Min frihetskvot!

Jag köpte min första aktie i augusti 2016 och fick min första utdelning i september 2016, så jag har verkligen inte hållit på lika länge som många andra bloggare. För detaljer se mitt Google Spreadsheet

Dock hade jag ett sparkapital som nu helt är investerat och dessutom har jag belånat portföljen till 15%. Till detta kommer investeringar från månatliga överföringar från lönearbete och återinvesterade utdelningsinkomster.

Nu har jag funderat på hur långt jag kommit i min önskan att kunna leva på utdelningar, vilket man per definition alltså kan göra vid en frihetskvot på 100%.

Då måste man dels veta vilka utgifter man har och dels vilka utdelningar man får. Detta har jag vetat men inte ställt dem mot varandra i en kvot. Jag anger såväl utgifter som utdelningar på rullande 12 månaders genomsnitt. Jag har sagt det flera gånger tidigare, men jag gillar verkligen rullande 12 då det ger en tydlig trend samtidigt som den inte har någon säsongsvariation som stör. Dessutom får inte enstaka månader så väldigt stort genomslag.

Här nedan syns utvecklingen sedan jag började. Jag har alltså i juni haft utgifter på i genomsnitt 15.300 kr/mån under de senaste 12 månaderna. Då jag inte följer upp mina utgifter utan definierar dem som skillnaden mellan nettolön och överföring till Avanza/Nordnet så blir det lite fel på enskild månad ibland när jag tömmer eller har fyllt på lönekontots buffert så att saldot inte är exakt en nettolön. Egentligen ska det ju finnas en hel nettolön dagen innan lön på lönekontor enligt mina regler om att leva på lön med en månads fördröjning. Men totalt kommer det att stämma exakt!

Utdelningarna är samtidigt 2.700 kr/mån. Detta ger idag mig en Frihetskvot på 17,5%. Detta kallar vi en bra start och om jag ser lite framåt tror jag att jag kan nå drygt 25% inom ett år, dvs ungefär 4.000/15.000 = 26,7%.

	Frihetskvot	Utgifter	Utdelningar
aug 2016	0,00%	14 718,17	0,00
sep 2016	0,60%	14 045,67	83,85
okt 2016	1,16%	13 631,50	158,65
nov 2016	1,84%	13 370,67	246,69
dec 2016	2,22%	13 228,25	294,02
jan 2017	3,08%	11 926,50	367,56
feb 2017	3,10%	15 439,25	478,26
mar 2017	6,29%	14 160,33	890,62
apr 2017	11,11%	14 276,50	1 586,06
maj 2017	16,98%	14 763,50	2 507,25
jun 2017	17,54%	15 369,08	2 695,06

Frihetskvoten visar alltså hur väl dagens utdelningar täcker dagens utgifter. Som pensionär räknar jag dock med att:

1. Sälja lägenheten och köpa billigare boende på landet. Överlikviden (lågbelånad Stockholmslägenhet mot obelånad Smålandsvilla) som inte blir obetydlig placeras i utdelande aktier.
2. Att med början vid 55 års ålder börja plocka ut först tjänstepension och privat pension (om jag inte jobbar längre än så, då de då kan "drabbas" av statlig inkomstskatt) och senare även allmän pension.

Detta innebär att en frihetskvot på 100% idag inte är det egentliga målet, utan att målet är betydligt lägre. Hur mycket lägre? Svårt att säga, det här behöver jag räkna på, men troligen mer än 50%, låt oss därför säga 75% tills vidare så finns det lite marginal också.

Nästa fråga är om man som pensionär behöver mer eller mindre pengar än vad jag gör av med nu?

Utländsk källskatt på utdelningar

Många har skrivit om detta men jag måste få lufta mina erfarenheter trots att jag inte hållit på så länge att jag fått tillbaka någon källskatt ännu.

ISIN-nummer

Jag har haft ett par innehav på ISK-kontot med utdelningar där utländsk källskatt dragits, vilket känns sådär. Jag trodde i min enfald att de "halvsvenska" bolags utdelning som handlas på Stockholmsbörsen inte drabbas av utländsk källskatt. I mitt fall talar vi om ABB och Stora Enso. Dessa har schweiziskt resp finskt ISIN-nr och jag tror mig därmed ha löst gåtan för vilka källskatt dras.

Undantaget verkar vara AstraZeneca som trots brittiskt ISIN-nr inte drogs källskatt för.

Återföring utländsk källskatt

Jag har som sagt inte ännu fått tillbaka någon källskatt, men har förstått att Avanza "bara" nu senast betalat tillbaka 91% av erlagd källskatt. Detta samtidigt som Nordnet betalar tillbaka 100%. 

Om jag förstått rätt får de med innehav där bara 15% källskatt dragits betala för de med 30-35% källskatt som tydligen är svår att få tillbaka.

Detta om något är en orsak att ha kapitalförsäkringen för utländska innehav på Nordnet i stället för Avanza, så därför har jag öppnat en kapitalförsäkring där. Om fler gör så skärper kanske Avanza upp sig.

Min nystartade Nordnet-kapitalförsäkring läggs in i mitt Googlekalkylark ihop med de andra kontona: Portföljen .

Nordnet vs Avanza

När jag öppnade kontot på Nordnet såg jag några andra skillnader, där Nordnet är förmånligare:

1. 2,5 MSEK för Private Banking på Nordnet vs 3 MSEK på Avanza, vilket ger bl a bra villkor på bolån, (0,79% båda).

2. Belåningsränta vid måttlig belåning är bara 0,99% på Nordnet medan den är 1,74% på Avanza.

Om jag hade 2,5MSEK skulle jag absolut överväga att flytta hela min ekonomi till Nordnet.

Däremot är jag inkörd på Avanzas webplats och gillar den bättre.

Aktiv lång pensionärstid förutsätter god hälsa

Har ett tag funderat på mitt huvudmål med mina utdelningsinvesteringar som är att få en bra och lång tid som aktiv pensionär. Då måste jag öka sannolikheten för dels att jag lever länge och dels för att jag är frisk länge.

Vi kan såklart inte undvika vissa sjukdomar genom ett bättre leverne, men många problem som äldre kan undvikas med en bättre hälsostatus.

Jag kan motvilligt erkänna att min fysiska form inte är den bästa. Detta är ett område som jag kommer att börja målsätta och mäta de närmaste månaderna. I bloggens månadsuppdatering kommer jag att smyga med även 2 helt andra mått, nämligen vikt och midjemått och vi startar med 113.6 kg och 124 cm. På Garmin Connect har jag mycket mer information, men det här får räcka för aktiebloggen.

Det fungerar hyggligt att vara otränad och fet nu som 47-årig kontorsråtta men när jag blir pensionär är det inte lika roligt om knän, rygg etc inte fungerar.

Jag har köpt en GPS-, puls- och aktivitetsklocka, Garmin Forerunner 735XT och lite nya träningskläder för ganska stora pengar, åtminstone för en utdelningsinvesterare som egentligen bara vill köpa aktier. Dock känner jag mig själv ganska bra och vet att jag kommer att öka aktiviteten bara jag börjar mäta. Det är intressant att man inte kan mäta något utan att förändra det man mäter.

Under 70-, 80- och en bit in på 90-talet var jag aktiv tävlingsidrottare men har sedan dess varit relativt passiv, men med ett par kortare och längre försök att motionsidrotta kontinuerligt.

Vad har lett fram till dagens problem?

Uteslutande handlar problemen om:

1. Motion
2. Mat

1. Motionen de senaste åren har varit väldigt sparsam. Jag elcyklar till jobbet (2 x 12 km, ungefär 1h) vilket i ansträngning är ungefär som att gå motsvarande tid. I övrigt ingenting. Arbetet är numera till 100% skrivbordsbundet.

2. Äter alla vardagar lunchbuffé, är glad i chips, choklad, juice, pizza mm. Det enda positiva här är att jag inte brukar droger, alkohol eller tobak alls.

Lösningen på problemen

1. Motion. Här får jag inte ta det för häftigt. Det är inte bara att ut och börja springa längre, kroppen håller inte för det p g a ovana och övervikt.
   I stället tänker jag mig:
   - Promenader några gånger per vecka,
   - Dra ned på motorassistansen på elcykeln för att göra mer av jobbet själv,
   - Emellanåt ta den vanliga cykeln till jobbet.
   Detta känns som en start jag vågar göra utan större risk för bakslag.
2. Mat. Här finns det å andra sidan väldigt mycket jag kan direkt göra eller snarare undvika att göra:
   - Börja dagen med bra frukost,
   - Ta med matlåda i stället för att äta lunchbuffé,
   - Sluta med snacks, först i veckorna, möjligen sedan också på helgerna.
   Funderar t o m på ett mer kontroversiellt grepp, dvs genom en pulverdiet av typen VLCD (Very Low Calory Diet), t ex Nutrilette.

Slutord

Som synes är det ingen hardcore-satsning, men jag är säker på att den räcker för att både förbättra värdena för såväl kondition som vikt.

Dessutom har jag redan provat att gå all in med träningen vilket bara slutat i att jag tröttnat eller gått sönder, och då var jag ju ändå några år yngre än nu.

Månadsuppdatering maj 2017

En riktigt bra månad med ännu ett utdelningsrekord, ett passerat delmål och även två inkomstrekord!

Inkomster & Sparande

Jag börjar med inkomster, sparande och sparkvot denna månad eftersom det här har hänt en hel del angående hur jag redovisar.

Månadens lön blev för mig finfina 27.887 kr efter skatt p g a att årets löneökning nu delvis slagit igenom, men även för att jag har jobbat lite övertid. Det är faktiskt t o m ett lönerekord!

Månadens lönesparande blev dock bara 1.000 kr vilket beror på att jag vill stärka upp bufferten på lönekontot till en full normal månadslön (26.000 kr) efter att ha sparat väl hårt tidigare i år, snarare än jag haft stora utgifter under månaden.

Månadens utdelningar på 11.054 kr återinvesteras som alltid till 100% och tillsammans med lönesparande 1.000 kr summerar detta till månadens totala sparande 12.054 kr enligt mitt nya sätt att räkna, se tidigare blogginlägg: Sparkvot

Löneinkomst:27.887 kr
Utdelningar: 11.054 kr
Total inkomst: 38.941 kr : rekord för total inkomst!

Lönesparande: 1.000 kr
Återinvesterade utdelningar: 11.054 kr
Sparande inkl utdelningar: 12.054 kr

Sparkvot: 31,0%

Månadens sparkvot blir bara 31,0%, men totalt jan-maj ligger den på fina 49,7%. Min sparkvot följs bäst på mitt Google Spreadsheet. Årets mål för sparkvoten är 45%, en liten höjning mot 2016 då den var 44,3%.

Utdelningar

Maj månads utdelning om totalt 11.054 kr är ett nytt utdelningsrekord för enskild månad, en rejäl höjning jämfört med förra rekordet 8.345 kr som nåddes så sent som förra månaden. Detta rekord står sig högst sannolikt till maj eller möjligen april nästa år.Bäst följer man mina utdelningar på mitt Google Spreadsheet: Utdelningar.

Att jämföra med samma månads utdelning från året innan blir intressant först i höst när jag varit igång ett helt år. Ännu intressantare blir det ännu några månader senare när jag jämför månader då jag varit fullinvesterad.

Maj var årets sista månad med riktigt stora utdelningar för min tungt Sverigeviktade portfölj. Det hade varit skönt om utdelningarna legat bättre utspridda under året, men utdelningsmånad är inget urvalskriterium för mig i dagsläget. I ett senare läge när jag (delvis) ska leva på utdelningarna vore det bra om de låg väl spridda över året. Alternativet är att konsumera direktavkastningen med ett års fördröjning, alltså föra över utdelningarna till ett sparkonto eller rent av ett transaktionskonto.

Även ett av mina delmål har passerats när jag nu har fått över 2.000 kr i genomsnittlig utdelning per månad under senaste 12 månaderna då denna steg från 1.586 till 2.507 kr. Nästa delmål 3.000 kr kommer enligt prognos att nås redan i september i år eller kanske t o m i augusti.

Måste även pusha för 12 månaders rullande genomsnitt, som mycket tydligt visar trend. Den har dessutom ingen säsongsvariation då den alltid visar ett år.

Investeringar

På ISK-kontot handlar det enbart om påfyllningar i redan befintliga innehav. Här känner jag att jag måste börja analysera bolag igen för att kunna bredda portföljen.

Vidare är belåningen uppe i 16% och bör inte sticka iväg så mycket till under året. Jag har satt målet till 15 men absolut inte över 20% vid årsskiftet.

På KF-kontot för utlandsinnehav har det inte hänt något alls.

Portföljvärde

Portföljvärdet registrerar jag bara en gång om året för att inte stressas av kortsiktiga börsfall eller för den delen glädjas över kortsiktiga ökningar av portföljvärdet.

Detta kan jag ärligt säga är det jag har svårast för. Skulle jag klara att behålla hela min portfölj genom ett kraftigt generellt börsfall och samtidigt investera lönesparande och återinvestera utdelningar? Ju mer jag upprepar mantrat att jag är långsiktig och främst tänker på utdelningarna, desto starkare hoppas jag bli.

Senast registrerade portföljvärde för aktivt förvaltade konton (1 x ISK , 2 x KF) är därför 772.389 kr per 2017-01-01.

Hälsa

Längst ner smyger jag in lite hälsodata då jag känner att för att få förutsättningar till ett aktivt och bra pensionärsliv så måste jag förbättra hälsan avsevärt.

2017-06-01: Vikt 113.6 kg, midjemått 124 cm

Min utgiftsnivå ger min sparkvot

När jag satt och jobbade med mitt nya kalkylblad Sparkvot , kom jag att tänka på att sparande är ett resultat av utgifterna (och löneinkomsten) snarare än tvärtom.

Jag lyckades hitta mina inkomster, utdelningar och sparande ändå bak till augusti 2013.

Eftersom jag försöker ha en buffertmånadslön på lönekontot beräknas mina utgifter varje månad:
Nettolön - Lönesparande = Utgifter

Genom att ackumulera alla utgiftsmånader och dela med antalet månader får jag en mycket intressant graf:

Data finns på Sparkvot-fliken.

För varje månad som läggs till blir grafen stabilare och det känns som att utgiftsnivån vill stabilisera sig på 15.000 kr/mån.

Detta är goda nyheter då nettolönen för året kommer ligga på 25-26.000 kr/mån medan utdelningarna kommer ligga på dryga 3.000 kr/mån.

Sparandet kan då komma att bli 13-14.000 inklusive återinvesterade utdelningar eller runt 10.000 kr/mån i rent lönesparande.

Då blir sparkvoten inklusive utdelningar 46-48% vilket vore fantastiskt bra.

Uppföljning: När har jag råd att sluta jobba?

Jag har fått reaktioner privat och även på bloggen om det här med att sluta jobba så tidigt som möjligt och tycker att det är värt en uppföljning.

Årlig realisation av del av aktieportfölj vid pension

I mitt fall handlar det om jag inte har några arvingar att ta hänsyn gav mig idén att öka konsumtionen genom att sälja av en del av portföljen varje år. Denna idé har två huvudvarianter, en mild och en betydligt extremare:

1. Den milda varianten - Hålla utdelningen konstant i reella siffror

Om portföljen innehåller kvalitetsbolag med utdelningstillväxt på i snitt 5%, samtidigt som inflationen är 2% (så är det ungefär idag, kanske lite bättre) kan jag öka konsumtionen avsevärt genom att sälja av 2% av portföljen.

Exempel:
År 1: 100st aktier á 100kr med 4 kr (4%) utdelning ger 400 kr i utdelning helt enkelt.
År 2: 98st aktier á 100 kr (räknar med 0% värdeutveckling) med 4,20 kr utdelning (4 kr + 5%) ger 411,60 kr i utdelning samt 200 kr i likvid för försäljning av 2 aktier.
År 3: 96st aktier á 100 kr med 4,41 kr utdelning ger 423,36 kr i utdelning samt 200 kr i likvid för 2 aktier.

Observera att utdelningsökningen från år 1 till år 2 blir 11,60 kr trots aktieförsäljningen och gott och väl täcker den antagna inflationen på 2% eller 8 kr. Försäljning av 3st aktier hade i detta fall blivit lite för mycket.

Denna metod skrämmer mig inte så mycket och ska jag vara ärlig känns den mer trolig än nedanstående.

Ett alternativ till ovanstående, som inte möter lika mycket frågor trots att det borde det, är att vid pension byta ut mina kvalitetsbolag mot högavkastare (tänk preferens fastighet) utan eller med låg tillväxt. Resultatet blir det samma, bara det att jag inte har kvar mina kvalitetsbolag.

2. Den extrema varianten - Burn rate: försäljning av aktier så att inget finns kvar när den prognosticerade livslängden är uppnådd

Denna metod skrämmer mig en del, särskilt om jag räknar fel på livslängden eller det blir en rejäl dipp på marknaden. Dessutom blir metoden rent psykiskt svårare och svårare med tiden att genomföra då allt större del av likviden kommer från försäljning och allt mindre från utdelningar.

Ärligt talat tror jag inte jag vågar genomföra denna. På sin höjd skulle jag våga minska kapitalet en aning (men med stora marginaler att leva till 125 år (?)) genom att i exemplet ovan kanske sälja 3st aktier i stället för 2st.

Den aktive unge pensionären har större behov av pengar än den äldre

Om man som många utdelningsinvesterare vill gå i tidig pension har man troligen många aktiva år kvar vars aktiviteter gärna drar en del pengar. När vi blir äldre blir man mer hemmasittande och behovet av pengar minskar.

Detta har jag gjort en empirisk studie av min pappa på som gick i pension vid 62 och var väldigt aktiv till runt 75 år. Numer händer det dock inte så mycket.

Om man bara plockar ut utdelningen och inte säljer av något kommer inkomsten att vara högst i slutet av pensionärslivet, vilket blir bakvänt. Till viss del går detta att motverka genom att ta ut tjänstepensionen tidigt i pensionsärslivet.

Beräknande av sparkvot på mitt sätt

Under en tid har jag funderat på hur jag ska beräkna och presentera mitt sparande. Det känns naturligt att lägga även sparandet på mitt Google Spreadsheet: Sparkvot .

Det verkar finnas lika många sätt att beräkna sparkvot som det finns bloggare.

Jag har även lagt till några ackumulerade sparkvoter eftersom sparkvoten för en enskild månad kanske inte är så där jätteintressant egentligen, särskilt med så ojämnt lönesparande som jag har haft. Detta beror till stor del på att jag strävar efter att ha exakt en månadslön som buffert på lönekontot och alltså balanserar lönekontot med lönesparandet, dock med ett minimibelopp på sparande satt till 1.000 kr. Ibland har jag dock i stort sett tömt bufferten för att kunna investera.

Inkomster

Lönearbete

Jag kommer att ange nettolönen från arbete varje månad. Eventuell kvarskatt eller överskjutande skatt från deklarationen justerar lönen den månad den betalas eller erhålls.

Utdelningar 

Eftersom jag är utdelningsinvesterare borde en utdelningsinkomst anses som just en inkomst och blir den återinvesterad och alltså ej uttagen anser jag den som sparad.

Men här är jag lite ambivalent, då ju totalavkastningen även innefattar värdetillväxt på portföljen. Jag har dock sagt att jag försöker att inte bry mig om värdetillväxten utan koncentrerar mig på kassaflödet som utdelningarna ger.

Då kommer vi till nästa problem, ska man ange utdelningarna brutto eller netto efter utländsk källskatt i förekommande fall. Då dessa pengar åtminstone till stor del återförs ett par år senare har jag bestämt mig för att ange utdelningarna brutto.

Övriga inkomster

Edit 2018-02-03: Sedan i höstas har jag ett projekt där jag ska försöka få in lite sidoinkomster och därför har jag lagt till en kolumn för detta.

Jag ser också att andra bloggare kan ha sidoinkomster (t ex från bloggen). Jag har själv inga sådana just nu men är öppen för tanken även om jag inte tänkt mig leta burkar på stan.

Bidrag har jag inga heller, men skulle kunna läggas här.

Ett eventuellt extraknäck vet jag inte om jag skulle lägga här eller under lönearbete.

I dagsläget lägger jag inte upp någon kolumn för övriga inkomster.

Sparande

Lönesparande

Det är denna siffra som jag hittills har angett och fokuserat på. I teorin borde ett uttag från mina investeringskonton synes här som en negativ post. Hoppas det aldrig sker dock, utan att jag kan köpa allt jag behöver direkt från lönekontot, eller i absolut värsta fall använda kreditkort kortsiktigt.

Amorteringar

Även amortering på lån är ju sparande. Sedan ett antal år amorterar jag dock inte på mina bolån. Dessutom tänker jag faktiskt aldrig amortera mer på bolånen. I stället löser jag in hela lånet när jag flyttar ner till Småland och investerar det som blir över från villaköpet i nya utdelningsaktier.

Jag har även ett CSN-lån som jag faktiskt amorterar på, men inte räknar som sparande.

Några andra lån, t ex konsumtionslån har jag inte och tänker inte skaffa heller.

Därför lägger jag inte upp någon kolumn för amorteringar.

Varför jag nu tar med utdelningar i sparkvoten?

Som pensionär kommer jag ju att ta ut hela utdelningen och tillsammans med pension kommer detta att bli min totala inkomst för konsumtion (om jag inte bestämmer mig för att realisera en del av portföljen varje år). Detta kommer enligt min modell att visas som en sparkvot på 0% vilket tycker jag stämmer med verkligheten (eller t o m minus om jag realiserar aktier).

Vad är sparkvotsmålet 2017 enligt detta sätt att räkna?

Tja, eftersom jag har räknat ut sparkvoten till 44,0% för 2016 (dock med en egendomlig sparkvot på 205% för februari) så skruvar vi åt tumskruvarna ordentligt och skriver upp målet för i år till 45,0%! Får se om det är rimligt.