OK, jag är kanske inte direkt resvan och detta inlägg är inte heltäckande men jag hoppas kunna resa några frågeställningar.
Resa som arbetande
Att resa på sin korta semester som arbetande ställer ofta vissa krav på resan:
- Priset är inte avgörande eftersom man har sin lön och begränsat med resdagar per år
- Man vill ha solgaranti om det är en solresa, alltså högsäsong = dyrt
- Högre krav på tempo på resan för att hinna med "allt" på begränsad tid
- Resans längd och förläggning i tid begränsas av semesterdagarna
- Högre krav på hotell och mat
Resa i FIRE
Att resa i FIRE har helt andra preferenser:
- Priset är en viktig faktor
- Eftersom man kan välja resdatum fritt kan man välja lågsäsong vilket sänker priset. Det gör inte så mycket om det är lite sämre väder någon dag
- Undvika veckor när det är skollov p g a trängsel + överpris
- Resan kan göras mycket längre då semesterdagar inte begränsar. Priset per dag går då ner
- Resan kan företas i ett lägre tempo
- Lägre krav på hotell och mat. Kanske t o m lägenhet med kök
- Jag är den enda i min bekantskapskrets som är i FIRE eller pensionerad så många resor kommer att göras själv och boendekostnad per person blir då alltid mycket högre än man är två.
Har jag någon resvan med tips bland mina läsare?
Är i en liknade situation. Befinner mig för tillfället i Cypern på min sista vecka av två. Det är min femte resa utan sällskap. Tror att som ensamresare får räkna med att det ibland blir ensamt. På denna resa har jag inte träffat någon att umgås med, de andra res gångerna har det fungerat fint med att träffa andra och umgås utan att det har känts ansträngt. Ska iväg igen till jan- mars.
SvaraRaderaJapp, jag har rest ensam några gånger tidigare och det blir oftast ensamt - men mig gör det inte så mycket då jag trivs så. Jag gillar i och för sig sällskap - men i lagom portioner och på mina villkor.
RaderaTror det är lättare att skapa kontakt om man tar sig ut på en organiserad utflykt, t ex buss till en sevärdhet.
Har rest en del, både i jobbet och privat. När jag reste i jobbet var det viktigt med rimlig komfort och bra mat. När jag rest privat var det mer en princip att det skulle vara prisvärt. Dvs inte nödvändigtvis det billigaste, men det som gav bra ”bang for the buck”, vilket iofs ofta låg på nedre delen av prisskalan.
SvaraRaderaEfter att jag slutat jobba så blir det lite en blandning. Jag vill ha längre resor samt bra mat i närheten. Boende av acceptabel standard är viktigt för mig, men det behöver inte vara så planerat. Har man gott om tid och undviker turistpeak kan man ofta lösa boendet på plats. Trivs man stannar man längre, om inte flyttar man på sig. Åtminstone i Asien funkar detta bra, populära ställen i Europa under högsäsong kan det vara svårare.
Acceptabel komfort till bra pris måste det såklart vara, men om man ska kunna resa ofta och länge blir det då i nedre prisregionerna.
RaderaLösa boendet på plats vet jag inte om det lockar = ser mig gå från hotell till hotell i värmen med tung väska i timmar... Jag är inte direkt stresstålig utan vill ha allt fixat från start. Men kanske ändå om jag blir lite mer "resvan".
Tung väska? Jag har övergått till att resa minimalistiskt. Var en vecka på Azorerna i sept, och min packning vägde 4,2 kg, inkl ombyte, ryggsäck, toalettartiklar, mobil, powerbank etc. Kort och gott allt utom det jag hade på mig. Då reser man fritt!
Radera/Christoffer.
Tung väska, nja. De senaste gångerna jag varit iväg (Kreta och Dublin) var med Ryan Air och hade jag bara en liten mjuk axelväska som vägde in på 3-4 kg. Allt för att hålla ned priset. Samma innehåll som din ungefär. Tyngden var nog inte anledningen ändå, men jag gillar att ha allt fixat från start.
RaderaIntressant, jag har väckt liknande tankegångar på bloggen några gånger eftersom det även är ett mål för mig, åtminstone några löst kringflygande tankar, att resa en del under troligtvis November, Januari och Februari då det är lite trist och kallt i Norrland. December då ? Ja, då är det iofs kallt men så finns ju hela "Jul tjolahoppsanet" som lättar upp.
SvaraRaderaJag har inte lyckats ta mig iväg en enda centimeter ännu, så tveklöst har min informationsinsamling (och troligtvis handlingskraft) varit ytterst bristfällig.
För mig funkar en dyr lyxig all-inclusive vecka bra någon gång. Allt mer har jag dock börjat fundera på det där med lägenhetshotell alt pensionat med matlagningsmöjlighet. Jag är ju inte precis nödbedd när det gäller matlagning. Å så stanna borta lite längre.
Problemet är då bara att jag inte "känner till" några bra ställen. Gjorde jag det så skulle det kännas otroligt mycket enklare att komma till skott.
Tänker samma om resor som du i nov, jan, feb och åtminstone en bit in i dec - men jul och nyår är jag helst hemma även om släktfirandet krympt ihop så mycket att även detta kan ändras.
RaderaMin bror undrar varför inte jag heller kommit iväg en enda cm under min FIRE förutom när han nästan tryckte sina sommarstugenycklarna i handen på mig. Eller drog med mig dit själv.
1 vecka är för kort nu när vi är i FIRE - det blir för mycket transaktionstid.
"Bra ställen" - vad är det? Jag har provat Bulgarien och Turkiet då de alltid dyker upp bland de billigare alternativen och tycker det fungerade - om man inte av politiska skäl undviker Turkiet. Egypten kan bli nästa resa av den typen om jag inte tar Turkiet igen. Min bror har provat Albanien. Har även provat Kanarieöarna (bäst men dyrt!), Kreta (vill prova mindre öar) och Italien.
Till Thailand är det långt och då krävs minst 4 veckor tycker jag.
Jag var själv på Madeira våren 2024, och nu i sept på Azorernas största ö Sao Miguel. Båda dessa rekommenderas varmt. Otroligt vacker och häftig natur, men hyrbil är ett måste.
Radera/Christoffer.
Nice, får erkänna att jag inte kunde placera Azorerna men nu kan jag. Och både Madeira och dem ger inte allt för lång resa.
RaderaBåde Madeira och Azorerna tillhör Portugal, så det är välordnat och civiliserat. Jag kunde blippa kortet överallt, inga cash.
Radera/Christoffer.
Just välordnat och civiliserat är speciellt bra om man bara vill ha en lugn och avkopplande semester.
RaderaNär jag var ung levde jag mer eller mindre i en ryggsäck under en period och hann väl besöka större delen av Europas länder samt en del icke-europeiska länder innan jag träffade min käresta och började producera avkommor på löpande band.
SvaraRaderaDärefter blev det mest varit badlandskap, stränder och nöjesparker som familjeförsörjare.
Nu har reslusten åter börjat vakna till liv, men jag får tyvärr konstatera att jag i likhet med US och NLI ovan inte kommit iväg speciellt långt alls under FIRE.
Dels beror det nog även här på bristfällig informationsinhämtning men även på ren slöhet och bekvämlighet. Eller för att vara helt ärlig, jag kanske bara inbillar mig att jag vill resa men att jag faktiskt inte är så sugen på att resa just nu.
Att resa på egen hand, alltså själv, har både för- och nackdelar. Som ung och boendes på slitna vandrarhem var det inga som hest problem att knyta kontakter med människor från hela världen, några av dem har jag faktiskt kontakt med fortfarande.
Att resa ensam i vår ålder (50++) tror jag däremot skulle bli ganska ensamt eftersom de naturliga sociala kontaktytorna skulle bli så små, om man nu inte tränger ihop sig med 16 andra i en sunkig sovsal på ett sleep-in vill säga. :-)
Skulle det bli någon resa framöver kommer det att bli med min nya käresta, men jag tror att det får anstå över vintern i alla fall, men hon verkar inte vara så sugen på att resa heller.
Tips på resmål?
Tja, östra Europa var alltid en favorit för mig. Polen, Ungern, Tjeckien är alla trevliga länder. Italien likaså, Rom är magiskt. Samma sak med Egypten (Kairo, Luxor mm), om man nu vill uppleva något vääääldigt annorlunda. Kanske lite risky just nu dock.
Haha, "Slöhet och bekvämlighet" - känner igen mig 100%.
RaderaJag känner också omgivningens förväntningar på att jag "borde" resa nu när jag är ledig hela tiden.
Jag är även lite småsnål trots att jag har budgeterat för resor i FIRE-budgeten. En enda resa kostar faktiskt väldigt mycket planteringsjord, trädgårdsväxter, verktyg, spackel & färg och t o m el & bensin till bilen och utelunch är billigt i förhållande.
Samtidigt känner jag att minnena från mina genomförda resor är värda hur mycket som helst och det är klart att framtida resor skulle ge mycket också. Även om ungdomens resor aldrig går att slå.
Du glömmer de av oss som har mindre barn och som är nära eller i FIRE. Då är man dessvärre utelämnad till rektorns nåd när det gäller resor utanför skollov. Jag är en ganska principfast person och totalvägrar att resa när det är skollov, sen när vi båda är FIRE. Nu jobbar ju frugan fortfarande och har sina 5 veckors semester, men sen när så inte är fallet kommer vi absolut att göra eventuella semesterresor så långt utanför skollov som möjligt. Jag avskyr att trängas med en massa folk i onödan, samt att betala överpris för att tvingas resa när det är jul- eller sportlov eller nåt sånt. Till de destinationer som vi gillar bäst reser man med fördel under hösten. Nu går vi på en skola där rektorn har en väldigt liberal syn på ledighet, och mig veterligen har ingen blivit nekad en resa utanför lovet. När man läser olika lärares insändare låter det som om världen skulle rasa samman och att de får hur mycket extraarbete som helst för att en väl fungerande elev reser en vecka innan jullovet. Herregud tänker jag bara. Lärare har redan planerat terminen allt jag som förälder vill ha är ett A4 med vilka sidor som ska läsas. Idag finns det mesta på internet ändå.
SvaraRaderaSkolplikten är otroligt förlegad om du frågar mej, inte undra på att många föräldrar gör "uppror" om de av någon anledning inte kan resa under just lovet. Kanske har de dålig ekonomi, eller tillåter deras jobb inte en resa just då pga belastning.
Personer i FIRE är inte många men personer i FIRE med mindre barn borde vara riktigt få...
RaderaMin rektor när jag gick i skolan var väldigt restriktiv med ledighet för semester. Var ett himla liv när jag blev ledig för träningsläger för skidor och andra inte fick ledigt för alpresa. Men träningsläger räknades såklart inte som semester.
Som barnlös och ingen egen erfarenhet av skola på ett bra tag vågar jag inte uttala mig.