nära 20 år.
• Gamla arbetsgivaren. Jag måste ha gjort en fantastisk överlämning då de inte hört av sig alls - och jag tror faktiskt att det var min bästa arbetsinsats där på flera år. Det är bara jag som hört av mig till dem en gång och då på grund av att lönen blev fel.

Glad midsommar!

Mitt slutmål och min FIRE-plan: Pensionspyramiden

Mitt slutmål

Mitt mål har genom åren stegvis förfinats men sedan 2022 lyder det som följer:

• Mitt långsiktiga mål är att så tidigt som möjligt äga min tid genom att skapa en tillräcklig passiv inkomst som ska ge mig en behaglig levnadsstandard resten av livet. Detta ska ske genom uttag av portföljkapital kompletterad med först tjänste- och privatpension och senare allmän pension.

Det går att bryta ner målet i flertalet delar:

• "långsiktiga" - jag är nu ganska nära min FIRE (knappt 2 år förhoppningsvis) så jag ser inte längre något behov av kortsiktiga ekonomiska mål. Andra mål än ekonomiska kan såklart vara kortsiktiga.
• "så tidigt som möjligt" - jag börjar känna mig färdig med att arbeta och vill inte jobba längre än nödvändigt. Mitt nya jobb skulle dock kunna ge den nytändning som behövs för att jobba längre än jag ekonomiskt behöver. Men troligen kommer jag att när tiden är mogen konstatera att jag är FI och sedan följer RE strax därefter.
• "äga min tid" - är fetat för att kärnan i hela min definition av FIRE är att jag vill äga min tid och inte längre vara en löneslav.
• "tillräcklig passiv inkomst" - jag ska inte behöva jobba alls för mitt uppehälle även om jag såklart ska kunna göra det för att få större guldkant på tillvaron eller för att ha något att göra. De passiva inkomsterna kräver då även en säkerhetsmarginal för sämre tider än det var vid FIRE-inträdet.
• "behaglig levnadsstandard" - det ska inte vara tal om en allt för torftig tillvaro utan det ska finnas utrymme till livets glädjeämnen. Därför har jag skrivit en utgiftsbudget som kommer att uppdateras en eller två gånger till innan FIRE.
• "resten av livet" - jag har inga barn och därför är det tillräckligt att den passiva inkomsten täcker resten av mitt liv. Troligen kommer det ändå bli lite pengar över som jag kan ge till brorsbarn och/eller någon verksamhet jag gillar.
• "uttag av portföljkapital" - tidigare stod det utdelningar här, men nu har jag även icke utdelande fonder och icke utdelande eller lågutdelande aktier i portföljen. Därför måste jag förutom att plocka ut utdelningar till konsumtion även plocka ut likvider från försäljning av fondandelar och aktier. För att beräkna totala uttaget kommer jag använda mig av Vanguards dynamiska hybridmodell som är just en hybrid mellan klassiska "4%-modellen" (ej kopplad till portföljutveckling) och "procent av portföljen-modellen" (helt kopplad till portföljutveckling). Vanguardmodellens uttag är alltså delvis kopplad till portföljutvecklingen men uttaget har tak för att bygga en buffert i goda tider och golv för att uttaget även i dåliga tider ska vara något som går att leva på. För att kunna öka det totala uttaget har jag experimenterat med konton som undantas uttag enligt Vanguard. Det gäller dels att ställa ut optioner och dels investeringar i högudelande Preferens- och D-aktier.
• "kompletterad" - min portfölj är för liten för att ge mig tillräckliga inkomster själv och behöver kompletteras med pensionsuttag.
• "först tjänste- och privatpension" - vid 55 års ålder (år 2025) blir dessa pensioner tillgängliga och det är just därför jag ofta skriver att FIRE kan genomföras tidigast 2025. Dessa pensioner ska tas ut fram tills det att allmän pension blir tillgänglig och sedan upphöra. När jag började min FIRE-resa kunde man ta ut allmän pension vid 61 år vilket innebar att mina egna pensioner skulle behöva räcka bara 6 år (55-61 år) och sedan blev det 64 år och just nu finns det en prognos (!) på Pensionsmyndigheten att det blir 65 år för mig som är född 1970. Den allt längre utbetalningstiden för tjänste- och privatpension gör så klart att betalningarna per månad blir allt mindre. 
• "senare allmän pension" - det finns som sagts ovan en prognos att allmän pension kan tas ut från 65 år för födda 1970, men det är bara en prognos. Med en låg allmän pension som min kan det bli tal om garantipension (påverkas ej av förmögenhet) men den blir troligen inte aktuell förrän vid 68 års ålder. Dessutom hamnar man några år efter 65 i en mer attraktiv skattekolumn. Redan från start kommer den allmänna pensionen att ge ett större bidrag till den passiva inkomsten än vad tjänste- och privatpensionen gjort och med stigande ålder kommer skillnaderna bli än större när skattekolumn byts och det kan bli tal om garantipension. Därför räcker det egentligen att veta att om tjänste- och privatpension ger ett tillräckligt bidrag till de passiva inkomsterna så blir det bara bättre när den allmänna pensionen kommer.

Min FIRE-plan: Pensionspyramiden

Min egna pensionspyramid presenterade jag i ett inlägg förra året och den består av 3 pusselbitar som tillsammans ska ge mig tillräckliga passiva inkomster för att gå i FIRE. 

Ingen av pusselbitarna är tillräcklig för att själv räcka till utan det är i samverkan de ska göra att jag kan gå i FIRE.

Pengamaskinen

Pengamaskinen (tidigare Utdelningsmaskinen) bildar basen i min Pensionspyramid som avsevärt skiljer sig från Pensionsmyndighetens.

Pengamaskinen är såklart det ackumulerade kapitalet på mina kapitalkonton varifrån jag kommer att plocka ut kapital i FIRE när löneavierna slutat komma.

Idag ligger Pengamaskinen på 2,7 MSEK netto men är belånad så att den brutto är 3,2 MSEK. Min förhoppning är dock att den ska växa genom insättningar och värdeutveckling innan jag går i FIRE.

Med en uttagsnivå på 5,0% enligt nämnda Vanguards dynamiska uttagsmodell betyder detta att Pengamaskinen idag skulle ge 13.300 kr/mån.

Geoarbitrage

Med Geoarbitrage avses att jag säljer min relativt högt värderade bostadsrättslägenhet i Stockholm och flyttar hem till Småland och tar över det modest värderade föräldrahemmet från min far. 

Här finns risker för misstajming vilket diskuterats i kommentatorsfältet från tidigare inlägg. Antingen så är pappa inte redo att flytta ut när jag är klar att flytta in eller så är jag inte klar att flytta in när han vill flytta ut. En realitet att ta hänsyn till är att pappa redan nu är 84 år vilket är gammalt för män i vår släkt.

Ett nytt alternativ som kommit upp i och med nya jobbet på statlig myndighet är att man skulle kunna ta tjänstledigt från nuvarande jobb och prova på ett ett annat statligt jobb hemma i Småland för att göra min FIRE lite smidigare.

På senare tid har värdet på lägenheten gått ner en del men det verkar som om det vänt upp igen enligt de senaste rapporterna och jag är glad att det fortsatta fallet i alla fall tillfälligt verkar ha stoppats.

Idag uppskattar jag att när jag:

• betalt mäklaren
• betalt flyttkostnader
• betalt tillbaka bostadslånet
• betalt reavinstskatt
• löst ut min brors halva i föräldrahemmet

Så bör jag ha minst 1,7 MSEK kvar som går rakt in i Pengamaskinen ovan och med samma uttagsmodell kommer de pengarna att möjliggöra ett uttag på 7.100 kr/mån (Geoarbitraget tänker jag inte belåna). Detta gör det också tydligt att FIRE genom att bo kvar i Stockholm inte är ekonomiskt görbart om jag hade haft en sådan önskan.

Precis som med Pengamaskinen hoppas jag på en positiv utveckling för Geoarbitraget fram till FIRE.

Pensioner

Idag ser det, som skrivits ovan, ut som att tjänste- och privatpension för mig som är född 1970 blir tillgänglig 2025 vid 55 års ålder och att allmän pension blir tillgänglig 2035 vid 65 års ålder.

Många andra bloggare i ämnet FIRE ser pension som en ren bonus om det skulle komma några kronor därifrån. För mig är Pensioner även om det inte är den största pusselbiten så är det i alla fall den som gör att mitt långsiktiga mål enligt ovan kan nås långt tidigare än utan den.

Min karriär har inte varit något vidare så jag räknar med:

• 2025-2034: 4.500 kr/mån netto från mina tjänste- och privatpensioner som tas ut på 10 år.
• 2035-: På grund av olika skatteregler vid olika åldrar och senare eventuell garantipension nöjer jag med att konstatera att den allmänna pensionen redan 2035 kommer att bli högre än tjänste- och privatpensionerna som den ersätter och åren därefter kommer den att öka ytterligare. Detta betyder att åren 2025-2034 kommer att bli mina "fattigaste" år som pensionär. Därför är det då jag ska jobba lite extra om jag tycker det behövs.

Budgeterade passiva inkomster (Pensionspyramiden) vs utgiftsbudgeten

Idag skulle Pensionspyramiden ge:

• Pengamaskinen 13.300 kr/mån
• Geoarbitrage 7.100 kr/mån
• Pensioner 4.500 kr/mån (avser 55-64 år, därefter mer)
• Totalsumma 24.900 kr/mån

Min utgiftsbudget (för detaljer se länken) från i höstas ser ut så här:

• Bostad 8.000 kr
• Livsmedel 3.500 kr
• Transport 4.000 kr
• Lån 500 kr
• Övrigt 10.000 kr
• Totalsumma 26.000 kr

Det föreligger alltså en liten differens på 1.100 kr/mån till inkomsternas nackdel vilket verkligen inte är mycket, men det kan såklart snabbt förändras åt båda håll. Ska det finnas en differens mellan inkomster och utgifter ska det ju helst vara till inkomsternas fördel, men jag är nöjd om de är lika. Men troligast på lång sikt är väl ändå att mitt idoga arbete att bygga på Pengamaskinen kommer att göra inkomsterna till slut åtminstone matchar utgifterna. Detta får gärna ske 2025-04-01 som är det datum jag hoppas kunna göra min FIRE.

Om inte lågkonjunkturen fram till tänkt FIRE 2025 blir alldeles för kraftig tror jag det finns goda möjligheter till jämvikt mellan inkomster och utgifter då. Om inte, finns det möjlighet att:

• Jobba lite längre
• Säja upp mig för att gå på A-kassa
• Pruta på budgeten
• Arbeta lite med småjobb i FIRE

Att våga klippa banden till Arbetslivet!

Läste för en dryg månad sedan en mycket intressant läsarkommentar till ett inlägg hos bloggrannen Norternlightsinvestment om att lajva FIRE  (se kommentar 18 april kl 08:28) som har legat och gnagt i veckor:

"Att logga ut från arbetslivet i tio eller femtio dagar (betald semester) är inte att känna av FIRE på riktigt. Det allra svåraste är att inse att den dagen du klipper banden till din fasta inkomst och verkligen måste börja leva av portföljen det är då först du får svettpärlor i pannan. Du klipper inte bara banden till arbetet utan även till din portfölj som inte längre är din hobby. Vad ska du nu göra med portföljen. Den är ju klar. Att planera och drömma FIRE kan alla göra men drygt svårt när du klipper bandet."

Att ta beslutet att klippa banden till Arbetslivet kommer högst troligt inte bli ett lätt beslut.

Jag kommer att förbereda mig så väl jag kan genom att:

1. Ta fram en realistisk utgiftsbudget. Här en från 2022 som ligger på 26.000 kr/mån, men såklart kommer den uppdateras strax innan FIRE.
2. Ta fram en trovärdig inkomstbudget. Jag har även förra året tagit fram en inkomstbudget som låg på 24.500 kr/mån året och det har inte hänt så mycket sedan dess. Portföljen är upp något och jag tror att lägenheten är ner något.

Då ser man att det är bara en liten skillnad på på inkomst- och utgiftsbudget där inkomsterna är 1.500 kr/mån för låga. Detta är såklart inom marginalerna för vad som går att fixa fram till planerad FIRE 2025 om allt går rätt väg.

Men det är inte detta första år som oroar mig mest, utan de påföljande:

• Tänk om portföljen inte utvecklas som jag tänkt mig och uttagen dränerar portföljen för fort.
• Tänk om jag av ekonomiska skäl måste börja arbeta igen: hur lätt är det när man varit borta från arbetsmarknaden några år och börjar närma sig 60 år? Det går nog att hitta jobb av gig-karaktär  (provvakt, eventvärd mm) och det behöver ju troligen inte vara så många timmar per månad.
• Efter något år i FIRE har man ingen sjukpenninggrundande inkomst, ingen inkomst att beräkna A-kassa på (troligen inte ens medlem i A-kassan) och säkert några saker till.

3 veckor på nya jobbet!

Livet rusar på och nu har jag varit 3 veckor på nya jobbet. Första veckan var det total förvirring men nu börjar jag fatta vad det handlar om något så när och allt känns bra. 3 veckor förresten, första veckan var 4 dagar (1a maj), andra veckan var också 4 (semester på fredagen) och tredje veckan 3 dagar (semester på måndagen och Kristi Himmelsfärd igår).

Min förhoppning är fortsatt att göra min FIRE 2025 och då helst från och med april då jag då dels hunnit fylla 55 år och tjänstepensionen därmed blivit tillgänglig och dels då jag tycker vårmånaden april blir en perfekt start på min FIRE - vintermånaderna kan jag lika väl jobba.

Uppsägningstiden får jag kolla upp men kan i staten vara 2 månader vid mer än 1 års arbete.

Detta betyder att jag i så fall skulle jobba 23 månader på mitt nya jobb. Om vi räknar med 52 veckor per år och drar av 1 månad från 2 år (för att få 23 månader) betyder detta att jag siktar på så gott som exakt 100 veckors anställning på nya jobbet. Detta betyder att varje vecka motsvarar 1% och att jag alltså redan avverkat 3%  (3 veckor). 5 veckor till midsommar och sedan 4 veckors semester och 12% är snart avklarat.

Lönen blir i maj rekordfet med slutlön från gamla arbetsgivaren (53 semesterdagar, halv månadslön, flextid) samt nästan hel lön från nya arbetsgivaren (30/31). Allt överskott går som vanligt in i aktieportföljen men denna gång blir det rejält med pengar.

Ingen ekonomiblogg är utan SBB-inlägg i dessa tider

Gjorde i helgen min årsanalys av Large Caps historiska totalavkastning (4 månader försenad då den ska göras precis efter nyår - men bättre sent än aldrig) och bestämde bland annat mig för att göra mig av med mina SBB-aktier (400 D-aktier och 1000 B-aktier) som egentligen aldrig platsat på topplistan för historisk totalavkastning.

Jag nyttjar även belåning på ISK-kontot (mitt huvudkonto) där jag har alla svenska stamaktier och igår sänktes SBBs B-akties belåningsvärde från 70 till 50% på Nordnet (en varning tycker jag). Detta betyder egentligen att aktien inte är belåningsbar alls då bara aktier med minst 70% belåningsvärde räknas in i belåningsvärdet för Nordnets bästa ränta (Portföljbelåning plus). Portföljbelåning plus är därför ett av mina urvalkriterium. 

SBBs historik är dålig nu på slutet men alla jävla skriverier var det som fick mig att sälja i måndags - tyvärr lite för sent, men det är som det är och nu är jag i alla fall glad att jag är rejält diversifierad.

Bilden representerar väl vad jag känner för SBB i dagsläget.

Sista arbetsdagen på Djurparken är förbi

För 3 månader sedan skrev jag om att jag landat ett nytt jobb vilket först och främst förvånade mig, sedan min far medan min bror inte blev så förvånad då han varit informerad under processen.

Bloggen är inte lagd på is och här kommer äntligen ett inlägg när jag idag har gjort min sista arbetsdag på Djurparken.

Uppsägningens inlämnande

När jag lämnade in min uppsägning till VD visste jag inte vad jag skulle vänta mig men han blev också förvånad. Hans förvåning bestod nog mest i att jag faktiskt tagit mig i kragen och sökt och fått jobb. 

Vi satt i bortåt två timmar och pratade om ditten och datten och jag sa som många gånger tidigare att jag inte tyckte jag kunde göra jobbet tillfredsställande på en 70% deltid och inte heller leva på en deltidslön (leva kan jag ju på en deltidslön men inte spara så mycket som jag vill). Det är mycket jag redan glömt av detta möte men här är kommentaren på detta som fastnade i huvudet och det är att anställningsgraden som alltså gått ner från 100% till 70% var på ett "sluttande plan nedåt" och alltså skulle kunna ha blivit kicken om ett år p g a att tjänsten outsourcas. Detta fastnade och då kände jag mig mycket nöjd med att ha förekommit detta och själv kunde bestämma hur slutet skulle bli - OK kanske kunde jag fått några månaders avgångsvederlag men denna lösningen är så mycket bättre då jag ju ändå ska jobba minst ett par år till.

Uppsägningstiden

Direkt efter uppsägningen bokades mycket av min tid upp för överlämning till olika personer vilket blev ett mycket omfattande jobb. 

Idag tänker jag berätta vad jag faktiskt arbetat med och jag vill nog använda det engelska uttrycket "business administration" snarare än det svenska företagsekonomi.

Min tjänst har varit på ett relativt litet ställe med några tiotal anställda hantverkare och en liten administration där jag tagit hand om det mesta själv:

• Ekonomiansvarig
• Controller
• Telefonist
• IT-ansvarig
• Inköpsansvarig
• Ledningsgruppen
• Lönehantering
• Personaladministration
• Kundkontrakt
• Innesälj (nästan "ordermottagare")
• Marknadsförare

Det jag inte gjort blir faktiskt en kortare lista än det jag gjort: praktiskt hantverksarbete, bil- och maskinservice, arbetsledning, rekrytering och sälj.

Min kalender fylldes snabbt med möten där jag ska förklara mitt jobb och lämna över mina arbetsuppgifter, men inte till en person utan till flertalet personer då min tjänst inte kommer tillsättas igen:

• Redovisningskonsult som kommer kosta ett antal 100.000 kr/år
• Lönekonsult som kommer kosta 100.000 kr/år
• Kundreskontra, controlling och kundkontrakt får Produktionschefen
• IT-ansvarig blir Servicechefen
• Marknadsföring tar VD
• Personaladministration, inköpsansvar, innesälj och telefonist får Driftchefen

Mest notabelt är de många 100.000-tals kr i konsultarvode samt att Produktionschefen kommer få väldigt mycket att göra då bara fakturering är mer än heldag varje vecka. Totalt sett ser man lätt att det kommer bli mycket dyrare efter min tid vilket jag är lite nöjd över.

Efter några veckor av uppsägningstiden har VD förstått hur mycket jag faktiskt varit inblandad i och att det faktiskt blir svårt att ersätta mig vilket känns skönt även om det är en lite sent uppkommen insikt.

Nya jobbet

Jag skrev om nya jobbet i förra inlägget och det är alltså på en statlig myndighet där jag börjar redan på tisdag nästa vecka. Det gör inget att det inte blir mer ledigt emellan då jag är taggad och dessutom blivit lovad betald sommarsemester som ju inte är så långt borta.

Den stora planen är fortfarande att jobba i minst 2 år ytterligare och sedan eventuellt göra min FIRE som 55-åring.

Planen med detta nya statliga jobb i Stockholm är inte helt satt men det finns anledningar till att jag sökt till Staten förutom det jag skrev om i förra inlägget:

• Staten är en mycket stor arbetsgivare och det kan finnas möjlighet att ta tjänstledigt för att provjobba på ett annat statligt jobb och varför då inte göra min sista tid i arbetslivet i Småland?
• Möjligheten att göra ett karriärshopp inom myndigheten innan jag kliver av då det inte fanns någon möjlighet till detta på Djurparken?

PS Jag har varken läst eller kommenterat hos någon av min bloggrannar på länge vilket jag ber om ursäkt för, men även detta ska jag försöka göra framöver när röken lagt sig.

Kaboom! Jag landar ett nytt jobb!

Detta är ett inlägg som jag velat skriva ett tag och som jag nu äntligen kan publicera då allt är helt klart!

Så sent som i höstas trodde jag nog att jag skulle vara kvar hos nuvarande arbetsgivare (kallad Djurparken i en serie tidigare inlägg) fram till FIRE 2025 eller något senare. Problemen med detta var dock 4:

• Ekonomiskt avbräck. I februari 2022 blev jag påtvingad en deltid på 70% där jag dock kunde stämpla A-kassa upp till heltid i 60 veckor (semester oräknad) så ekonomiskt skulle det inte drabba mig så hårt förrän i juni 2023. Detta gjorde mig mig rejält besviken och upprörd. Det ekonomiska avbräcket från juni och cirka 2 år framåt till planerad FIRE 2025 skulle totalt bli runt 240.000 kr vilket är rejält med kapital att lägga på material till renoveringar av FIRE-huset. Om jag vill eller behöver jobba ännu längre skulle det såklart blivit ännu mer pengar. Alternativt skulle det ge 1.000 kr/mån extra vid 5,0% uttag.
• Vantrivsel. Jag trivs inte längre på Djurparken och det hade blivit för länge att härda ut minst 2 år till. Det är inte bara jag utan det är fler på företaget som funderar på att ge sig av eller redan har gjort det. Något är ruttet på Djurparken (Hamlet ungefär...). Ledningen har märkt detta och har genomfört ett par personalvårdande punktinsatser i panik som kanske kan fungera kortsiktigt men i det i långa perspektivet kommer det inte hjälpa utan något fundamentalt behöver göras.
• Osäkerhet. Sedan deltiden blev en realitet i februari förra året har jag hört rykten om att min tjänst skulle kunna komma att outsourcas. Dessutom är VD inte nöjd med min insats så risken att få sparken har funnits där. Jag har nyligen haft medarbetarsamtal med VD och fick veta att det faktiskt fanns en reell risk att min tjänst skulle outsourcas 2024. Det ryktas om fler personer som kan antas ligga illa till så det är inte bara jag.
• Ökade levnadskostnader. Inflation och speciellt räntehöjningar har gjort att mina levnadskostnader ökat och jag behöver verkligen en heltidslön för att kunna spara nämnvärt.

Hade det "bara" varit det ekonomiska avbräcket från ovan hade jag nog bitit ihop och stannat. Men när osäkerhetsfaktorn från ovan förstärktes i höstas så rann det över i bägaren och jag bestämde mig för att rejält höja kvalitet och kvantitet på mina jobbansökningar. Även om jag troligen skulle kunnat få en sockrad deal vid en eventuell uppsägning är det så mycket svårare att få jobb när man inte har något jobb - det är bättre att förekomma än att förekommas. När medarbetarsamtalet med outsourcinghotet nyligen genomfördes var jag väldigt nära att få det nya jobbet så jag var ovanligt passiv och lät VD hålla igång samtalet.

De förbättrade ansökningarna ledde till några intervjuer och nu har jag alltså till slut fått ett jobberbjudande som jag accepterat. Efter långa handläggningstider är nu nya kontraktet äntligen påskrivet. Uppsägningen är inte ännu inlämnad utan görs nästa vecka då jag är ledig idag och VD kommer nog att bli väldigt förvånad trots allt som hänt. Det är så befriande att äntligen kunna skriva detta inlägg!

På bloggen har jag luftat missnöjet med livet på Djurparken ofta och under lång tid och någon kanske undrar varför jag dröjt med att sluta? Dels är är det inte så lätt att hitta nytt jobb vid 53 års ålder, dels är mitt CV inte superbra, dels är min energinivå inte den högsta. Att sluta utan att ha ett nytt jobb klart var såklart aldrig ett alternativ då det hade försenat min FIRE.

 

Vad kan jag säga om nya jobbet? 

• Karriärsmässigt är det ett steg i sidled och ett litet steg nedåt men vad gör det när jag är 53 år och inte tänker jobba så länge till. Men det kan också bli en fot in med en nytändning som kan leda vidare.
• Statlig myndighet. Jobbet är på en myndighet vilket innebär 7 veckors semester och ändå övertid, friskvårdstimmar på arbetstid och halvdagar dag före röd dag. Detta gör att det nästan känns som en deltid för en privatanställd som tidigare bara haft det lagstadgade. En myndighet är en stabilare och större arbetsgivare vilket är precis vad jag ville ha - säkert också trögare men det får man ta.
• Lönemässigt blir det ungefär tillbaka till den heltid jag hade på Djurparken. Jag är nöjd med det då min tillvaro på Djurparken är osäker och jag inte trivs där längre. Statens kaka är liten men säker.
• Kollegor. Eftersom nya arbetsgivaren är stor finns det kollegor med samma arbetsuppgifter vilket gör att man kan få backup vid semester eller sjukdom. Detta har jag saknat och det var ett starkt önskemål. Likaså att jobba i team där man kan få bidra och lära nytt.
• Timing. Underbar timing då jag börjar nya jobbet i maj vilket är samma månad som A-kassans deltidsstämpling upphör och därefter skulle jag annars haft bara min deltidslön på 70%. Dessutom kom det positiva beskedet bara ett par veckor efter medarbetarsamtalet där det meddelades att jag riskerade bli av med hela jobbet i januari nästa år på grund av outsourcing/omorganisation.

Kort sagt ser jag fram emot att börja på ett nytt jobb. Hurra för mig!

PS Jag skrev för ett tag sedan om mina funderingar om när den äkta champagnen skulle fram och den är det nya jobbet kanske inte riktigt värd men jag har fin Cremant* som åker fram ikväll fredag. 

*Cremant är franskt mousserande vin som görs på samma sätt som Champagne men från andra distrikt. Inte alls lika känt som Cava (Spanien), Prosecco (Italien) eller Sekt (Österrike, Tyskland). Cremanten kostar en slant, runt 150 kr, med det kan den vara värd som ett mellanalternativ mellan billigare mousserande och Champagne.